Varför?

Varför har jag så ont?? Mitt ben är så dumt, det värker och gör ont hela tiden. Hoppas det ska visa sig att det är någon typ av träningsvärk, men chansen är nog liten.  Jag skulle ringa om det idag men väntar tills på måndag i hopp om att det ska gå över.  Det gör ont överallt men det är benet som oroar mig. Lite rädd att det hänt något och att det skulle kunna gå av....

Tur man inte har några stora tunga hundar för då skulle jag inte våga vara tillsammans med dem. De är ju lite hoppiga och det har jag ju alltid uppmuntrat eftersom jag velat att de skulle komma upp till mig när jag haft svårt att komma ner till dem. Lilla Sally hon kommer flygande upp i soffan och landar ibland på mitt onda ben vilket gör VÄLDIGT ont men samtidigt så vet jag att det håller för det ännu...

Jag har haft besök här idag på förmiddagen och Susanne har varit ute med hundarna fast hon har feber stackarn -Hundarna älskar Dig och jag med!! Hoppas du mår bättre nu när du dessutom fått meducin av farbror doktorn eller om det var tant.... Fy så dåligt både jag och hundarna skulle må utan din hjälp. Vovvarna har alltid kommit först för mig och så kan jag inte göra något roligt för dem längre. Lite lek, sökövningar och korta promenader i trädgården men hur kul är det när man vet att de vill ut och springa i skogen. Inte mycket att göra åt tyvärr, jag kommer inte att kunna ändra på det.

Nu får det vara slutgnällt, jag hoppas det ska bli en trevlig dag i morgon när vi får besök igen! Denna gång av en som inte varit här på rätt länge....och som brukade vara här eller jag där en gång i veckan. Ja det är Birgitta som varit tvungen att ta sig ner till denna gröna ö. Helst ville de nog inte behöva lämna sitt snöland, de missar ju flera dagar av scoterkörning. Det ska inte mycket snö till för att de ska ut med sina fartvidunder har jag förstått.  Jag gillar snö men i år hoppas jag på en mycket sparsamt nedfall för jag är rädd för att halka. Hoppas det blir lite lagom. Vi har faktiskt lite lagom redan så det kan bara hålla sig fruset så blir det bra så här!

Strömming



Strömming till middag, inte min önskerätt men Rolfs och faktiskt var det godare än jag trodde...så kanske kan vi ha det någon gång till framöver. Jag har berättat om mina ändrade smaker av mycket och detta hör tydligen också till. Jag förstår inte varför det blivit så!? Man kan få lite ändrade smakupplevelser när man får cellgifter men det borde väl inte gälla fortfarande...men det kanske aldrig går över. I mitt fall har det väl inte varit till det negativa, för jag har börjat tycka om många nyttiga saker som rotfrukter, bönder... BÖNOR menar jag så klart och en del mindre nyttigt med men det var jag bra på förut. -Jag har inget emot BÖNDER heller!!!

Nu är det jul igen

 Susanne och jag har varit i stan idag. Hon skulle på röntgen och jag passade på att få åka med och få min hormonspruta. Så nu är det gjort för 3 månader framöver och det är skönt. Hoppas nu bara att det gör någon nytta också. Staden glittrar av alla fina stjärnor och man ska väl få julkänsla, men det är konstigt jag känner ingenting....det var ju nyss höst och jag plockade äpplen.

Jag funderar mycket på varför det inte görs bättre uppföljningar av dem som har haft cancer. När man haft bröstcancer så får man mammografi varje år tills det gått 5 år och efter det så friskförklaras man. Vad jag vet har de inte ändrat på detta och det görs aldrig någon röntgen av buk och skelett. Om detta gjordes vart 3-5 år på alla som haft cancer så skulle de upptäcka metastaser i god tid och på så sätt spara både lidande, pengar och man skulle få ett längre liv. Men det är väl kortsiktigt för dyrt, att man sparar på lång sikt är inte sjukvården intresserad av -HEMSKT och jag blir arg när jag tänker på det.
Idag hörde jag att alla undersköterskor på Visby lasarett ska ha fått erbjudande om att sluta med avgångsvederlag....man kan bra hoppas att det är fel. Det låter helt sjukt för vem ska då ta hand om patienterna?? Det är ju det som undersköterskorna gör idag.

http://web.comhem.se/rindistexas/    Gillar ni hundar så gå in här och njut av Kittys film om hennes Texas. De är såå duktiga och härliga att se! Jag är såå stolt över dem.

Hemma igen

Ja så var vi hemma igen. Har sovit hela dagen och haft ont, ont och lite mer ont. Det var så roligt att vara borta några dagar och få träffa släkten lite.
 
   
Sally hittade Selmas mjukis "Turman" som har följt Selma ända sedan hon flyttade till Lina i Växjö. Den fick Lina av familjen Åhlin när hon slutade gymnasiet och den var med henne till Irland det år hon var där och som sagt lever han fortfarnade och mår bra. Sally lekte rätt tufft med honom men det gjord inget och Selma delade gärna med sig en stund...då fick hon passa på att vila i soffan. När vi åkt hade hon sovit hela kvällen och knappt velat gå för att få mat, ut behövde hon inte förrän det var sovdags. Så våran närvaro var nog rätt jobbig för alla på 7:an!

Ja själv har jag nog också tagit ut mig även om jag inte gjort något speciellt eller det har jag väl men ändå inte. Det som är annorlunda är att vi rest men det är ju inte speciellt jobbigt. Jag sitter/ligger bra hela tiden och på båten kan man ligga på sofforna
   Herr Jakobsson vilar ut efter 33 mil och jag ser ut som en hösäck! Det jag stirrar på är tv-n som visade alla gubbar i grönt...typ Hulken-skit snyggt.

och fryser gör man oftast, det går att få varmare men då blir jag illamående i stället så då är det bättre att vara påpälsad...och jag låg där och fick fruktanvärt ont denna gång bara i vänster ben, det var hemskt. Fattar inte vad som händer men troligen är det för hårt. Hur som så hjälpte det rätt bra med morfin denna gång och då kan man stå ut. Men som sagt idag är det ingen bra dag och troligen kommer väl morgondagen också att vara seg. Men när man fått gjort lite trevliga saker som att träffa syskon, föräldrar, Jennie, Elisabeth och några till så får det väl gå. Jag vet ju att jag får betala för att ha lite roligt, så har det varit i många år även innan jag visste att jag hade cancer i skelettet. Vi trodde att det var ryggvärk av överbelastning och så visar det sig att det har varit cancern som spökat, säkert i rätt många år. Men man blir inte friskare för att man grämer sig över detta så därför gör vi inte det!!

När vi kom hem i natt så satt en fin grind uppe i trappan(Uffe hade varit här och satt upp den medan vi var borta) så i morse fick jag inget besök av vovvar i sängen...både på gott och ont. I dag var det nog mest på gott eftersom jag hade så ont. De var så tysta och snälla så jag fick sova ända till 10.30, då fick det vara nog tyckte Sally och Bonnie som löper...och då är hon helt knäpp....

