Tisdag, efter läkarbesök.
Igår var det äntligen läkarbesök och svar på röntgen. Jag var inte kontaktbar på hela förmiddagen, städade...eller vad jag nu gjorde..något för att inte grubbla på hur svaret skulle vara. Det första jag sa till läkaren var att jag var väldigt nervös och då svarade hon -Det behöver du inte vara!! GUD så skönt sa jag...och satte mig djupt ner i stolen.
De ser fortfarande små läkningseffekter på olika ställen i skelettet. Denna gång var det på lårbenet och på ryggraden + något litet ställe till. Det kommer aldrig att läka helt utan det de ser på är att det pågår en läkningsprocess och det är det som måste ske för att det inte ska bli värre. Så nu ska jag få börja med hormontabletter som ska hålla tillbaka det så att det inte blir värre. Troligen ska jag ha en 8:de gång av sytostatikabehandlingen men de skulle rådgöra om det efter att de gått igenom röntgensvaren ordentligt. Men när det är gjort(behandligen)så ska jag börja äta dessa tabletter och så hålla på med det i 3 mån. Därefter ska de röntga igen och har det inte hänt något får jag fortsätta 3 mån.till med tabletterna. Men händer det något eller att jag mår dåligt på något vis så måster de börja sytostatikabehandla igen. Förhoppningsvis dröjer det men det kunde man inte veta något om utan det är bara att hoppas. Frågade som vanligt om livstid och fick som vanligt inget svar...eller hon sa att runt 5 år och mer om jag har tur, mindre om jag har otur. Sedan ska jag göra en skallröntgen igen för att se om det kanske är svullet på insidan av skallbenet och att det då trycker på hjärnan som i sin tur då reagerar med huvudvärk och yrsel.
Kommer att få lite mer ork av tabletterna och kan bygga upp imunförsvaret samt blodvärdena som i nuläget inte är så vidare. Idag känner jag mig helt bakis, jättetrött. Ska nog sova en hel del idag så jag orkar mer kommande dagar.
Skulle väldigt gärna vilja vara med lite på utställningen(lördag och söndag) men det blir nog bara ett litet besök. Lina kommer hem och visar lite vovvar så Carina kan vara lugn;-)och jag;-).
Nej nu behöver jag nog lite frukost...även om jag inte direkt är hungrig. Det är så grått och tråkigt idag men inget regn som vi skulle behöva. Våran gräsmatta är helt upptorkad, nästan inte ett grönt strå.
Längtar mer efter att få sova än att äta...inte likt mig, men så är det. Nu kom det hem hundmat, oj vilken tur! Många hundar hade blivit hungriga annars. Ni som behöver vet alltså att nu finns det!
De ser fortfarande små läkningseffekter på olika ställen i skelettet. Denna gång var det på lårbenet och på ryggraden + något litet ställe till. Det kommer aldrig att läka helt utan det de ser på är att det pågår en läkningsprocess och det är det som måste ske för att det inte ska bli värre. Så nu ska jag få börja med hormontabletter som ska hålla tillbaka det så att det inte blir värre. Troligen ska jag ha en 8:de gång av sytostatikabehandlingen men de skulle rådgöra om det efter att de gått igenom röntgensvaren ordentligt. Men när det är gjort(behandligen)så ska jag börja äta dessa tabletter och så hålla på med det i 3 mån. Därefter ska de röntga igen och har det inte hänt något får jag fortsätta 3 mån.till med tabletterna. Men händer det något eller att jag mår dåligt på något vis så måster de börja sytostatikabehandla igen. Förhoppningsvis dröjer det men det kunde man inte veta något om utan det är bara att hoppas. Frågade som vanligt om livstid och fick som vanligt inget svar...eller hon sa att runt 5 år och mer om jag har tur, mindre om jag har otur. Sedan ska jag göra en skallröntgen igen för att se om det kanske är svullet på insidan av skallbenet och att det då trycker på hjärnan som i sin tur då reagerar med huvudvärk och yrsel.
Kommer att få lite mer ork av tabletterna och kan bygga upp imunförsvaret samt blodvärdena som i nuläget inte är så vidare. Idag känner jag mig helt bakis, jättetrött. Ska nog sova en hel del idag så jag orkar mer kommande dagar.
Skulle väldigt gärna vilja vara med lite på utställningen(lördag och söndag) men det blir nog bara ett litet besök. Lina kommer hem och visar lite vovvar så Carina kan vara lugn;-)och jag;-).
Nej nu behöver jag nog lite frukost...även om jag inte direkt är hungrig. Det är så grått och tråkigt idag men inget regn som vi skulle behöva. Våran gräsmatta är helt upptorkad, nästan inte ett grönt strå.
Längtar mer efter att få sova än att äta...inte likt mig, men så är det. Nu kom det hem hundmat, oj vilken tur! Många hundar hade blivit hungriga annars. Ni som behöver vet alltså att nu finns det!
Torsdag en bakdag...