Nej nu är det nog sovdags igen. Rolf sov bara 3 timmar i natt så han har redan lagt sig och det är underbart att vara hemma i sin tempurmadrass....finns nog inget som slår det. Alla tryck (nästan) försvinner och då slappnar hela kroppen av - skönt!!

Fast först ska vi nog äta ett äpple, jag och hundarna. Jag äter inte äppelskalet men det gör Bonnie och Sally + skrutten som de delar! Å jag glömde ju lägga in bild på bullarnas bullar! Här kommer de, fyllda med vanlijgrädde och doppade i massor av kanel och socket...mmmm de är sååå goda!!
 
Det är väl med dessa som det mesta att får man dem för ofta så tröttnar man, kanske är lagom med 2-3 st /år...kanske, men bara kanske.... Jag orkade bara äta en ½  så på det sättet fick jag 2 gånger, smart va!



Tina du sa att man måste gå så långt på IKEA men då har du varit där för lite....man kan gå "mitt i" kortare vägar, så behöver man inte gå hela möbelrundan! Du behöver träna på att hitta, träning ger färdighet!! ;-)

Helt slut...

Oj så jobbigt det är att shoppa...fast väldigt roligt! Vi hämtade upp våran vän Elisabeth i Molkom - som ligger halva vägen till Karlstad. Hon fick sedan guida oss till lite olika ställen. Jag ville ha några stövlar/kängor och fick både och för en billig peng så då var jag nöjd och glad. Eftersom jag inte direkt sliter skor numera fungerar det bra med en något enklare kvalitet än jag velat ha tidigare....på den gamla goda tiden när jag gick!

Sedan åkte vi till IKEA mitt favorit ställe. Jag gillar verkligen att handla där, varför kan man undra...men det är väl det att man alltid kan få något med sig att förnya där hemma med utan att det behöver kosta så himla mycket. Nu blev det även en ny barngrind eftersom Sally snart ätit upp den andra. Elisabeth har en hundtillbehörsaffär så nu införskaffade vi även en "ickebitspray" att spruta grinden med. Vi vet inte om det fungerar och inte hon heller ....någon som har erfarenhet av dessa sprayer?? Det fanns 2 olika och vi valde den nyaste varianten....kommer inte i håg vad den hette(nerpackad)men vi lär snart kunna redogöra för om den är effektiv eller inte.

Vi har kommit fram till att vi i fortsättningen ska ha takbox på bilen vid fastlandsresorna. När man ska ha rullstol med sig + att jag måste kunna veva ner ryggstödet till att ligga =att halva baksätet blir upptaget så finns det inte mycket packutrymme kvar. Hundarna har ju hela "skuffen"...fast Mocha får dela sin burhalva med en väska.

Hur som helst så blev det en jätte trevlig eftermiddag tillsammans med E och man önskar verkligen att det gick att göra oftare. Man måste ju inte springa i affärer men det är väldigt kul, tycker jag men inte Rolf. Fast Ikea är ok om jag bara inte behövde se på allt...och genom barnavdelningen gick rullstolen i mycket hög hastighet, där fick folk akta sig så att de inte blev nerprejade. Förstår inte alls varför....jag ville ju bara titta på lite mjukdjur och annat som man kunde köpa i present om det  var någon som fått barn eller så.... Ja, ja jag fick ju göra det mesta jag ville och när vi var på väg ut var jag nästan svimfärdig, så det var nog lika bra att det inte blev så noga genomgånget överallt.

Väl hemma 2 timmar efter beräknat så sov jag en liten, liten stund för att orka med att äta och vara lite social med mina bröder.  Kroppen värkte rätt våldsamt och idag har det varit väldigt jobbigt. Har inte gjort nästan något idag mer än vilat och ätit piller. Men ska man ha lite kul så får man betala för det också! Men jag tycker faktiskt det var värt det och då får det gå.

I morgon åker vi hem igen, dessa dagar har gått fort men det har varit roligt att få komma hemifrån och få träffa dem här och se att allt ser bra ut. Selma är så fin och har blivit smalare än vi sett henne på länge - Tack Aina som går en promenad varje dag utöver det andra hon får.  Hon klipper henne också så nu behövde jag inte klippa och det är första gången den hänt - skönt!!! Vackra Selma, en gång Gotlands vackraste hund och året därpå blev hon 2:a, det är ingen mer än hon som haft skönheten i behåll flera år! Bortsett från mig då.....förståss....


Någon knapp har jag i tröttheten kommit åt och fått en stor text..???? Men det blev ju lättläst i allafall ;-)


Framme!

Regnet öser ner och då menar jag ÖSER!! Men vad gör det, det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder....så nu är Rolf ute med 4 hundar, Selma, som blev väldigt glad över att se oss-mest mig :-) Bonnie(som började löpa i går-så typiskt), Mocha och lilla yrvädret Sally som fjäskat in sig ordentligt hos tant Selma. Selma och hon ligger på golvet och brottas, hon har fått ta över Kinnas "lektantuppgift" men de springer inte som de brukar hemma som tur är. Sally tar ett varv runt i soffan och lite till men då stannar Selma och tittar på henne.

Resan gick bra fast när vi kommit till hytten fick jag fruktansvärt ont i min strålade höft, så ont att jag ångrade att vi åkt. Men efter någon timme avtog det och med hjälp av några morfinpiller gick det att stå ut. Det var lite oroligt, eftersom jag inte haft ont där sedan de strålade....konstigt. Men jag misstänker att det var någon typ av nervklämma eftersom morfinet inte riktigt hjälpte som det borde gjort.
Idag känns det bara lite, så jag håller mig lugn och väntar på gödkuren ska börja :-) Just nu inhandlas gräddbullar med kanel...en specialare de har här i stan-om de inte redan är slut för dagen,  i somras var  det så några gånger. Men då skulle de beställa till i morgon, för vi måste ju få dessa godingar även nu....skulle vara sorgligt annars.

Nu orkar jag inte sitta vid denna gamla harv längre.....den är inte världens snabbaste dator men duger bra. Jag är glad den finns här annars skulle jag inte kunna blogga och det vore ju tråkigt. Det är ju viktig info.jag måste delge er om gräddbullar och sånt.

Packad


Ja så var man packad igen! Det lät väl kul, om man förstår den sortens humor...humor på låg nivå. Hur som helst så har jag, tror jag, fått ner det mesta i väskan som är viktigt. Ska bara kolla det sista och jag hoppas jag inte kommer på så mycket mer. Min lilla packning som nästan inte skulle vara något är redan en fylld bag...det är ju bara 4 dagar! 

Detta får bli en kort, kort bloggning...tror jag om jag nu klarar av att göra en sådan. Ibland tror jag att jag skriver mer än jag pratar...eller är det ungefär på samma sätt. Jag kan inte prata KORT...det säger Rolf i alla fall, han påstår att jag inte vet vad det innebär och lite kanske det ligger i det. Men när man har mycket att prata om så kan det inte bli "manligt" kort! De tycker bara man ska säga vad man vill och få ett svar på detta å sen är det klart.... Det är inte därför de uppfann telefonen brukar jag säga. Det var för att man skulle prata i den....och gärna länge. Nu mera kan "de" inte klaga på att det blir dyrt, för det kostar nästan inget längre....bara fasta avgifter.