Idag har jag varit såå duktig och bakat tårtbotten till morgondagens jordgubbstårta och blåbärsbullar! Inte städat ett enda dugg...vet inte om det är duktigt precis men i mitt fall kanske det kan ses så. Jag har INTE tagit ut all ork men trotts det känner jag att nu är jag trött och ska lägga mig någon timme innan Rolf kommer hem. Bäst att försöka sköta sig så inte hela helgen blir förstörd...kanske kan lära mig lite av mina misstag.
Vill önska er ALLA en skön Midsommarhelg!
Onsdag en bra dag!
Hej alla mina vänner och er andra som jag inte känner! Tack för sommarhälsningar som jag fått via bloggen och på mailen. Det är så härligt med alla trevliga människor som finns runt om här i världen, önskar bara att det blev fred på jorden också...men det blir det aldrig...sa hon pessimisten eller om det var realisten. Nu orkar jag inte tänka så stort, det får handla om min lilla, lilla värld som är nog just nu.
Jag mår faktiskt riktigt bra! Ja, ni hör rätt, det är så förvånande bra. Visst har jag ont, men det finns piller och jag fick i gårkvällen en mycket obehaglig kramp i bröstet och strupen, kändes som jag skulle kvävas. Lyckades skrämma upp Rolf som somnat och jag fick lite panik...kanske inte så konstigt men ändå. Fick i mig en Stesolid(sparad för sådana här extra tillfällen;-)) och till slut släppte det. MEN annars mår jag så konstigt bra för att vara bara onsdag. Redan i går kväll åkte jag med Rolf och hundarna till en grusgrop så de fick simma, ja inte Rolf...bara hundarna, ordentligt en ganska lång stund. Dora(snart 13 år och just nu otroligt pigg) fick vi ta upp före de andra för annars hade hon väl inte kunnat gå idag. Det var så skönt och ännu bättre blev det för när vi kom hem stod det en burk med smultron på trappan från Emelie och Susanne. Finns det ett godare bär på denna jord, nej det tror inte jag i allafall -TACK va gott det var, jag delade med mig lite...men det mesta njöt jag av helt själv och mycket långsamt....mmmmm
Sedan såg jag på den engelska serien om Elizabeth som jag verkligen kan rekommendera, den går i repris i helgen, så såg ni den inte är den värd att se. Vackra kläder och smycken, bara det är kul att se. Rolf tyckte den var lite seg och somnade...som vanligt(säg inte att jag skriver det...han sover nämligen inte alls...brukar han säga) Den var ganska blodig i mellanåt, så det är ingen barnserie!
Idag har jag haft frukostbesök, sen frukost men så är det när man ligger länge. Elisabeth och Pernilla med Sebbe(barn). Det blev en mycket trevlig förmiddag och jag fick prata av mig lite om både hund, hus, barn och lite annat. Elisabeth har en helt underbart vacker mage som innehåller en skatt. Guldklimpen tänker titta fram i mitten av juli, det är så vackert med gravida kvinnor förstår inte vad det är som händer med oss när vi bär på ett annat liv. Man känner sig kanske inte alltid vacker med svullna ben och värkande ryggar men ändå strålar det på något sätt av en inre styrka. Ja, ja, det är väl meningen att naturen har gjort oss lite fåfänga och att vi ska känna oss starka, annars hade vi väl inte gjort om det en gång till och vissa, många, många gånger. Det är ju inte precis någon njutning i det ögonblick de små klimparna ska fram men som av en händelse så suddas det liksom bort ur minnet väldigt snabbt på de flesta...konstigt.
Nej nu ska jag inte fördjupa mig i detta mer. Det är roligt med barn och valpar, speciellt när de sover...ha, ha det har ni aldrig hört förut -skitkul. Sov gott för det hoppas jag få göra strax, lite svårt att koppla av även om jag är jätte trött. Men det har varit en bra dag och det är jag så glad för! Njuter av allt jag orkar göra och vara med på, de små, små sakerna som man tagit för givet blir nu så otroligt värdefulla. Natti, natt!
Jag mår faktiskt riktigt bra! Ja, ni hör rätt, det är så förvånande bra. Visst har jag ont, men det finns piller och jag fick i gårkvällen en mycket obehaglig kramp i bröstet och strupen, kändes som jag skulle kvävas. Lyckades skrämma upp Rolf som somnat och jag fick lite panik...kanske inte så konstigt men ändå. Fick i mig en Stesolid(sparad för sådana här extra tillfällen;-)) och till slut släppte det. MEN annars mår jag så konstigt bra för att vara bara onsdag. Redan i går kväll åkte jag med Rolf och hundarna till en grusgrop så de fick simma, ja inte Rolf...bara hundarna, ordentligt en ganska lång stund. Dora(snart 13 år och just nu otroligt pigg) fick vi ta upp före de andra för annars hade hon väl inte kunnat gå idag. Det var så skönt och ännu bättre blev det för när vi kom hem stod det en burk med smultron på trappan från Emelie och Susanne. Finns det ett godare bär på denna jord, nej det tror inte jag i allafall -TACK va gott det var, jag delade med mig lite...men det mesta njöt jag av helt själv och mycket långsamt....mmmmm
Sedan såg jag på den engelska serien om Elizabeth som jag verkligen kan rekommendera, den går i repris i helgen, så såg ni den inte är den värd att se. Vackra kläder och smycken, bara det är kul att se. Rolf tyckte den var lite seg och somnade...som vanligt(säg inte att jag skriver det...han sover nämligen inte alls...brukar han säga) Den var ganska blodig i mellanåt, så det är ingen barnserie!
Idag har jag haft frukostbesök, sen frukost men så är det när man ligger länge. Elisabeth och Pernilla med Sebbe(barn). Det blev en mycket trevlig förmiddag och jag fick prata av mig lite om både hund, hus, barn och lite annat. Elisabeth har en helt underbart vacker mage som innehåller en skatt. Guldklimpen tänker titta fram i mitten av juli, det är så vackert med gravida kvinnor förstår inte vad det är som händer med oss när vi bär på ett annat liv. Man känner sig kanske inte alltid vacker med svullna ben och värkande ryggar men ändå strålar det på något sätt av en inre styrka. Ja, ja, det är väl meningen att naturen har gjort oss lite fåfänga och att vi ska känna oss starka, annars hade vi väl inte gjort om det en gång till och vissa, många, många gånger. Det är ju inte precis någon njutning i det ögonblick de små klimparna ska fram men som av en händelse så suddas det liksom bort ur minnet väldigt snabbt på de flesta...konstigt.
Nej nu ska jag inte fördjupa mig i detta mer. Det är roligt med barn och valpar, speciellt när de sover...ha, ha det har ni aldrig hört förut -skitkul. Sov gott för det hoppas jag få göra strax, lite svårt att koppla av även om jag är jätte trött. Men det har varit en bra dag och det är jag så glad för! Njuter av allt jag orkar göra och vara med på, de små, små sakerna som man tagit för givet blir nu så otroligt värdefulla. Natti, natt!
Tisdag
Nu har det gått några dagar sedan sista behandlingen och i går mådde jag skit, inte på förmiddagen...jag kunde inte gå men det finns ju rullstol men på eftermiddagen kom de hemska svettningarna och mattheten och satt i ända tills jag skulle lägga mig då var det helt plötsligt rätt okej igen. Detta resulterade i att jag inte kunde somna förrän kl.var runt -02 och det är jobbigt. Man går upp, tar någon tablett till i hopp om att bli lite tröttare, får ont i magen, går ner och tar några skivor ost...och en brödbit...upp igen(vilket är lika med att krypa eller dra sig i ledstången upp)höra på bokskiva och tillslut...zzzzzzzzzz
Sedan vaknar man vid 05 igen och tar lite morfintabletter + annat och somnar om tills någon ringer (idag Maja)hon var så glad över att hon just gick från tandläkaren och han hade inte velat dra ut hennes visdomstand -JIPPI!!! Hon har drabbats av återkommande halsinfektioner under våren och den senaste förra veckan då läkaren sa att visdomstanden var boven men nu får den vänta tills i höst och då kommer den kanske...bara kanske att dö!! Alla har berättat om sina hemska upplevelser med att dra ut visdomständer att hon var helt slut. MEN jag sa att har du tur har du ärvt mammas fina raka rötter och det hade hon gjort enligt tandläkaren när hon berättade det för honom. Tur man kanske har bidragit med något gott i anlagen;-)
Själv mår jag faktiskt förvånande bra idag...peppar, peppar. Har bäddat rent i våra sängar och det är väldigt duktigt gjort för att bara vara tisdag! Så nu gör jag nog inte så mycket mer idag, lite mat ska jag nog försöka få till om inte kallsvetten slår till för då blir det att ligga på köksoffan och dirigera mannen i stället-vilket brukar fungera bra det också.
Sedan vaknar man vid 05 igen och tar lite morfintabletter + annat och somnar om tills någon ringer (idag Maja)hon var så glad över att hon just gick från tandläkaren och han hade inte velat dra ut hennes visdomstand -JIPPI!!! Hon har drabbats av återkommande halsinfektioner under våren och den senaste förra veckan då läkaren sa att visdomstanden var boven men nu får den vänta tills i höst och då kommer den kanske...bara kanske att dö!! Alla har berättat om sina hemska upplevelser med att dra ut visdomständer att hon var helt slut. MEN jag sa att har du tur har du ärvt mammas fina raka rötter och det hade hon gjort enligt tandläkaren när hon berättade det för honom. Tur man kanske har bidragit med något gott i anlagen;-)
Själv mår jag faktiskt förvånande bra idag...peppar, peppar. Har bäddat rent i våra sängar och det är väldigt duktigt gjort för att bara vara tisdag! Så nu gör jag nog inte så mycket mer idag, lite mat ska jag nog försöka få till om inte kallsvetten slår till för då blir det att ligga på köksoffan och dirigera mannen i stället-vilket brukar fungera bra det också.
Fredag, dagen efter.