Ja, ja nu skulle detta bli en kort bloggning men jag måste bara säga att tyvärr hinner jag inte med någon utmaning på några dagar. Tina får nog vänta tills jag kommer hem igen, tror jag. Ska försöka blogga lite från Värmlandsskogarna också men bara kanske! Nu ska jag betala båtbiljetten och sedan i säng!

Den härliga bilden fick jag av Kitty på hennes lille Texas en gång för länge sen! Visst är den underbar - han ville så gärna åka med matte när hon skulle resa sin väg. Det är säkert många som haft sina hundar liggande i väskan men inte så många som haft kameran nära. Fast hundarna här inte sett min väska så har de fattat att något är på gång, det är bästa att hålla extra koll på matte!

Röd näsa...

Systar i jeans! En sorglig men mycket tänkvärd amerikansk snyftfilm om fyra tjejer och ett par jeans som förtjänat att gå på en bättre tid än nu en tisdagskväll...ren tur att jag fick se det mesta av den. Nu är jag röd om snoken och ögonen vattniga...(beror nog mest på att det var en cancersjuk liten tjej med där)vad kan jag göra annat än gå och lägga mig. Jo jag måste packa bullarna i frysen ...ett litet bak av äppelbullar -gammal mjölk som behövde tas om hand och det blev ett ½ litersbak.

Rolf skulle hämta ut mina mediciner idag men det fanns inga sovtabletter och inte så mycket annat heller...var så väldans med folk att han fick välja på att sitta och vänta...typ lääänge eller komma tillbaka i morgon och då fick det bli det. Tur att jag har sovpiller för en natt till! Ska ringa och be dem lägga in ett e-recept till mig på dem. Bra uppfinning med dessa e-recept. Lite jobbigt att hålla reda på vad man har och ska ha ...i mitt fall när det är så många sorter. Det gäller att veta själv vad man vill ha utskrivet, annars kan det nog bli fel.



Läste inläggen ni skrivit om hundtv- och Bengan som är en riktig Svensson ;-) han fick ju till det om ni nu fattade vad han skrev! Barbro har hunnit med några stycken sedan den första Prins... tror jag han hette, en stilig Irländsk setter, oj va det var länge sedan. Det var på den tiden jag hade Golden och tyckte det var världens bästa hund...ja lite frälst är jag nog ännu, brukar försöka ha lite koll på dem. Jag har ju inte bytt ras så många gånger och alltid hållit mig till rasgrupp 8 där jag trivts väldigt bra (även om jag härom dagen testade mig till att själv vara en Berner Sennen)  - med Golden, Clumber, Springer och Cocker av jaktmodell, fast det är ju Rolfs. Jag håller med Pernilla om att ett hundkörkort skulle lösa en hel del, då skulle folk tänka efter och förhoppningsvis hamna mer rätt i sitt val av ras.

Hundar är livet, utan dem kan man inte leva - men sova med dem i sängen får jag inte....det finns en som tycker de smutsar ner och tar för stor plats....jag fattar ingenting??? Tänk va varmt och skönt det är att ha några hundar liggande runt benen. Ja, ja man kan inte få allt här i livet!

Go natt!

Måndagkväll

Så har det då blivit måndagskväll och jag har börjat fundera på packningen till torsdagens resa. Ska jag har madrassen, rullstol...ja vad måste man dra med sig. Vad ska vi göra, vad hinner och orkar jag! Troligen inte så mycket och vi åker ju för att träffa mina föräldrar men kanske kan det bli en liten tur till Ikea, men bara kanske. Jag har kanske inte berättat att vi troligen kommer att åka till Filipstad över helgen, åker på torsdagskväll och kommer hem på natten till tisdag. Om inget händer innan dess och det ska nog vara lugnt.

Jag fick ju en sovtablett som jag skulle testa och rapportera till onkologen om idag. Propavan heter den och den ska tas 1-2 tim före planerat sänggående -lite svårt att komma ihåg. Men jag skulle börja med 1 och öka till 2 om det behövdes och det gjorde det så klart. Men jag blir lite trött på morgonen men det får jag väl försöka stå ut med. Idag väcktes jag tidigt=8.00 av en sköterska som ville boka av Rolfs hälsokoll hos läkaren(den första på ungefär 15 år) han skulle bokas in för provtagning och undersökning hos distriktssköterskan i stället...?? Men han behöver ju kolla hjärta, lungor, prostata...sa jag. Det får distriktssköterskan avgöra om han ska sa hon och han fick en ny tid nästa vecka. Om han ville ta ett prostata prov så fick han vara beredd att betala det själv för det var inget de bra gjorde hur som ... Jag brukar ju tycka vi har bra sjukvård men hur är det med "friskvård" och förebyggande hälsovård?? Det verkar inte finnas något intresse av det i denna kommun eller jag kanske ska säga Hemse vårdcentral. En som inte besökt vården på jätte många år -bortsett från när vi krockade med bilen - och som har ett så tungt jobb som han har borde kunna få en koll var 15 år utan att det ska protesteras emot det. Fy så irriterad jag blir!!!!!!!! 


Hur som helst så skulle jag ringa och rapportera om jag vill fortsätta med mina sovpiller . Det får väl vara lite sega mornar, men jag kan inte sova för länge...lika med 10.00 eller senare. Då blir dagen bara sov för när det blir mitt på dagen är jag trött igen. Som idag då var jag uppe vid 8-tiden men sedan var jag såå trött vid 12 så jag gick och la mig vid 12.30 och sov sedan till 16.30!!! Helt otroligt-hörde inget av Susanne när hon var här och hämtade och lämnade hundarna! Trodde jag skulle vara vaken då men icke...det var Bonnies tjatskällning som till slut väckte mig som tur var. För en gångs skull var jag glad över att bli väckt av henne!

I morgon får jag nog be Susanne om väckning. Vet bara att jag vaknade till en gång av att det blåste och regnade så himla konstigt på fönstret och troligen var det en "tromb" som for fram här ute för tydligen hade det varit några små sådana här. Ett litet träd hade blivit helt naket, inte ett löv kvar. Det jag tänkte på var Hur ska Susanne kunna gå ut med hundarna i detta väder...å så somnade jag igen.


Nu ska jag boka biljetten om det går via Destination Gotlands hemsida annars får jag ringa i morgon. Det ser inte ut att vara svårt att få biljett med hytt...eller kupe´som det numera heter. Jag hade verkligen önskat att det funnits riktiga hytter där man kunde få en riktig säng och inte bara en soffa. Kanske ska ringa och boka istället vem vet de kanske har några vanliga hytter ... jag har ju aldrig frågat.


Mitt blodvärde var okej denna gång -hade glömt fråga- men det är 102, ska inte vara under 117 men jag är glad när det är över 100.