Hej å hå så var det gjort igen. En ny giftinjektion med det som väntar efteråt. Var först på röntgen och de fick som vanligt hämta en operationssköterska som fick komma ner och sätta nålen efter att de försökt själva först och misslyckats. Sedan gjorde kontrastinsprutet på ont att de fick avbryta men då kände jag att det gått in i kroppen, man känner det som en varm ilning som går först uppåt i kroppen och sedan ner-känns precis som man kissar på sig. Då skrek de kör, vi testar och sedan kom en röntgenläkarer och gjorde en snabbtitt på bilderna och de var okej så jag blev jätteglad, annars hade de fått börja om med ny nål och hela skiten. Sedan är det att vänta till läkarbesöket den 25 på resultatet och domen om fortsättningen.
Sytostatikabehandlingen fick jag som vanligt på onkologavdelningen och det gick bra. Denna gång fick jag vara själv för Kristina hade åkt på en envis förkylning och det vill vi inte ha!! I stället fick Rolf skjutsa dit mig och hämta mig när det var klart. När vi kom hem hade Kristina varit och släppt ut hundarna 2 gånger under dagen och dessutom dammsugit, torkat damm och satt in blommor i vaser så det var helt underbart att komma hem! Hon är en ängel den människan, fast hon vet inte om det....hon sa att det var hundarna som härjat runt så dammet yrt och sedan hade de gått ut och kastat boll för att damma av dem...tjosan om det var så lätt ändå.
Jag har ju inte orkat gjort någonting denna vecka vad det nu beror på, det är ingen som vet. Men jag tycker svettningarna är bättre idag och kanske har det ändå varit nerverna för röntgen och behandling i samspel med att kroppen inte riktigt orkar med längre. Denna gång ska jag ta det lugnare efter att värken ger med sig, denna förra gång var jag nog igång med planteringar alldeles för mycket. Rolf var arg på mig i bland över att jag inte kunde ge mig men ni vet en gammal gås...osv..
Döttrarn var ju hemma för, förra behandlingen och Maja tog då några kort på mig så nu lägger jag in dem så får ni se hur jag har det. Det är ju samma från gång till gång!
Vi brukar börja dagen med kaffe.
Sedan ska droppen på plats. Det brukar sluta med att det hänger 6-7 flaskor där varav ett är väldigt vackert rött.
Sedan får man roa sig med att äta...vilket kan vara allt från godis till mat, även om maten ofta är lite tråkig och smaklös. Men vi brukar festa till det med något godare hemma i stället för att fira att det gått bra en gång till. I går blev det en god köttbit, med färskpotatis, sallad och en liten, liten skvätt rödvin. Jordgubbar som svärmor varit här med tillsammans med en härlig rosen bukett. Till kaffet blev det winerbröd (3 stora frasiga för 10:-, vem kan motstå det erbjudandet)
Äta bör man annars dör man. En glad överraskning för oss modell rundare är att vi sällan drabbas av benskörhet och dessutom tillgodogör vi oss cellgiftsbehandling bättre så fortstätt ät och njut. Jag ska aldrig med gnälla över bilringarna-de hjälper mig kanske att få leva lite längre!! Länge leve måttliga ringar...typ bil, traktor är kanske lite mycket för kroppen men har ni inte värre än bildäck så njut av livet. Traktordäcken ska också njuta men kanske försöka punktera däcket till en mindre storlek om det går, men tänk aldrig ordet BANTA - det finns inget ord i världen som får en att bli så hungrig.
Så här glad är man när det är klart. Ha en skön helg, jag vet ju vad som väntar mig och det är långt i från skönt men går över!
Sytostatikabehandlingen fick jag som vanligt på onkologavdelningen och det gick bra. Denna gång fick jag vara själv för Kristina hade åkt på en envis förkylning och det vill vi inte ha!! I stället fick Rolf skjutsa dit mig och hämta mig när det var klart. När vi kom hem hade Kristina varit och släppt ut hundarna 2 gånger under dagen och dessutom dammsugit, torkat damm och satt in blommor i vaser så det var helt underbart att komma hem! Hon är en ängel den människan, fast hon vet inte om det....hon sa att det var hundarna som härjat runt så dammet yrt och sedan hade de gått ut och kastat boll för att damma av dem...tjosan om det var så lätt ändå.
Jag har ju inte orkat gjort någonting denna vecka vad det nu beror på, det är ingen som vet. Men jag tycker svettningarna är bättre idag och kanske har det ändå varit nerverna för röntgen och behandling i samspel med att kroppen inte riktigt orkar med längre. Denna gång ska jag ta det lugnare efter att värken ger med sig, denna förra gång var jag nog igång med planteringar alldeles för mycket. Rolf var arg på mig i bland över att jag inte kunde ge mig men ni vet en gammal gås...osv..
Döttrarn var ju hemma för, förra behandlingen och Maja tog då några kort på mig så nu lägger jag in dem så får ni se hur jag har det. Det är ju samma från gång till gång!
Vi brukar börja dagen med kaffe. Sedan ska droppen på plats. Det brukar sluta med att det hänger 6-7 flaskor där varav ett är väldigt vackert rött.Sedan får man roa sig med att äta...vilket kan vara allt från godis till mat, även om maten ofta är lite tråkig och smaklös. Men vi brukar festa till det med något godare hemma i stället för att fira att det gått bra en gång till. I går blev det en god köttbit, med färskpotatis, sallad och en liten, liten skvätt rödvin. Jordgubbar som svärmor varit här med tillsammans med en härlig rosen bukett. Till kaffet blev det winerbröd (3 stora frasiga för 10:-, vem kan motstå det erbjudandet) Äta bör man annars dör man. En glad överraskning för oss modell rundare är att vi sällan drabbas av benskörhet och dessutom tillgodogör vi oss cellgiftsbehandling bättre så fortstätt ät och njut. Jag ska aldrig med gnälla över bilringarna-de hjälper mig kanske att få leva lite längre!! Länge leve måttliga ringar...typ bil, traktor är kanske lite mycket för kroppen men har ni inte värre än bildäck så njut av livet. Traktordäcken ska också njuta men kanske försöka punktera däcket till en mindre storlek om det går, men tänk aldrig ordet BANTA - det finns inget ord i världen som får en att bli så hungrig.Så här glad är man när det är klart. Ha en skön helg, jag vet ju vad som väntar mig och det är långt i från skönt men går över!
Tisdag en jobbig dag.
Det har blivit långt mellan gångerna nu och tyvärr kan jag inte säga att det beror på att jag inte haft tid utan jag har mått skit. Kallsvettats och mått väldigt dåligt, ingen ork alls. Pratade med dem på Onkologen idag och troligen är det min kropp som inte riktigt vill vara med på denna tuffa behandling längre. Det blir hur som en gång till på torsdag och sedan hoppades hon att de kanske kan sätta in hormonbehandling en omgång för tidigt. Skulle egentligen ha 8 gånger men då blir det bara 7. Men jag ska röntgas på torsdag före behandlingen startar och mycket avgörs väl av den.
Det känns i kväll rätt okej och jag har lyckats(äntligen) uppdatera hemsidan och hoppas orka göra det lite oftare framöver. Det blir så svårt att hålla reda på alla fina resultat som valpköparna kommer med när det blir för långt i mellan gångerna.
Bortsett från de senaste dagarnas orkeslöshet så har vi haft en trevlig helg med mycket fest. Var på en studentmiddag på lördagen och en på söndag! God mat och mycket trevligt, skönt att få komma hemifrån och träffa lite annat folk än den där skalliga som sitter i spegeln hela tiden när jag tittar i den, henne är jag väldigt trött på. Tycker alltid hon ser så tjock och tråkig ut men nu när jag inte haft någon aptit så känner jag mig tacksam över lite överskotts kilon. Hade jag inte haft de extrakilon jag hade från början hade jag sett ut som en pinne idag men nu ser jag fortfarande ut att kunna avstå från 10 kg och det känns faktiskt, tro det eller ej SKÖNT. Så var inte så hysteriska över lite extrahull för man vet aldrig när det behövs!
Hundarna är lite hafsigt tillklippta både i päls och klor så nu ska det klara sig till lästa orkes(...hoppas jag)fulla period. Skulle klä om köksoffan men det blev inte mer än tyget kom fram och sedan har orken uteblivit. Men det finns ju kvar till nästa period, inget springer sin väg...konstigt nog.
Nej nu ska jag lägga mig och sova, känns som det skulle kunna vara en bra idé. Fast jag sovit i över 3 timmar på eftermiddagen och en stund på förmiddanen med när jag väntade på distriktssköternan skulle komma. Mina prover för förra veckan såg fina ut så jag hoppas det inte är någon förändring på dem från idag.
Skriver nog inget förrän i slutet på veckan, innan det värsta bryter ut.
Det känns i kväll rätt okej och jag har lyckats(äntligen) uppdatera hemsidan och hoppas orka göra det lite oftare framöver. Det blir så svårt att hålla reda på alla fina resultat som valpköparna kommer med när det blir för långt i mellan gångerna.
Bortsett från de senaste dagarnas orkeslöshet så har vi haft en trevlig helg med mycket fest. Var på en studentmiddag på lördagen och en på söndag! God mat och mycket trevligt, skönt att få komma hemifrån och träffa lite annat folk än den där skalliga som sitter i spegeln hela tiden när jag tittar i den, henne är jag väldigt trött på. Tycker alltid hon ser så tjock och tråkig ut men nu när jag inte haft någon aptit så känner jag mig tacksam över lite överskotts kilon. Hade jag inte haft de extrakilon jag hade från början hade jag sett ut som en pinne idag men nu ser jag fortfarande ut att kunna avstå från 10 kg och det känns faktiskt, tro det eller ej SKÖNT. Så var inte så hysteriska över lite extrahull för man vet aldrig när det behövs!
Hundarna är lite hafsigt tillklippta både i päls och klor så nu ska det klara sig till lästa orkes(...hoppas jag)fulla period. Skulle klä om köksoffan men det blev inte mer än tyget kom fram och sedan har orken uteblivit. Men det finns ju kvar till nästa period, inget springer sin väg...konstigt nog.
Nej nu ska jag lägga mig och sova, känns som det skulle kunna vara en bra idé. Fast jag sovit i över 3 timmar på eftermiddagen och en stund på förmiddanen med när jag väntade på distriktssköternan skulle komma. Mina prover för förra veckan såg fina ut så jag hoppas det inte är någon förändring på dem från idag.