Nu ska jag lägga mig och har glömt ta pillren...aj, aj då får jag lägga mig och lyssna på Karlavagnen eller lyssna på ljudbok.

Såg det nya hundträningsprogrammet på tv Hundcoachen. Hur ska det göras för att fungera?? Jag tycker nog att Börjesson på cafeprogrammet i svt har lyckats bäst med sina hundskolor. Där har nog folk förstått hur man kan göra men i dessa andra program är det för mycket ryck och slit utan förklaring. Jag tvivlar på att folk som för det första har köpt fel ras får till det efter att de sett ett proffs träna utan någon större ingående förklaring. Lär folk att välja rätt ras!! Det är vad tv skulle göra. Det finns en ras för alla om man inte jobbar för mycket för då ska man inte ha någon hund alls. Men när uppfödarna säljer stora starka Rottisar till barnfamlijer som inte har något intresse av att arbeta med bruksträning som dessa hundar behöver så blir det naturligtvis fel. Många "problemhundar" men det borde heta "problem-människor" i stället för det är där problemet ligger. Hundarna får aldrig välja var de ska bo och tyvärr så finns det även valpköpare som inte är ärliga med vad de tänker göra med sin hund. En seriös uppfödare placerar valparna efter hur de är i mentaliteten till vad köparen ska ha hunden till. Men är ingen ärlig då blir det bra massor med problem av alla slag helt i onödan. Vissa ska inte ha levande hundar, det finns både mjukisar och porslin! Det kan vara vackert nog att titta på.

Nej nu är det läggdags - pillren har nu börja verka! 


Lördag...ops..söndag!

Ja nu sitter jag här och väntar på att bli trött av de 2 piller som jag tagit och lite känner jag så detta blir ett kort inlägg. Vill ju inte missa "sömntåget" när det går...inte riskera att bli kvar på "perongen"!

I eftermiddag har vi haft trevligt uppiggande besök av familjen Åhlin, alla utom Mickan. De levererade en hundkoja som vi ska ärva till Sally och Mocha. Jag har inte sett den men enligt herrarna var den jäv... tung! Det låter lovande tycker jag.

Jag har mått ganska bra idag och inte haft några större smärtupplevelser. Har väl inte gjort så mycket heller men jag ville vara pigg när besöket kom och det var jag.

Nej NU måste jag lägga mig för nu är jag jätte trött.........zZ..Zzzz...zZzzzzz..........
 
"Honey" 2 veckor, för länge sedan.

Kanske ändå...

 

                                                                         Två sängkompisar på glid nedåt....


I dag såg jag reprisen av "cancerprogrammet" som jag bara såg slutet på igår och som gjorde mig deppig. Men jag tyckte nog det var rätt bra idag när jag såg hela - där ser man va viktigt det är att se helheten...i allt.

Jag måste också tacka för orden om att jag inte är gnällig....några har ringt också idag och sagt samma sak så jag kanske inte är så jättegnällig även om jag känner mig så i bland.
Alla har ju bra och dåliga dagar,  jag kanske kan få ha lite fler dåliga dagar än vad en frisk människa har utan att det är allt för illa?!
Idag har det i alla fall känts bättre och jag fick sova bättre i natt tack vare de nya sovpillren så nu hoppas jag det ska bli lika bra till natten. Har tagit ett piller nyss så jag ska nog stänga ner här innan jag somnar över datorn.

I morgon fyller svärmor 79 år och då firar hon i 2 dagar, vad ska det bli nästa år! Det blir nog en vecka då ;-) Hon är raka motsatsen till min egen mor som ALDRIG fyller år....evigt ung fast hon är 81 år- smart sätt att aldrig bli gammal.
Vi ska till svärmor på söndag för i morgon har hon sina kompisar där och de är ju så gamla....(troligen i samma ålder) så de är så skröpliga, vissa kan inte gå, andra har rollator...de tar stor plast och därför är vi uppdelade på 2 dagar numera. Eller så är det för att hon ska få fira i flera dagar....ja, det är nog därför.

Såg ni Idolerna på tv4 i kväll? Denna gång åkte rätt person ut, äntligen!!! Han var bara en pajas som inte satte värde på något. Han var inte ödmjuk för 5 öre, han ansåg sig inte ha lärt sig något under den tid han varit med där till skillnad mot de övriga som tycker de lär sig massor varje gång.... Kan han verkligen gå genom livet med lappar för både ögon och öron?! Sorgligt i så fall, stackars han. Sedan kan man tycka vad man vill om dessa tävlingar men lära sig saker gör man varje dag OM man är vaken! Nu tänker jag sova och då tror jag inte att jag lär mig så jätte mycket, men vem vet. Kanske är det någon i drömmen som lär ut något intressant.

Lägger in en bild på dagen "fredagspresent" eller har jag födelsedag igen?  Den kom från Emelie -Kinnas lillmatte. Tack Emelie, du är jätteduktig! Ett linoleumtryck på tidningspapper - häftigt och gissa vilken hund som varit modell...? Kinna så klart!!!!

Sjukhuset

Idag har jag varit och tankat på skelettet lite ny kraft och fått lite nya recept + en sovtablett så att jag kanske kan somna lite djupare i natt och slippa mardrömmarna. Hoppas det ska funka med det. Troligen är det så att vi som är lite livliga drömmare får kraftigare reaktioner när vi får dessa värkpiller och det är alltså inte så ovanligt med mardrömmar.

Pernilla tog en skön promenad med sina vovvar Casper och Klara nere på standpromenaden. Jag såg i alla fall vattnet och vågorna när vi fikade. Hade turen att norpa åt mig sista bakelsen...fräckt som tusan rakt framför en farbror... Men han såg inte ut att vara intresserad av sötslisk utan tog en macka i stället. Mackor kan man äta hemma, men inte bakelser...så ofta i alla fall. Det var gott och jag blev proppmätt....mådde nästan illa och det kom tillbaka när vi var på hemväg. Försedd med en bajspåse(TOM -så klart) åkte vi hemmåt i det otroligt soliga och fina vädret. När vi kom hem hade jag ont i huvudet och mådde jätte illa. Plockade snabbt in handeln och stöp i sängen-hundarna var inte hemma, de var ute med Susanne- Sov tills Bonnie upptäckte att jag var hemma och då fick jag släppa in henne till mig. Sally och Mocha var så trötta att de bara låg kvar och sov. Jag fick sova gott i 2 timmar / Tack Susanne! Men också till Kristina som var här idag, släppte ut dem en stund och sedan Pernilla som skjutsade mig så klart. Det var en trevlig tur och jag fick handla en värmedyna till också idag. Det är den bästa extra smärtlindringen jag kan få när jag har ont. Ligger på en värmedyna varje natt. Har den under ryggen och det gör ryggsmärtan uthärdlig på nätterna. Jag känner att jag behöver en till att ta till när det är ont på fler ställen.