Skriver nog inget förrän i slutet på veckan, innan det värsta bryter ut.
Fredag...redan?!
Oj vad tiden går fort när man mår bra. Vem orkar sitta vid datorn när det är så underbart väder ute, inte jag i allafall.
Nu är allt planterat och vi väntar nu bara på att det ska börja blomma...ja, så fort vet jag att det inte går men ändå! Hoppas på att pelargoniorna har hamnat där de ska i rätt färger och så....inte för det gör så mycket om de hamnar fel. Har ni tänkt på en sak, att blommors färger aldrig skär sig! Eller är det bara jag som tycker så?? I andra sammanhang skulle vissa kombinationer bara vara hemska men när blommor är i regnbågens alla färgen tycker man bara det är vackert eller...? Jag hade en liten "hög" med "pelargoniaskrot" som jag stoppade ner i en stor kruka ett år, det var flera rosa, lila och röda...+ att det kom en gul hängväxt där också och det är nog den vackraste krukan jag haft. Men ändå har jag inte gjort så i fortsättningen... utan det blir de vanliga, ett rött hörn(på terrassen) och ett rosa med blått och lite gult inslag! Vitt kan man ju ha var som helst. Hur som så brukar det bli fint.
Ja som ni förstår har jag mått väldigt bra i flera dagar nu och hållit på från tidig morgon till sen kväll med allt möjligt. Men tyvärr sov jag inte i går eftermiddag utan åkte till Pernilla för att inhandla skor och byxor...bra men ändå inte för jag har nog förstört orken. Skört kunde jag väl tänka mig att det var men inte så! I går kväll fick jag frossa och idag känner jag mig matt och svettig fast jag bara sitter och skriver. Hoppas jag kan vila ifatt det för vi ska på studentfest både i morgon och på söndag. Så lite så duuummmmt!!!!!!!
Ja, hur som helst så firade vi Caspers höftresultat A-det bästa man kan få med lite tårta och kaffe -gott. Klara och Casper är sådana underbara hundar, önskr man kunde smuggla med dem dem....Pernilla och Johan får nog ha koll på dem så de inte följer med okända hem...eller är det bara min bil de hoppar in i??!! Goare hundar får man leta efter, det finns de som har egna goingar..det har vi väl alla men det är något speciellt med dessa två.
Skulle ha ett par byxor men det blev även ett par skor. Ett par blommiga "hälsoskor" som man kan sväva runt på. Inte direkt snygga men sköna och lite roliga - ser ut som träskor med blommor på men är av plast, väger inget och de bara finns där. Det finns i en massa olika färger+ dessa med blommor på. 150:-/st eller 2 par för 250:-...så man kan ju inte säga att det är dyrt eller...
Nej nu ska jag försöka göra något annat än detta, även om det var trevligt en stund. Ska försöka ta det riktigt lugnt idag och värmen kommer säkert att hjälpa mig med det. Studenterna får en toppendag här på ön, helt vindstilla och klarblå himmel. Skriver säkert inget igen före söndag...måndag kanske...typ.
Nu är allt planterat och vi väntar nu bara på att det ska börja blomma...ja, så fort vet jag att det inte går men ändå! Hoppas på att pelargoniorna har hamnat där de ska i rätt färger och så....inte för det gör så mycket om de hamnar fel. Har ni tänkt på en sak, att blommors färger aldrig skär sig! Eller är det bara jag som tycker så?? I andra sammanhang skulle vissa kombinationer bara vara hemska men när blommor är i regnbågens alla färgen tycker man bara det är vackert eller...? Jag hade en liten "hög" med "pelargoniaskrot" som jag stoppade ner i en stor kruka ett år, det var flera rosa, lila och röda...+ att det kom en gul hängväxt där också och det är nog den vackraste krukan jag haft. Men ändå har jag inte gjort så i fortsättningen... utan det blir de vanliga, ett rött hörn(på terrassen) och ett rosa med blått och lite gult inslag! Vitt kan man ju ha var som helst. Hur som så brukar det bli fint.
Ja som ni förstår har jag mått väldigt bra i flera dagar nu och hållit på från tidig morgon till sen kväll med allt möjligt. Men tyvärr sov jag inte i går eftermiddag utan åkte till Pernilla för att inhandla skor och byxor...bra men ändå inte för jag har nog förstört orken. Skört kunde jag väl tänka mig att det var men inte så! I går kväll fick jag frossa och idag känner jag mig matt och svettig fast jag bara sitter och skriver. Hoppas jag kan vila ifatt det för vi ska på studentfest både i morgon och på söndag. Så lite så duuummmmt!!!!!!!
Ja, hur som helst så firade vi Caspers höftresultat A-det bästa man kan få med lite tårta och kaffe -gott. Klara och Casper är sådana underbara hundar, önskr man kunde smuggla med dem dem....Pernilla och Johan får nog ha koll på dem så de inte följer med okända hem...eller är det bara min bil de hoppar in i??!! Goare hundar får man leta efter, det finns de som har egna goingar..det har vi väl alla men det är något speciellt med dessa två.