Nu har jag sett lite av programmet Himlen kan vänta och jag kan inte förstå hur och varför det ska vara så olika...eller är det mig det är fel på, min inställning. Jag har ingen ork till något för att det värker överallt i hela min kropp medan andra kan både jobba, jogga, rida, föda barn...ja, de lever vanliga liv. Vanligt liv lever väl jag också men ett väldigt "strypt" liv, för jag orkar och kan inte göra nästan något av det jag vill. Hur mycket jag än vill så går det inte att gå på promenader eller jobba med saker som jag tycker är roliga. 

Jag pratade med min sköterska idag om detta och hon gav mig en broschyr om trötthet. Hon sa att det är vanligt att man känner så här som jag gör och att värken är väldigt tröttande. Det finns de som äter mycket mer morfin än vad jag tar och det kändes lite bättre att höra. Även att jag inte är på väg att bli missbrukare....ibland undrar jag. Men att jag måste öka lite hela tiden har delvis med att kroppen vänjer sig men tyvärr så får jag också mer smärta och det är jätte viktigt att jag försöker göra mig så smärtfri som möjligt. Hon berättade att det finns de som tar 10 gånger så mycket som jag. Hur surriga de är i huvudet, pratade vi inte om.   Det kändes så skönt att få prata med henne om allt detta och speciellt att de inte tycker jag är en gnällspik som ringer om allt och inget....det tänker man också ibland.

Det är inte alltid bra att se andra som är sjuka, inte när man själv inte kan påverka så mycket. Man borde bli "höjd" i humöret men tyvärr känner jag mig bara misslyckad, värdelös.... och negativ.

 

Denna dag ...



Denna dag är nu snart slut eller rättare sagt det är bara soffan och tv kvar för idag. Mer än så orkar jag inte. Har nu fixat mat, diskat och varit med på tur i bilen för att fylla de ständigt urpysta däcken på rullstolen. Vi struntar i den i morgon när Pernilla ska skjutsa mig till stan. Vi ska inte på någon längre shopingtur. Kristina slipper ta sig till sjukhuset på sin lediga dag,  både jag och hon slipper tanken på smittrisk i bilen...man vet ju aldrig. Det vet man aldrig någonstans tyvärr, det finns ju de som inte är speciellt noga med sin handhygien. Läste på Kittys blogg om hur någon stått på spårvangen och torkat sin snoriga näsa rakt i handen för att sedan hålla i sig med den insmorda handen....äckligt så man kan spy men dagens verklighet.  Sjukhuset är väl egentligen en av de värsta smittställena eller vårdcentralerna, där samlas ju alla sjuklingar. Men man kan inte isoleras sig och det finns ju handsprit!!! Det borde fler använda, finns att köpa på apoteket i en liten flaska, lätt att ha i fickan eller i väskan. Jag har alltid en sådan med mig...eller hade, gav bort den, får köpa en ny i morgon. Har lite ont i huvudet, trodde det skulle bli bättre av en liten åktur och det blev inte värre i alla fall så kanske håller det på att ge med sig. Det känns inte som det är "skeletthuvudvärk" men vet inte säkert. Har tagit mer morfin för den men det hjälpte inte riktigt så kanske är det något från nerverna. I natt hade jag så fruktansvärt ont i båda benen, vaknade av att jag skrek -AJ AJ!!!! Men Rolf har inte hört något av mina väckningsförsök....konstigt. Han är nog emun mot alla mina attacker. Det var inga mardrömmar i natt utan mer att jag drömmer om olika vardagssaker och pratar högt så jag vaknar av det själv. Ropar ofta efter saker eller att andra ska göra...som vanligt med andra ord, jag kör med alla!

Ja så har vi fått en stackare som tror han är lycklig över att ha blivit president för världens mäktigaste land...typ. Undrar vad hans barn tycker, deras liv är väl slut mer eller mindre. De kommer ju inte kunna gå på toa utan att den bombkollas innan, kompisar kan de väl glömma och gå ut på stan det kommer att vara som en dröm för dem. De kan aldrig få gå utan att ha massor med säkerhetsfolk med sig. Är makten värd så mycket?? För pengarna är det nog inte...tror jag inte i alla fall utan jag tror det är makten som är så lockande. JAG ÄR PRESIDENT!! Men hur mycket har han att säga till om, är det han som bestämmer eller är han bara ett ansikte utåt. Som nu är historiskt för att han är svart och det känns så klart speciellt men hur utnyttjad är han?!


Ack ja, jag skulle inte vilja byta för allt i världen...jo  om jag fick bli frisk så skulle jag kanske kunna tänka mig byta men det finns nog ingen som skulle byta med mig. Men vem vet, jag kanske lever längre och tryggare än vad han gör. Han kommer att ha massor med hot emot sig mycket för just hans hudfärg och det är ju fruktansvärt att det fortfarande ska vara så idag.
 


Hundarna har busat och sprungit runt här värre än någonsin idag. Sally och Kinna värst men även Bonnie. Mocha tycker de är väldigt stökiga och vill helst ligga så långt ifrån som möjligt.

Susanne har sin långa dag i dag så då fick hundarna vänta tills Rolf kom och det är segt. Det han nästan bli mörk men de fick en tur i alla fall och nu sover de lugnt och skönt i soffan framför brasan. Jag ska betala en räkning och sedan ska jag också lägga mig till ro och se på ...vad vet jag inte men något finns det kanske. Måste ju försöka få en lugn natt så jag är pigg i morgon bitti och kan orka upp lite tidigare än vanligt. Har sovit i 10 tim de senaste nätterna, troligen för att jag blir så slut av allt drömmande.

Å jag fick så himla ont i axlar och armar...kunde inte förstå först men det är ju tröjorna som jag handtvättade idag som hämnas....det är nog där i från huvudvärken kommer med...kanske.


Sovit

Äntligen en natt utan mardrömmar. Har bara vaknat av att jag "predikat" över något som jag inte kommer ihåg, inget otäckt i alla fall. Sov 10 timmar i sträck , vaknade och hade jätteont. Fick i mig pillren och måste komma ihåg att påminna Rolf om att se till att jag tar morgondosen innan han går! Det blev för länge mellan intagen och det är inte bra, då tar det längre tid för kroppen att hämta i fatt. Men efter 30 min gullande med hundarna som ligger och sover så sött i Rolfs säng så kunde jag ta mig upp. Ta sig från sängen till toan känns som en riktig långpromenad, fast det bara är några meter. Kroppen är så stel och allt gör ont, man önskar det fanns ett sätt att ta sig som bara var att "flyta" fram.