Skulle ha ett par byxor men det blev även ett par skor. Ett par blommiga "hälsoskor" som man kan sväva runt på. Inte direkt snygga men sköna och lite roliga - ser ut som träskor med blommor på men är av plast, väger inget och de bara finns där. Det finns i en massa olika färger+ dessa med blommor på. 150:-/st eller 2 par för 250:-...så man kan ju inte säga att det är dyrt eller...
Nej nu ska jag försöka göra något annat än detta, även om det var trevligt en stund. Ska försöka ta det riktigt lugnt idag och värmen kommer säkert att hjälpa mig med det. Studenterna får en toppendag här på ön, helt vindstilla och klarblå himmel. Skriver säkert inget igen före söndag...måndag kanske...typ.
Söndagmorgon
Igår åkte vi på utflykt till familjen Åhlin och hämtade Dora. Tog svängen förbi "sparrisstället" på vägen hem. Efter det sov jag bort några timmar av den soliga men blåsiga dagen.
Senare på kvällen var tv-n bokad av herrn i huset, Sverige-Danmark fotboll. SKIT, vem orkar sitta och titta på en hög med dårar som kutar runt på en gräsplan letande efter EN boll...ge dem varsin, springer runt som yra höns åt alla håll. I varje ände står en ensam stackare som helt måste vara på väg att förlort förståndet för han inbilar sig att han ska fylla ut hela detta gigantiska hål med sig själv... Endel har han problem med sin självbilden eller så har han storhetsvansinne!
Jag skulle bara ta lite ost och kex sen gå upp. Hur som helst så blev jag sittande, pratande (med Mariell)i telefon medan Sverige "drullade" in mål efter mål...fula mål...såg ut att bara råka hamna där i "hålet"...den Danske hade nog somnat eller så insåg han hur liten han var. När jag slutat prata står det 3-0 till Sverige och jag säger då
-Skulle vara mycket roligare om de andra fick lite mål också så det blir lite spännande. Fick en konstig blick från Rolf och jag förstod att det var ju helt fel kommentar. Men så händer det, Danskarna gör 2 SNYGGA mål och så ett till!! Oj, nu står det helt plötsligt 3-3 och Rolf säger surt -Nu är du väl nöjd och glad!! Det låter precis som om det var MITT fel att de just gjort mål.
Men då händer det, jag ska just lyfta min tunga rumpa ur soffan när en spelare slår en annan med knytnäven i magen och domaren börjar gräva i bakfickan efter ett kort...RÖTT(vilket brukar vara färgen för stopp i andra sammanhang så jag antar att det betyder något allvarligt även här)och då rusar en huligan...eller dansk in på planen och slår till domaren. NU sjunker jag djupt ner i soffan, det här är ju riktigt spännande...Helt plötsligt har JAG massor av åsikter och kommentarer om både det ena och andra som värsta experten. Vad är nu detta?! Jag som knappt tagit i en fotboll vem är jag att ha åsikter om deras spel, uppförande... Herregud vad händer, jag har förvandlats till en besservisser som tror mig ha någon som helst rätt att dömma dem. Jag vet ju knappt hur spelet går till och ännu mindre vad som krävs av allt runt omkring. Men åter igen så bevisare det bara att de som sitter(i det här fallat -jag)vid sidan av har väldigt lätt för att bli just EXPERTER.
Jag har gått i fällan, dragits till våldet. Inte ett dugg bättre än på 1400-talet, då gick de för att se halshuggningar och nu stannar jag i hopp om lite spänning vad gäller en boll, om den ska få rulla eller inte och om det ska bli bråk! Har vi inte kommit längre i vår utveckling? Tydligen inte jag i allafall även om jag trodde det.
/Kanske ska tillägga att jag lider av bollskräck. Både vad gäller stora som små bollar. Badbollar är mjuka och goa, dem kan man kasta "gris" med;-) spelet där man stavar/kastar sig fram till olika ord.
Senare på kvällen var tv-n bokad av herrn i huset, Sverige-Danmark fotboll. SKIT, vem orkar sitta och titta på en hög med dårar som kutar runt på en gräsplan letande efter EN boll...ge dem varsin, springer runt som yra höns åt alla håll. I varje ände står en ensam stackare som helt måste vara på väg att förlort förståndet för han inbilar sig att han ska fylla ut hela detta gigantiska hål med sig själv... Endel har han problem med sin självbilden eller så har han storhetsvansinne!
Jag skulle bara ta lite ost och kex sen gå upp. Hur som helst så blev jag sittande, pratande (med Mariell)i telefon medan Sverige "drullade" in mål efter mål...fula mål...såg ut att bara råka hamna där i "hålet"...den Danske hade nog somnat eller så insåg han hur liten han var. När jag slutat prata står det 3-0 till Sverige och jag säger då
-Skulle vara mycket roligare om de andra fick lite mål också så det blir lite spännande. Fick en konstig blick från Rolf och jag förstod att det var ju helt fel kommentar. Men så händer det, Danskarna gör 2 SNYGGA mål och så ett till!! Oj, nu står det helt plötsligt 3-3 och Rolf säger surt -Nu är du väl nöjd och glad!! Det låter precis som om det var MITT fel att de just gjort mål.
Men då händer det, jag ska just lyfta min tunga rumpa ur soffan när en spelare slår en annan med knytnäven i magen och domaren börjar gräva i bakfickan efter ett kort...RÖTT(vilket brukar vara färgen för stopp i andra sammanhang så jag antar att det betyder något allvarligt även här)och då rusar en huligan...eller dansk in på planen och slår till domaren. NU sjunker jag djupt ner i soffan, det här är ju riktigt spännande...Helt plötsligt har JAG massor av åsikter och kommentarer om både det ena och andra som värsta experten. Vad är nu detta?! Jag som knappt tagit i en fotboll vem är jag att ha åsikter om deras spel, uppförande... Herregud vad händer, jag har förvandlats till en besservisser som tror mig ha någon som helst rätt att dömma dem. Jag vet ju knappt hur spelet går till och ännu mindre vad som krävs av allt runt omkring. Men åter igen så bevisare det bara att de som sitter(i det här fallat -jag)vid sidan av har väldigt lätt för att bli just EXPERTER.
Jag har gått i fällan, dragits till våldet. Inte ett dugg bättre än på 1400-talet, då gick de för att se halshuggningar och nu stannar jag i hopp om lite spänning vad gäller en boll, om den ska få rulla eller inte och om det ska bli bråk! Har vi inte kommit längre i vår utveckling? Tydligen inte jag i allafall även om jag trodde det.
/Kanske ska tillägga att jag lider av bollskräck. Både vad gäller stora som små bollar. Badbollar är mjuka och goa, dem kan man kasta "gris" med;-) spelet där man stavar/kastar sig fram till olika ord.
Fredagkväll
Nu har det gått en vecka sedan senaste behandlingen och jag har äntligen blivit människa igen. Har varit en jobbig vecka och varje gång tycker jag att så här illa var det väl inte sist... jo säger Rolf det var det. Men denna gång trodde jag väl att jag skulle få värsta kicken av blodet jag fick i måndags och så har jag inte märkt annat än att jag varit fruktansvärt kallsvettig. Det har fullständigt forsat av mig i mellanåt, duschen har varit en räddar mellan varven. Men idag har jag mått så bra att jag drog runt lite försiktigt med dammsugaren och det var naturligtvis lite dumt som det låter, fick jätteont i armar och nacke...vem hade kunnat gissa det...jag vet. Men det är så svårt att vara jag när orken kommer tillbaka, då måste jag ju få göra något. Det blev i allafall mindre drivor att snubbla fram i mellan;-)
Hoppas på att helgen ska bli vacker både i sinnet och ute. Idag har det bara regnat och blåst hela dagen, eller regnat har det väl inte gjort så mycket, mest stängt. Däremot har det blåst rätt kraftigt på eftermiddagen och tydligen fick de ställa in en av färjorna. Men vi behöver lite regn på denna torra ö så det kunde gärna fått komma lite när det ändå skvätte. I morgon ska vi (vi=hoppas jag)hämta Dora hos Pernilla och Kenneth som ännu en gång haft tanten hos sig. Det är tur vi har dem som kunnat ställa upp för lilla gumman som blir virrigare och virrigare. Vi får väl se hur länge det håller med allt, hon vill inte äta sin mat och det är inget bra tecken.
Nu ska jag ta mig ner till kaffet och rabarberpajen, för jag KAN och vill äta mest hela tiden!
Jag har inte orkat sitta och läsa alla era inlägg men det kommer nu när jag blir pigg igen! Får väl bara försöka ta det lugnt, så räcker orken till mer. Fattar inte varför jag inte kan lära mig att strunta i saker, att jag faktiskt har rätt till att "slappa"... Är det ett kvinnligt fenomen eller är det MIN nojja...jobbigt är eller rättare sagt blir det.
Hoppas på att helgen ska bli vacker både i sinnet och ute. Idag har det bara regnat och blåst hela dagen, eller regnat har det väl inte gjort så mycket, mest stängt. Däremot har det blåst rätt kraftigt på eftermiddagen och tydligen fick de ställa in en av färjorna. Men vi behöver lite regn på denna torra ö så det kunde gärna fått komma lite när det ändå skvätte. I morgon ska vi (vi=hoppas jag)hämta Dora hos Pernilla och Kenneth som ännu en gång haft tanten hos sig. Det är tur vi har dem som kunnat ställa upp för lilla gumman som blir virrigare och virrigare. Vi får väl se hur länge det håller med allt, hon vill inte äta sin mat och det är inget bra tecken.
Nu ska jag ta mig ner till kaffet och rabarberpajen, för jag KAN och vill äta mest hela tiden!
Jag har inte orkat sitta och läsa alla era inlägg men det kommer nu när jag blir pigg igen! Får väl bara försöka ta det lugnt, så räcker orken till mer. Fattar inte varför jag inte kan lära mig att strunta i saker, att jag faktiskt har rätt till att "slappa"... Är det ett kvinnligt fenomen eller är det MIN nojja...jobbigt är eller rättare sagt blir det.