Idag skulle jag börja slipa på trappen i hallen, den ska målas. Men jag plockade med lite allt möjligt och kokade lite godis...(gammal grädde....) Tina säger att jag ska äta lite extra godis och glass ...så då måste jag ju se till att det finns något gott att ta till när suget kommer. Hur som så pratade jag i telefonen en ganska lååång stund med just nämda Tina (fd.Kattis)och det var trevligt för det blir mest att vi skriver eller hon skriver och jag svarar väldigt dåligt....men nu har vi pratat av oss lite om bl.annat små vovvar...alltså riktigt små som Chiwawa(många olika stavningar) och sådana. Hon är sugen på en riktigt liten en och jag ska nog ha en om jag lever länge nog för jag tänker inte svika Bonnie med att ta hem något annat. Hon är så mycket min hund och väldigt känslig - hon är ju min sköterska. Tror hon skulle bli deppig då och det räcker med att Mocha är lite besviken över att Sally kom hem här. Bonnie ser inte henne som något annat än ännu en valp i huset och det får man stå ut med men det är ju husses hundar och då spelar det inte så stor roll. Jag tror i alla fall att de känner så. Anledningen till att jag skulle vilja ha en liten dvärghund är att det är det enda jag orkar eller klarar av att ha i knät. Mocha vill så gärna sitta i knät men är allt för tung nu, det gör jätte ont. Sally går fortfarnade men inte länge till och man får parera ordentligt för annars gör det också ont. Så då tänkte jag att när jag ligger där i sängen och soffan så ska jag kunna ha en lite sängvärmare med mig som inte gör ont när den trampar på mig....fast det kanske gör ont till och med av det ?! Det visar sig.

Som sagt blev det ingen start med trappan i dag men kanske i morgon....kanske! På torsdag ska jag till stan och få dropp om det går ...att Kristina kan skjutsa mig. Hon ska kolla med läkarmottagningen för hon äter penicillin sedan någon dag tillbaka för sin förkylning. Men jag känner att det är mindre risk att åka med henne än att jag åker taxi med någon som kanske just har fått en förkylingning. Jag är ju inte så extra känslig nu som man är när man får cellgifter men det jag är rädd för är att få något skit i lungan...den som är vätska i. Men man är ju smittfri efter 1 dygn när man äter pencillin och hon har då hunnit äta i drygt 3 dygn så det borde vara lugnt. Susanne har annars erbjudit sig att köra mig på fredag men eftersom jag vet att hon ska på resa över helgen tyckte jag hon skulle slippa men om de har någon annan uppfattning på läk.mottagningen av Kristina kanske jag kan få komma på fredag i stället.... Vi får se vad det blir av det hela. 
Varför ska alla bli så förkylda på hösten. Man kan ju bli smittad var som, i affären eller på sjukhuset. Det finns bara 2 sätt att inte bli sjuk -isolera sig eller tvätta sig ordentligt med handsprit och då väljer jag det senare!  Livet blir så himla tråkigt annars och det är nog av det ändå när man går här och bara väntar på att något ska hända.

Ny frisyr

Ja så har det gått till dagens slut igen. Det är hemskt va fort dessa dagar tar slut och hur lite man hinner, speciellt när man ska sova bort flera timmar. Men efter ännu en jobbig natt med hemska konstiga drömmar och dessutom vattenglas som tömdes på sitt innehåll över allt som fanns i närheten.... Jag var helt snurrig och Rolf fick upp och torka...och jag fattade först ingenting...helt inne i en konstig dröm där jag höll på att kasta med något som jag nu glömt vad det var men i verkligheten var ett fullt vattenglas modell stort ölglas!

Efter att jag varit uppe en stund, skaffat en säkrare vattenhållare(kanna med lock)och ett mindre glas + ett äpple så kunde jag somna om till slut. Vaknade en gång till efter det men vad som hände då kommer jag inte i håg.

Sen idag har jag bara pulat lite med ...typ ingenting...käns det som-slutförde vattning av mina orkidèer som jag påbörjade i går och lite annat. Nu kom jag på en sak till jag gjorde, satte upp kompostgaller runt sofforna i stora rumme så inte Sally och Kinna ska ha rally runt uppe i dem. Efter att de provsprungit av sig energi både här inne och ute var det sovdags. När jag vaknade var det dags att laga mat. Det har blivit en hel del telefonprat idag och när kvällen kom var det dags för ett besök hos våran frissa. Dags, dags, dags....oj va upprepningar! Man ska aldrig börja ändra i en text för då blir det så här...och nu är jag för trött att rätta till det.
Så nu är jag klippt i en lite annorlunda frisyr...lite kortare...eller jag vet inte-det ser kortare ut. Det ser ju alltid fint ut när man kommer från henne, värre att få till det själv sen. Mitt hår har blivit så tunnt och rakt ¨på senare tid. Det beror på alla värktabletter säger hon  och jag tror hon har rätt. Däremot tänkte jag att det kanske var dags för slingor men de kommer inte att synas i mitt redan randiga hår sa hon ...så då spar jag väl på de slantarna till längre fram.

Nej nu ska jag lägga mig och försöka få en mardrömsfri natt, skulle vara sååå skönt. Inga jävlar med motorsågar eller stora gorillor som vill ha mitt hår.... hu...värre än spöken!!! Man kan undra vilken sorts piller jag får....

Trevligt


Tina-Visst är den fortfarande fin!

Å en sån trevlig dag jag haft idag! Snälla gulliga Mariell kom och hämtade mig och så åkte vi till Barlingbo och hälsade på hos Elisabeth, Hasse, Elias och Triss(deras trevliga hund...gissa ras?!...Springer så klart). Vi var där hela eftermiddagen i deras nybyggda vackra och hus. Det har bara inte blivit av att åka dit men nu hittar jag och då kan det finnas risk för att de får fler besök.

 
Tack Mariell och godisstruten är redan uppäten!

Rolf har varit på fasanjakt med Mocha. Bonnie och Sally fick nöja sig med en vanlig pomenad idag. I går var de på en riktig långtur i Lojsta skogarna, ja inte lilla Sally hon fick bara gå en lite tur och sedan sova i bilen. Jag gjorde inget mer än var till svärmor och fikade...sedan sov jag och hörde på min roliga bok.

Nu ska vi se Bondfilm. Tänk att ha en sådan frisk vältränad kropp som de har där...men det är inte så många förunnat i verkligheten!

Jag har haft ont som vanligt i helgen, varken mer eller mindre...så då är det väl som det ska... Har sovit lite dåligt massor av hemska mardrömmar. Det är kanske så att alla mardrömmar jag har haft i natt kommer från Marie och hennes spöken...oooops....

Grattis Rune på födelsedagen! För jag tror jag såg att det är idag.... Hoppas inte du mår allt för dåligt.




Födelsedag...



Är det min födelsedag??... Nej det är det inte men ändå fick jag ett "jättefint"(vackert inslaget...) paket idag med ett otroligt fint innehåll av Susanne! Jag blev så glad och överraskad, en

härlig avslutning på veckan som varit rätt deppig. Jag har inte känt mig så glad och uppåt av någon anledning som jag inte vet. Det är bara så ibland och lite har det väl med värken att göra skulle jag tro. Jag ska ju ta mer piller för att inte ha ont men man vill ju inte ta hur mycket som helst för tyvärr blir man ju lite lullull i huvudet av alla dessa droger. Men jag har tagit extra och det är nog så att jag måste acceptera det.   Värken tar nog ändå för mycket ork och gör mig deppigare än om jag känner mig lullig i huvudet. Alla vet ju varför jag är lite seg så det är väl bara att jag också måste acceptera det.


Idag har jag varit med Susanne ut med hundarna eller rättare sagt hon gick med dem och jag gick en lite sväng för mig själv. Gick en liten bit och sedan satt jag i bilen och vilade, sedan gick jag en lite sväng en gång till. Jag har fått lite mer ont av det men det är väntat för allt jag gör extra leder till större intag...en ond cirkel.


Nu sitter vi framför brasan och har det gott. Vin i glasen och maten är uppäten, bara godis kvar...fast inte så mycket...en miss i handeln! Fast det finns grädde så jag kan ju koka lite mandelgodis i morgon för i kväll orkar jag inte...det finns ju några äpplen kvar också. Hoppas alla får en härlig helg!


Sömnlöst

Ja så har man genomlidit en lång seg natt igen med ont. Man tar ett piller, går upp ur sängen, kissar, lägger sig igen...nej inget bättre, upp igen. Tar trapphissen ner, där man möts av 3 hundar som trött tittar på mig och undrar vad det är för fel. Jag släpper ut dem och de springer glatt ut men vänder på en gång...mörkt...tittar på mig och undrar -Vad ska vi göra?? Jag säger -Ä kom in igen, ni behövde nog inte ut.... Hur jag nu kunde tro det för det var ju inte de som bett mig komma ner.  Jag öppnar några skåp...nej inget jag vill ha, öppnar kylskåpet...inget där heller. Tar ett äpple och åker upp igen.


Provar att lägga mig igen men det känns inte bättre, men jag sätter mig i sängen och skalar äpplet. Lyssnar på samma skiva -bok- igen ...har nu hört samma slinga 5 gånger men fattar ändå inte vad det handlar om. Ja jag hör på det ännu en gång till och äter mitt äpple. När det är avklarat tar jag ännu ett piller och hoppas på att det nu ska gå att somna.


Till slut har jag lyckats för nästa gång jag vaknar är det dags för Rolf att gå upp och jag ska ta min första morgondos av piller. Sedan sover jag väldigt gott i några timmar tills Sally inte vill vara ensam där nere längre...de andra ligger i sängen bredvid mig och är inte ett dugg intresserade av att gå upp.

 Nu alla O´boy älskare (Kitty, Mariell, Selma och Kajsa m.fl)som brukar vilja ha det på morgonen när de är på besök -Jag har köpt en ny förpackning...den andra började klumpa sig...för gammal IGEN. Denna håller till 2010! Jag har invigt den och det var riktigt gott så denna påse kanske inte hinner bli för gammal ;-)





Lite tankar som kom upp i huvudet i går kväll på galan. De visade en tjej som tappar sitt hår och hur hennes man rakar av hennes hår medan barnen tittar på. Kommer så väl ihåg när jag var i samma situation, men jag hade inte klarat av att någon filmat. Jag stod och grät framför spegeln och höll till slut på att svimma... ja ibland skrattade jag åt eländet också men när vi tog maskinen och började köra av allt...det var bara så hemskt. När det bara fanns en tofs kvar uppe på huvudet kände jag att NEJ det går inte samtidigt som jag förstod att så kunde jag ju inte gå omkring...som en hotten tott så då åkte allt.


Förstår inte alls hur någon kan göra det frivilligt, men det är väl just det som är skillnaden att det är frivilligt för dem men det var det inte för mig! Där fanns inget att välja på. Minns hur jag provade mössor och hattar i Visby... Rolf fick smussla ut dem efter att vi försökt plocka bort allt löst hår som fanns på allt jag provade. Det var så hemskt och jag kände att jag borde ha köpt allt jag provade för att jag lämnade spår efter mig över allt. Det bara släppte, stora och små tussar.


Det är säkert olika men jag tror att detta med att förlora allt hår på hela kroppen upplevs väldigt olika av oss som drabbas men de flesta känner nog ungefär som mig skulle jag tro. Hade jag fått haft ögonbryn och fransar kvar hade det känts mycket bättre. Tröstade mig med att jag ändå skulle kunna få tillbaka min hårväxt och det kan inte de som har "hårtapparsjukan"(vet inte vad det heter)det måste vara ett helvete.


Ja som tur är har jag fått tillbaka mitt härliga hår och jag har även börjat klaga på att det inte gör som jag vill...det skulle jag ju aldrig göra OM jag bara fick tillbaka det.... Men där ser man hur det gick med det löftet! Jag fasar för nästa gång det ska av igen...hoppas det kan dröja ett bra tag till för det är näsan det värsta med cellgiftet som jag tänker på det just nu. Natruligtvis var allt annat också väldigt jobbigt men håret betyder mer för mig än jag kunde ana.


Ännu en dag

Ja så har det gått ännu en dag och det har väl inte hänt så jätte mycket precis. Gick en promenad i trädgården, tur den är rätt stor även om den inte är jätte stor...tyvärr, skulle vilja ha en park att gå i. Tänk att ha en egen park som bara jag fick vara i med hundarna....de kunde springa fritt hur som och jag kunde åka på en lite scoter eller nått. Helst skulle jag vilja ha en häst som jag kunde rida på....men det vore ju helt omöjligt i detta läge...benen skulle väl brista, bäcken och allt annat med. Läkarna tycker inte jag ska umgås med för stora och starka hundar så vad skulle de så säga om en häst!

I stället för att gå i min park....som inte finns fick jag sova i 2 omgångar. Tack Susanne för att du kom och räddade mig från Sally och hennes ettriga lekande. Sov i 1½ tim och sedan lagade jag mat + bakade några Rågsiktskakor + Vetebröd med äpplen och mandelmassa(Tack Åsa för receptet...eller idén som jag fick när du berättade om din svärmors goda äppelbröd) När allt var klart var jag helt slut och störtade in i soffan där jag sedan legat hela kvällen. Rolf fick ta hand om delar av disken och gräddning av matbrödet för det orkade jag inte.



Vi har sett på Rosabandetgalan och en av mina trevliga läkare var med i början Thomas Har...nej jag kan inte hur det stavas, lika bra att låta bli. Han var med allra först i programmet. Det blev en hel del pengar till cancersjuka och det är verkligen bra men jag undra hur mycket de skulle få in om det gick i någon av de kanaler som alla har. Har upptäckt att många inte har denna kanal och många bryr sig heller inte om att se även om de har anhöriga som är drabbade. Inte för att man måste se men jag hoppas att alla bidrar med någon 100 kr sedel eller ännu mer.... alla bidrag är ett bidrag till livet inte bara för oss som redan är sjuka utan ännu mer för er som inte drabbats "ännu" - alla kan ha otur men vi hoppas ju att de ska få in riktigt mycket pengar så att de kan forska fram hjäpmedel att hitta den elaka orsaken till att vi blir sjuka.

Det var så många som sa att de blivit friska och jag känner bara - Jaha än så länge ja.... känner mig så orättvis, klart de ska vara glada och se sig som friska. Man ska inte gå och vänta på att få ett återfall...hur skulle man då orka leva. Men jag som verkligen trodde att jag var frisk efter 17 år kommer det tillbaka i skelettet....inte i ett bröst utan spridit sig till skelettet av alla ställen.  Jag kan bara hoppas på att de får fram riktigt många bromsmedel så att jag kan få leva länge, länge till. Det är nog ingen som tror det blir så länge, länge men man vet aldrig.
Det är bara i bland jag ger upp men så känner man att FASEN heller JAG SKA LEVA!!!! Det är ändå så man känner för det mesta. Så för att jag ska orka fortsätta kämpa måste jag nog lägga mig nu. Ska få besök i morgon och då måste jag vara pigg och utvilad. Orkar inte skiva mer heller för jag får nervsmärtor i händerna av för mycket skrivande.

Texten vill inte vara där jag vill så därför ser det lite rörigt ut och jag orkar inte fixa med det nu, för trött.

Nalledagen


Visste ni att det är Internationella Nalledagen idag! Vet inte riktigt vad det innebär men det är väl ungefär lika stort som Kanelbullens dag osv... Men goa är de dessa mjukisar som tröstar så väl små som stora! Jag har alltid älskat nallar och har en liten samling och några av dem fick vara med på ett kort för att ni ska få se dem...

Jag tillhör den konstiga delen av befolkningen som pratar med mjukisar och dockor som om de hade ett eget liv. Har lugnat ner mig rätt mycket de senaste 10 åren för var ska man ha alla mjukisar till...mina barn fick en hel del ända tills de också började få problem med förvaringen av dem. Kasta eller lämna in till okända människor kan man inte utan då får det bli att man ger bort till något snällt barn man tycker om... de får ju inte hamna i orätta händer, hos någon som inte är snäll emot dem...


Ja, ja... ni förstår hur mycket ångest jag har haft när valparna vi fött upp genom åren ska flytta, när mjukdjuren inte ens kan bo hos vem som helst. Knäpp kan man bli på många sätt, det har jag väl bevisat nu!


Min minsting hänger i mobilen och den har "diamanter" på sig, en riktig glamornalle.

För övrigt har jag pratat med Onkologen idag om mina olustiga upplevelser i fredagskväll. De diskuterade det med läkaren som var här från Radiumhemmet och kom fram till att eftersom jag tycker det känns okej själv nu och röntgen gjordes för bara några veckor sedan så OM det händer något liknade igen ska jag åka till Akuten och där be dem göra en magnetröntgen. Den visar tydligen lite mer exakt på nerver osv...de tänkte annars göra en nu men jag tyckte vi kan vänta, är så trött på röntgenundersökningar...det ska säkert kontrast till den med, jag kommer inte ihåg. Hur som så kan det inte ha hänt någon jättegrej för då hade det inte gått över. Det enda som kvarstår nu är mer smärta ut i benet och i ryggen är det också mer värk men det är ju bara att höja morfinet lite till...spelar ju inte någon större roll om jag blir lite lulligare i huvudet. Jag kan ju prata med både hundar och nallar! :-)

Så i stället för att åka till Visby blev det mathandel på ICA Högbyhallen i Hemse....fast det var inge roligt för det fanns nästan inget av det vi skulle ha och den utlovade boken som de gör sådan reklam för den verkade de knappt ha fått och inte skulle det komma nya heller. Rosabandet som Ica säger sig ska sälja har de inte heller, det enda med rosabandet jag såg var toapapper! Bättre med det än inget men dålig stil och dåligt skyltat. Jo Rosabandets morötter hade de knölat in i ett hörn så att man skulle missa det. Det var annat på Ica ;Maxi i Visby där var alla Rosabandetsakerna ordentligt framställda och det gör ju att de säljer också. Låter jag irriterad??... Det beror nog på att jag är det både på Högbyhallen och  Rolf som är en sådan munterjök att ha med sig när man ska handla. Man får inte gå något extra och titta vilket gör att jag glömmer hälfter. Nu ser jag på Navy CIS på tv3, det är kul...eller underhållande och lite spännande = jag blir på lite bättre humör! 

Glöm inte att det är Rosabandet gala på Tv3 i morgonkväll kl.20.00 Förra året var det väldigt bra och mycket intressant information för både oss som är sjuka och för er som ännu så länge är friska...det där lät lite deppigt men ni vet ju att alla kan drabbas när som helst...  både män och kvinnor. HOPPAS NI SLIPPER!! Bli sjuka alltså! Bidrag till cancerfonden stora som små är alltid ett bidrag till att fler slipper bli sjuka och fler sjuka blir friska.

Regn, regn



Idag har det regnat precis hela dagen. Vi skulle åka på tur till stan eller något annat för att jag skulle komma ut ur huset och få lufta mig lite men det fanns ingen lust till något. Delvis för vädret men även för att jag haft så ont och har ont...
     Vi höll oss vid brasan med vovvar och spelade Yatzy några gånger Pensionärsspelet men då passar det ju för oss! ...mig i alla fall.  
Sedan passade jag på att få lite fotmassage...Bilderna är alla tagna från mitt soffläge...runt om....

 I fredagskväll var det riktig panik här för känseln i mitt vänstra ben försvann och det högra somnade när jag satt och skrev på datorn. Fick hjälp till sängen och efter en stund började det kännas bättre men jag var då helt övertygad om att vi skulle vara tvugna att åka till Akuten. Men vi väntade lite till och det kom tillbaka mer och mer... Det gjorde ont i svanken men gick att hålla undan med morfinet. Till slut kunde jag flytta över i soffan och det kändes okej om än väldigt nervöst. De har ju sagt att om jag drabbas av känslobortfall eller får svårt att kissa eller bajsa måste jag komma in direkt för att då kan en kota ha rasat samman i ryggen...och ni kan ju gissa hur nervöst det kändes och hur ska man göra...?? är det allvar eller är det bara ett ben som somnat för att det kommit i klämm...fast jag inte suttit konstigt. Hur som så bestämde vi att om det kom tillbaka igen skulle vi åka eller ringa efter ambulans. Men det blev bättre och bättre, jag kunde kissa och även gå utan att det gjorde ont. I går vilade jag hela dagen medan Rolf var på jaktprovet i Roma och tittade. Visst jag GRATTIS Siv till din fina framgång på jaktprovet! Synd att vi inte fick se det men eftersom Siv gick sitt prov redan på fredagen så såg inte Rolf det heller. Jätte roligt att en "vanlig" springer kan få lyckas och få väldigt fin kritik! Grattis än en gång...vi tyckte ju förståss att kritiken lät mer som ett 2:a pris än en 3:a men, men dessa domare blir man aldrig klok på ;-) Fast vi tycker ju rätt bra om just denna domare eftersom han har Sallys pappa! Rolf fick träffa honom, Sallys pappa alltså och det är otroligt hur lik sin far hon är. Lika väl som Mocha är en avbild av sin mor....lite bra tycker jag det är att de inte så lika dessa två damer, då jämför man inte lika lätt.
Nu är det dags att vila den värkande kroppen igen...fan, jag skulle ju vara så pigg nu efter de positiva svaren från röntgen och så känns allt så jobbigt....SKIT!!!!!!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg