Onsdag-dagen före...
Ja så var det snart dags för behandling igen. Känns nästan som man längtar efter det...hur konstigt låter inte det?! Men det är väl så att man längtar efter att bli frisk eller friskare. När de gjort 3 behandlingar så kommer de att röntga och det är väl det man längtar efter och kommer att vara fruktansvärt nervös för. Om cellgifterna hjälper kommer de att se det som ärrvävnad i skelettet där det nu ser uppluckrat ut. Skulle det inte ha hjälpt så finns det flera andra medel att prova...hoppas vi stämmer! Jag känner mig lite uppsvullen...i både ansiket och armarna, är väl kortisonet kanske...alltid något att funder över-dyker alltid upp något nytt som ska surra i huvudet. Passar ju bara att bli rundare i ansiket när man redan nu tycker att man ser ut som en köttbulle i huvudet...en rå köttbulle-blekfel...
De ringde i kväll och sa att alla avdelningar nu är stängda pga. vinter kräksjukan. Jag blev helt kall...oj va mycket man hinner tänka på någon sekund. Men jag får komma till kirurgkliniken och få behandlingen där i stället för på onkologavdelningen. Tyvärr får inte Kristina komma med in utan jag får tillbringa dagen ensam och hon får kolla Alla affärer...eller vad man hinner på 6 tim. Det kändes lite tråkigt men bara jag får mitt gift så ordnar det sig med resten. Jag kommer att ta med mig matsäck också, så slipper jag alla "ätbar" kontakt med sjukhusbakterierna. Det finns väl tillräckligt med risken att få något ändå. Jag erkänner villigt att jag är lite nojig men varför utsätta sig i onödan;-)
Idag har jag haft en bra dag då jag orkat baka lite och pratat i telefonen där i mellan. Skulle så gärna vilja ut och gå men det går inte för mina dumma ben. Hoppas det ska bli bättre och att jag ska kunna gå små promenader om så bara i trädgården. Nu har det ju varit så halt så det har varit lika bra att hålla sig inne men idag har det töat och nästan regnat lite ibland så isen har krymt. Längtar efter vårsolen och att kunna sitta ute vid förrådsdörren med kaffemuggen...det ska bli så skönt. Får väl köpa hembra solskydd med högsta skyddsfaktor så man kan få njuta av värmen. Vet inte hur känslig man blir av cellgifterna, är säkert olika från person till person som med allt annat.
I morgon blir det inget bloggande men jag hoppas kunna skriva lite på fredag så ni får höra hur det känns denna gång. Ska börja med Naproxenen innan värken sätter in denna gång så kanske den har bättre effekt. Har laddat upp med alla medikamenter + sirap till magen:-) Det gäller att se till att allt funkar som det ska, så gott det nu går.
Nu ska jag se Maggis nya liv på tv, en engelsk serie som är lite lagom underhållande-man behöver inte tänka...bara serveras, det är bäst när man är lite lagom nervös och inte orkar engagera sig i något djupare.
Kaffet är också klart har jag hört! Ha de´tills vi hörs igen:-)
De ringde i kväll och sa att alla avdelningar nu är stängda pga. vinter kräksjukan. Jag blev helt kall...oj va mycket man hinner tänka på någon sekund. Men jag får komma till kirurgkliniken och få behandlingen där i stället för på onkologavdelningen. Tyvärr får inte Kristina komma med in utan jag får tillbringa dagen ensam och hon får kolla Alla affärer...eller vad man hinner på 6 tim. Det kändes lite tråkigt men bara jag får mitt gift så ordnar det sig med resten. Jag kommer att ta med mig matsäck också, så slipper jag alla "ätbar" kontakt med sjukhusbakterierna. Det finns väl tillräckligt med risken att få något ändå. Jag erkänner villigt att jag är lite nojig men varför utsätta sig i onödan;-)
Idag har jag haft en bra dag då jag orkat baka lite och pratat i telefonen där i mellan. Skulle så gärna vilja ut och gå men det går inte för mina dumma ben. Hoppas det ska bli bättre och att jag ska kunna gå små promenader om så bara i trädgården. Nu har det ju varit så halt så det har varit lika bra att hålla sig inne men idag har det töat och nästan regnat lite ibland så isen har krymt. Längtar efter vårsolen och att kunna sitta ute vid förrådsdörren med kaffemuggen...det ska bli så skönt. Får väl köpa hembra solskydd med högsta skyddsfaktor så man kan få njuta av värmen. Vet inte hur känslig man blir av cellgifterna, är säkert olika från person till person som med allt annat.
I morgon blir det inget bloggande men jag hoppas kunna skriva lite på fredag så ni får höra hur det känns denna gång. Ska börja med Naproxenen innan värken sätter in denna gång så kanske den har bättre effekt. Har laddat upp med alla medikamenter + sirap till magen:-) Det gäller att se till att allt funkar som det ska, så gott det nu går.
Nu ska jag se Maggis nya liv på tv, en engelsk serie som är lite lagom underhållande-man behöver inte tänka...bara serveras, det är bäst när man är lite lagom nervös och inte orkar engagera sig i något djupare.
Kaffet är också klart har jag hört! Ha de´tills vi hörs igen:-)
Tisdag-skallig
I går kväll åkte håret av med maskinen...först med lagottoskäret som lämnar lite mer kvar, men det såg bara hemskt ut hur man än gjorde. Till slut blev det korta skäret och klippning av sidorna på huvudet...tillslut såg man ut som någon sorts inföding-och då menar jag inte en gotländsk variant utan mer en norrländsk..typ Pontare!
Men till slut tog jag mod till mig och körde av allt, det var en mycket obehaglig känsla..förstår inte att man kan göra det frivilligt men det är väl kanske just det som är skillnaden. På andra kan det börja växa ut igen och på mig kommer det bara att bli ännu naknare.
Nu är det som det är och jag mår illa varje gång jag tittar mig i spegeln men det går väl över. Tur man har glasögon som villar bort lite från skalligheten, kanske ska köpa knallrött läppstift så tittar alla på min mun i stället ;-)
Peruken har kommit och ska hämtas i kväll, ska faktiskt bli skönt att ha den att dra på sig tills man har vant sig själv och närmaste omgivningen. Rolf är snäll och tycker inte alls att det ser så tokigt ut...bara lite annorlunda.
Vi har haft några sköna dagar med döttrar och "mågämnena" hemma. Det är så härligt att se alla trivas tillsammans och det är en stor lättnad och glädje i en mors hjärta att det är på det viset. Skulle kännas så jobbigt om det inte vore så. Lina och Maja har alltid varit nära varandra och nu när de även bor rätt nära varan så känns det ännu bättre. Killarna är så snälla och hjälpsamma, det uppskattas också av en "svär"mor. Inte värt jag skiver för mycket med dessa allvarliga antydningarna...kanske skrämmer bort dem.
I går var jag till min jättetrevliga läkare Dagny igen. Fick veta att de inte hittat några cancerceller i vätskan från lungorna. SKÖNT!!! MEN om inte den vätska som tyvärr har kommit tillbaka inte försvinner efter nästa behandling så måste de tömma igen. Det var en av de jobbigaste saker jag varit med om men det var ju mycket för att det blev fel på slutet och jag kändes som jag skulle kvävas. Hoppas, hoppas jag slipper och dessutom är då risken större att det är något med cellförändringar OM vätskan inte försvinner av sig självt. Ett senare problem, nu hittade de i allafall inget cellförändringar. Blodvärden var fina och det var bra.
Jag har så ont i höfterna, växlar mellan vänster och höger. Det beror på att tumören i ländryggen sitter precis där nerverna till benen går ut och om det blir värre så kan de stråla där. Men jag sa att det vill jag vänta med, så illa är det inte ännu-jag kan ju gå! Doktorn skrattade och sa att det är jag som bestämmer! Skönt att de vet var skåpet ska stå...eller vad det heter. Hon höjde morfindosen lite istället.
Nu är det torsdag som är nästa jobbiga dag, nu slipper jag ismössan så det spar ca 1½ tim. Ska faktiskt bli skönt att slippa den kylan och ispiggarna i huvudet.
Jag frågade om den starka reaktionen från min kropp på cellgifterna kunde ses som något positivt med effekten eller så... Men tyvärr inte, det kunde man inte avläsa så utan bara genom röntgen efter den 3:dje behandlingen. Så det är bara att vänta och se!
Nu ska jag vila en stund, man blir trött av att vara hårlös...eller om det kan vara något annat som gör mig trött...vad det nu skulle vara.
Men till slut tog jag mod till mig och körde av allt, det var en mycket obehaglig känsla..förstår inte att man kan göra det frivilligt men det är väl kanske just det som är skillnaden. På andra kan det börja växa ut igen och på mig kommer det bara att bli ännu naknare.
Nu är det som det är och jag mår illa varje gång jag tittar mig i spegeln men det går väl över. Tur man har glasögon som villar bort lite från skalligheten, kanske ska köpa knallrött läppstift så tittar alla på min mun i stället ;-)
Peruken har kommit och ska hämtas i kväll, ska faktiskt bli skönt att ha den att dra på sig tills man har vant sig själv och närmaste omgivningen. Rolf är snäll och tycker inte alls att det ser så tokigt ut...bara lite annorlunda.
Vi har haft några sköna dagar med döttrar och "mågämnena" hemma. Det är så härligt att se alla trivas tillsammans och det är en stor lättnad och glädje i en mors hjärta att det är på det viset. Skulle kännas så jobbigt om det inte vore så. Lina och Maja har alltid varit nära varandra och nu när de även bor rätt nära varan så känns det ännu bättre. Killarna är så snälla och hjälpsamma, det uppskattas också av en "svär"mor. Inte värt jag skiver för mycket med dessa allvarliga antydningarna...kanske skrämmer bort dem.
I går var jag till min jättetrevliga läkare Dagny igen. Fick veta att de inte hittat några cancerceller i vätskan från lungorna. SKÖNT!!! MEN om inte den vätska som tyvärr har kommit tillbaka inte försvinner efter nästa behandling så måste de tömma igen. Det var en av de jobbigaste saker jag varit med om men det var ju mycket för att det blev fel på slutet och jag kändes som jag skulle kvävas. Hoppas, hoppas jag slipper och dessutom är då risken större att det är något med cellförändringar OM vätskan inte försvinner av sig självt. Ett senare problem, nu hittade de i allafall inget cellförändringar. Blodvärden var fina och det var bra.
Jag har så ont i höfterna, växlar mellan vänster och höger. Det beror på att tumören i ländryggen sitter precis där nerverna till benen går ut och om det blir värre så kan de stråla där. Men jag sa att det vill jag vänta med, så illa är det inte ännu-jag kan ju gå! Doktorn skrattade och sa att det är jag som bestämmer! Skönt att de vet var skåpet ska stå...eller vad det heter. Hon höjde morfindosen lite istället.
Nu är det torsdag som är nästa jobbiga dag, nu slipper jag ismössan så det spar ca 1½ tim. Ska faktiskt bli skönt att slippa den kylan och ispiggarna i huvudet.
Jag frågade om den starka reaktionen från min kropp på cellgifterna kunde ses som något positivt med effekten eller så... Men tyvärr inte, det kunde man inte avläsa så utan bara genom röntgen efter den 3:dje behandlingen. Så det är bara att vänta och se!
Nu ska jag vila en stund, man blir trött av att vara hårlös...eller om det kan vara något annat som gör mig trött...vad det nu skulle vara.
Onsdag-snart torsdag
Nu är det mitt i natten och jag väntar på att Lina och Maja ska komma från båten med sina killar med sig! Ska blir så roligt att få träffa dem alla. Hoppas bara inte de får en chock...jag har förvarnat om min för dagen nya frisyr...eller vad man ska kalla det.
I morse när jag skulle tvätta håret kändes det som hela peruken satt i händerna-som när en hund fäller. Mycket och tjockt hår har jag men det bara rasade av...obehaglig upplevelse om än väntad. De trodde inte det skulle börja eller bli så kraftigt förrän efter andra behandlingen, om ens då tack vare ismössan. Men den hjälper inte i mitt fall, det är helt klart nu. Jag ringde frissan och fick komma upp för kortklippning, det blev en liten kal fläck när hon höll på...så snart är väl allt borta.
Har fått en snygg peruk som faktiskt ser väldigt bra ut och som jag nog kommer att ha när jag ska ut bland folk, speciellt dem jag inte känner. Är jobbigt med alla undrande blickar...tror jag, jag kan ju inte veta ännu eftersom jag trotts allt har lite kvar. Peruk känns som att ha mössa på sig och det är ju poppis!
Nu kanske det inte blir så mycket bloggat medan tjejerna är hemma, sitter nog inte vid datorn då. Det kan man ju roa sig med annars. Däremot får jag väl passa på och be dem kolla så allt är väl med min lilla dator som jag önskar var en bärbar men det är den inte.
Nej nu ska jag gå ner och ge tant Dora lite nattmat, hon har fått diabetes och går numera på dietfoder. Antar att det är likadant med hundar som med människor att det är bättre med små mål och ofta, så jag gör så gott det går. Hon har ju inga problem med ett extra mål lite då och då...tyvärr blir det ju inga mazariner i fortsättninge, inte ens formarna.
Go natt säger jag nu men det betyder inte att DU får lägga dig nu...kanske läser du detta på jobbet och då är det nog inte så uppskattat av chefen. Jag vill inte bli anklagad för att uppmana till slöhet på arbetstid...
I morse när jag skulle tvätta håret kändes det som hela peruken satt i händerna-som när en hund fäller. Mycket och tjockt hår har jag men det bara rasade av...obehaglig upplevelse om än väntad. De trodde inte det skulle börja eller bli så kraftigt förrän efter andra behandlingen, om ens då tack vare ismössan. Men den hjälper inte i mitt fall, det är helt klart nu. Jag ringde frissan och fick komma upp för kortklippning, det blev en liten kal fläck när hon höll på...så snart är väl allt borta.
Har fått en snygg peruk som faktiskt ser väldigt bra ut och som jag nog kommer att ha när jag ska ut bland folk, speciellt dem jag inte känner. Är jobbigt med alla undrande blickar...tror jag, jag kan ju inte veta ännu eftersom jag trotts allt har lite kvar. Peruk känns som att ha mössa på sig och det är ju poppis!
Nu kanske det inte blir så mycket bloggat medan tjejerna är hemma, sitter nog inte vid datorn då. Det kan man ju roa sig med annars. Däremot får jag väl passa på och be dem kolla så allt är väl med min lilla dator som jag önskar var en bärbar men det är den inte.
Nej nu ska jag gå ner och ge tant Dora lite nattmat, hon har fått diabetes och går numera på dietfoder. Antar att det är likadant med hundar som med människor att det är bättre med små mål och ofta, så jag gör så gott det går. Hon har ju inga problem med ett extra mål lite då och då...tyvärr blir det ju inga mazariner i fortsättninge, inte ens formarna.
Go natt säger jag nu men det betyder inte att DU får lägga dig nu...kanske läser du detta på jobbet och då är det nog inte så uppskattat av chefen. Jag vill inte bli anklagad för att uppmana till slöhet på arbetstid...
Fettisdagen
Så står det faktiskt när jag slår upp ordet, fettisdagen! Så ät nu så många bullar ni orkar för sen blir det svält...fasta alltså...för det är väl så NI gör!? Inte jag, skulle aldrig orka - fasta alltså. Har gjort det flera gånger i mitt yngre liv men har lovat mig själ att ALDRIG göra om det.
Här snöar det lite både ute och inne idag...inte mjäll men hår. Jag har nog börjat tappa vinterpälsen! Ska nog klippa mig kortare nästa vecka om det finns något kvar att klippa då. Håravfallet verkar öka i mängd, bara från i går så är det mycket mer idag. Men skit samma, det ska nog av och jag grät en skvätt över det i natt när jag skulle lägga mig. Drog med fingrarna igenom och hade fullt med hår i handen...en konstig obehaglig känsla. Man kan inte fatta att ALLT ska av, inte bara lite utan allt. Den som tror att man kan förbereda sig tror fel, det går inte! Jag har försökt, men det är något så främmande och skrämmande när det väl händer. Man ser andra hårlösa och tycker att -Stackars dom...så kommer jag också att bli. Sen när det börjar hända får man en sorts panikkänsla, som om man bara rusar emot något som man inte riktigt vet vad det är...
Hur som helst så kommer det att bli mycket jobbigare än jag trodde, det känner jag.
Peruken har kommit och ska bara provas...BARA provas, ska ringa och boka tid...men jag VILL INTE..blundar jag så kanske det försvinner.
Idag måste jag laga mat(svärmor har inte ringt och bjudit oss idag), blir nog soppa för då kan jag motivera inköp av Semlor bättre;-) Gäller att vara smart. Rolf som jobbar hårt kan ju inte bli mätt på bara soppa...men en Semla till efterrätt så blir han mätt i magen. Jag behöver ju inte fylla på min mage men det skulle ju vara oartigt att bara sitta och se på medan han äter, eller hur!
Nu ska jag ta lakan ur våra sängar och lägga i tvättmaskinen - dagens stora arbete, bädda rent. Något mer kanske vi kan plocka in i mitt tajta schema...men bara kanske. Jag får inte bli helt slut så jag inte orkar laga maten och äta den...(semlan).
Här snöar det lite både ute och inne idag...inte mjäll men hår. Jag har nog börjat tappa vinterpälsen! Ska nog klippa mig kortare nästa vecka om det finns något kvar att klippa då. Håravfallet verkar öka i mängd, bara från i går så är det mycket mer idag. Men skit samma, det ska nog av och jag grät en skvätt över det i natt när jag skulle lägga mig. Drog med fingrarna igenom och hade fullt med hår i handen...en konstig obehaglig känsla. Man kan inte fatta att ALLT ska av, inte bara lite utan allt. Den som tror att man kan förbereda sig tror fel, det går inte! Jag har försökt, men det är något så främmande och skrämmande när det väl händer. Man ser andra hårlösa och tycker att -Stackars dom...så kommer jag också att bli. Sen när det börjar hända får man en sorts panikkänsla, som om man bara rusar emot något som man inte riktigt vet vad det är...
Hur som helst så kommer det att bli mycket jobbigare än jag trodde, det känner jag.
Peruken har kommit och ska bara provas...BARA provas, ska ringa och boka tid...men jag VILL INTE..blundar jag så kanske det försvinner.
Idag måste jag laga mat(svärmor har inte ringt och bjudit oss idag), blir nog soppa för då kan jag motivera inköp av Semlor bättre;-) Gäller att vara smart. Rolf som jobbar hårt kan ju inte bli mätt på bara soppa...men en Semla till efterrätt så blir han mätt i magen. Jag behöver ju inte fylla på min mage men det skulle ju vara oartigt att bara sitta och se på medan han äter, eller hur!
Nu ska jag ta lakan ur våra sängar och lägga i tvättmaskinen - dagens stora arbete, bädda rent. Något mer kanske vi kan plocka in i mitt tajta schema...men bara kanske. Jag får inte bli helt slut så jag inte orkar laga maten och äta den...(semlan).
Måndag 19 feb.
Nu har jag börjat tappa håret...strå för strå... Går det inte snabbare än nu så kommer det att räcka länge men risken är väl stor att det övergår till tussar. Man har alltid tagit håret för givet och mest varit irriterad för att lockarna inte velat ligga som jag vill. Men nu kommer kanske allt att bara försvinna...väldigt konstig känsla. Vet ju att det växer ut igen, eller rättare sagt oftast men i ovanliga fall kan det bestå. Nu är problemet att jag alltid får ovanliga reaktioner på det mesta, eller ovanliga sjukdomar...men någon gång kanske vi kan hoppa över det och då speciellt denna gång.
Man kan ju transplantera hår nu för tiden, så jag får väl starta en insamling om det skulle bli aktuellt, för det är nog väldigt dyrt.
Har idag varit till distriktsköterskan och tagit prover, denna gång med EGEN nål med mig. Det gick snabbt när vi väl var där...jag blev hämtad en timme före utstatt ...trodde jag..tid. Kristina ropade -Taxi här, vi ska vara där om 15 min! Där satt jag och pratade i telefon med en av mina bröder...blöt ihåret och oklädd. Blåsa hår, på med mascara, kläder, provpapper och NÅLEN...Tur man har många händer - vi var där med 1 minut till godo!
Sedan har jag bara "lallat"runt här hemma och pratat i telefon, inte gjort något klokt = städa, plocka ur diskmaskinen, skura golv... Borde göra det med tanke på att vi får fint besök i sluter på veckan;-) Men jag hinner nog...kanske. NU vill Dora ha mat, helst en egen foderautomat innehållande chokladtårta, mazariner i folieform, lösgodis och en och annan banan slinker nog också ner -givetvis med skal. MEN matte är hård, det blir som vanligt bara torra tråkiga kulor, men det brukar duga det med;-)
Nu ska vi till svärmor och äta - lättlagat!!
Man kan ju transplantera hår nu för tiden, så jag får väl starta en insamling om det skulle bli aktuellt, för det är nog väldigt dyrt.
Har idag varit till distriktsköterskan och tagit prover, denna gång med EGEN nål med mig. Det gick snabbt när vi väl var där...jag blev hämtad en timme före utstatt ...trodde jag..tid. Kristina ropade -Taxi här, vi ska vara där om 15 min! Där satt jag och pratade i telefon med en av mina bröder...blöt ihåret och oklädd. Blåsa hår, på med mascara, kläder, provpapper och NÅLEN...Tur man har många händer - vi var där med 1 minut till godo!
Sedan har jag bara "lallat"runt här hemma och pratat i telefon, inte gjort något klokt = städa, plocka ur diskmaskinen, skura golv... Borde göra det med tanke på att vi får fint besök i sluter på veckan;-) Men jag hinner nog...kanske. NU vill Dora ha mat, helst en egen foderautomat innehållande chokladtårta, mazariner i folieform, lösgodis och en och annan banan slinker nog också ner -givetvis med skal. MEN matte är hård, det blir som vanligt bara torra tråkiga kulor, men det brukar duga det med;-)
Nu ska vi till svärmor och äta - lättlagat!!
Fredag - hurtig
I dag var det upp i ottan för att vara tidigt på lasarettet i Visby. Jag kunder inte somna i går kväll utan blev sittande lite för länge vid datorn men några timmars sömn blev det till slut. Jag kände mig väldigt pigg och riktigt snygg faktiskt, när vi avgick mot stan vid 07.15. Till och med mitt hår ville för en gångsskull det samma som jag och lite lätt sminkad kunde vi(Rolf var inte sminkad...) nu ratta in med alla (idag 4) vovvar med oss. Vi utrustade dem med täcken och tog med mat om i fall att det skulle dra ut på tiden, man börjar ju lära sig att allt kan hända;-)
Väl i stan lämnade Rolf av mig och själv fortsatte han till Brobilskrot för att träffa "Bro-Elvis"...eller inte han kanske utan snarare hans bror men skit samma, han skulle ha ett bälte i stället för det som hans lilla Mocha hade tuggat på.
Jag kände mig så pigg och för första gången på länge smög jag inte när jag gick utan marscherade!! Jag passerade Apoteket med raska steg och gjorde stolt en omkörning av gubbe med rollator...oj, jag blev riktigt impad av mig själv...närmade mig rakan med biblioteket...ökade lite, kände att en kvinna i min egen ålder började ta in...fasen heller att hon skull komma om. Jag gick på allt vad jag orkade och när jag tog till vänster och mer eller minder kastade mig på dörren till onkologen slängde jag en snabb blick bakåt och såg henne just komma fram till hissarna...JAG VANN med hela 3 meter!!! Phu, gud så fåningt tänkte jag och tog mig lite lugnare in på avdelningen.
Väl där skulle det nu kollas vad för fel det var på min ven-port...Oj sa sköterskan! -Va, sa jag. Vad är det för fel?? -Oj, den funkar perfekt...förstår inte...hmm de ha använt för korta nålar.. säger hon.
VA!! Var det inget annat? sa jag. Nej. Ja, ja det var ju bra, men lite jobbigt mycket för typ.. ingenting. Hur som så blev proven tagna och jag har fick egna nålar med mig till nästa veckas prover. Då var det bara att åka hem igen, men nu var Rolf inte anträffbar. Jag satte mig i cafeterinan med kaffe och en god chokladkaka + min bok som jag klokt nog tagit med mig. Tillslut kom min käre man och hämtade mig för att vi skulle dra ut på stan men nu kände jag att orken, all min hurtighet började ta slut. Så det blev ingen tur i de små mysiga väldoftande butikerna som jag tänkte mig utan några få större som mest innehöll sånt man stoppar i sig...fast några ljus, en nytt duschmunstycke och lite annat blev det-men inte ett enda hundkex...första gången jag åkt till stan utan att inhandla något till vovvarna!
Hem kom vi och totalslut är jag, men glad ändå!
Ha en skön helg, jag tar nog helgledigt från bloggandet, tror jag...man vet ju aldrig vad man får för sig.
Väl i stan lämnade Rolf av mig och själv fortsatte han till Brobilskrot för att träffa "Bro-Elvis"...eller inte han kanske utan snarare hans bror men skit samma, han skulle ha ett bälte i stället för det som hans lilla Mocha hade tuggat på.
Jag kände mig så pigg och för första gången på länge smög jag inte när jag gick utan marscherade!! Jag passerade Apoteket med raska steg och gjorde stolt en omkörning av gubbe med rollator...oj, jag blev riktigt impad av mig själv...närmade mig rakan med biblioteket...ökade lite, kände att en kvinna i min egen ålder började ta in...fasen heller att hon skull komma om. Jag gick på allt vad jag orkade och när jag tog till vänster och mer eller minder kastade mig på dörren till onkologen slängde jag en snabb blick bakåt och såg henne just komma fram till hissarna...JAG VANN med hela 3 meter!!! Phu, gud så fåningt tänkte jag och tog mig lite lugnare in på avdelningen.
Väl där skulle det nu kollas vad för fel det var på min ven-port...Oj sa sköterskan! -Va, sa jag. Vad är det för fel?? -Oj, den funkar perfekt...förstår inte...hmm de ha använt för korta nålar.. säger hon.
VA!! Var det inget annat? sa jag. Nej. Ja, ja det var ju bra, men lite jobbigt mycket för typ.. ingenting. Hur som så blev proven tagna och jag har fick egna nålar med mig till nästa veckas prover. Då var det bara att åka hem igen, men nu var Rolf inte anträffbar. Jag satte mig i cafeterinan med kaffe och en god chokladkaka + min bok som jag klokt nog tagit med mig. Tillslut kom min käre man och hämtade mig för att vi skulle dra ut på stan men nu kände jag att orken, all min hurtighet började ta slut. Så det blev ingen tur i de små mysiga väldoftande butikerna som jag tänkte mig utan några få större som mest innehöll sånt man stoppar i sig...fast några ljus, en nytt duschmunstycke och lite annat blev det-men inte ett enda hundkex...första gången jag åkt till stan utan att inhandla något till vovvarna!
Hem kom vi och totalslut är jag, men glad ändå!
Ha en skön helg, jag tar nog helgledigt från bloggandet, tror jag...man vet ju aldrig vad man får för sig.
Torsdag
Hurra, va jag mår bra idag!! Idag känner jag mig nästan frisk, lite orkeslös men helt okej. Jag har varit och valt ut en peruk...kändes minst sagt konstigt men det skulle göras. Sedan skulle jag "bara" till sköterskan och ta mina blodprover ur min fina ven-port...enkelt trodde jag... Nej där funkade inget och inte hittade hon något blod i armen heller så nu blir det Visby i morgonbitti. Hoppas nu bara de kan få den att öppna sig annars måste de operera in en ny.
Sen när jag kommit hem så kändes det konstigt på en tand...ojsan där lossnade det en sida på en kindtand....gud såå trött man kan bli ibland. Jag som var så pigg och glad kände mig nu plötsligt som en trasa igen...men nu har det gått över. Strax kommer Pernilla och Robyn men Puma med sig för att bjuda på Semlor!! Nu blev ni allt avundsjuka:-) Ska nog gå ner och ladda kaffekokaren så ingen tid förspills, för nu är man kaffesugen.
Såg på nyheterna hur inne det är att "blogga", jag är en "bloggare"...hur tufft låter inte det...för en som knappt visste vad det var för en vecka sedan;-) Man kan tydligen tjäna pengar på det också om man får annonsörer och många besökare...får nog skaffa en spökskrivare i så fall. Kanske ska kolla med Maja och hennes Fredrik...fast då blir den ju inte min längre och inte så privat heller. Nej jag håller mig nog på den här låga nivån, hur ska jag ha tid att uppdatera en blogg flera gånger per dag, jag som har så mycket att göra.
Nu ska jag sätta på kaffe! Stackars Er som inte får smaka....en annan gång kanske!
Sen när jag kommit hem så kändes det konstigt på en tand...ojsan där lossnade det en sida på en kindtand....gud såå trött man kan bli ibland. Jag som var så pigg och glad kände mig nu plötsligt som en trasa igen...men nu har det gått över. Strax kommer Pernilla och Robyn men Puma med sig för att bjuda på Semlor!! Nu blev ni allt avundsjuka:-) Ska nog gå ner och ladda kaffekokaren så ingen tid förspills, för nu är man kaffesugen.
Såg på nyheterna hur inne det är att "blogga", jag är en "bloggare"...hur tufft låter inte det...för en som knappt visste vad det var för en vecka sedan;-) Man kan tydligen tjäna pengar på det också om man får annonsörer och många besökare...får nog skaffa en spökskrivare i så fall. Kanske ska kolla med Maja och hennes Fredrik...fast då blir den ju inte min längre och inte så privat heller. Nej jag håller mig nog på den här låga nivån, hur ska jag ha tid att uppdatera en blogg flera gånger per dag, jag som har så mycket att göra.
Nu ska jag sätta på kaffe! Stackars Er som inte får smaka....en annan gång kanske!
Onsdag-Alla hjärtansdag
Oj så var det redan onsdag...tror jag väl, jo det är onsdag. Man kopplar eller jag i allafall alla hjärtansdag till en tisdag...hur kan det ha blivit så?! Hur som helst så känner jag mig bättre och bättre!!! Vilket är en hjärtekänsla som värmen. Det sticker och bränner i vissa leder och på huden som om man fått en brännskada så byxorna åker av ibland för jag klarar inte trycket från tyget. Men det känns ändå mycket bättre än den vansinniga värk som torterade mig i helgen, det var bara så hemskt. Mycket värk har jag haft i min rygg och nacke genom åren men detta var outhärdligt, man visste inte var man skulle ta vägen. Har ju hört att cancersmärtor kan vara hemska så jag hoppas verkligen inte det kan bli värre, för då får de söva ner mig!
Idag vill jag skicka en speciell hälsning till min vän Lisen som fyller 50 år idag!! Hon firar inte...men en hälsning här kan man väl få skriva i allafall. Hon sitter väl där hemma med familjen, sin lilla mopsbäbis som bara är 2 veckor och myset -HOPPAS JAG- Hoppas Peter bjuder på en god middag, han är ju duktig i köket din käre man:-)
Nu ska jag gå ner till vovvar och ta mig lite frukost. Alla tider flyter efter hur och när man kan sova. Igår var Pernilla med Klara och Casper här med ett par goa varma strumor till mig, idag kanske Marielle kommer ut en stund från Stenkumla om jag orkar. Det är kul med besök men jag känner att det får inte bli fler än ett om dagen för då tar kärringen slut.
Även om man bara ligger på soffan så vill man ju ändå vara "vaken" när man har besök och även det tar på orken. Men ni får inte tro att jag INTE vill att ni ska komma för det vill jag, bara jag orkar.
Tänker införa kram och ta i handföbud också så kanske man klarar sig bättre från ev. smittor. Jag blir lite nojjig när jag tänker på alla förkylningar som tydligen härjar, får jag något sådant så blir behandlingarna uppskjutna och det har jag inte råd med. Så känner ni er det minsta kanske på väg att bli sjuk eller att näsan just har börjat droppa så vill jag bara prata med er i telefon.-) Då träffas vi en annan gång. Alla förstår nog men det kan ju vara lätt att glömma. En gammal förkylning är ju som bekant inte lika farlig!
Nej nu var det verkligen frukostdags-blir nog en liten avocadomacka och te! Låter väl gottigt...om man gillar avocado förståss.
Ha en mysig Alla hjärtans dag eller en alldeles vanlig skön onsdag! Kram (utan nojjig droppsmitta)
Idag vill jag skicka en speciell hälsning till min vän Lisen som fyller 50 år idag!! Hon firar inte...men en hälsning här kan man väl få skriva i allafall. Hon sitter väl där hemma med familjen, sin lilla mopsbäbis som bara är 2 veckor och myset -HOPPAS JAG- Hoppas Peter bjuder på en god middag, han är ju duktig i köket din käre man:-)
Nu ska jag gå ner till vovvar och ta mig lite frukost. Alla tider flyter efter hur och när man kan sova. Igår var Pernilla med Klara och Casper här med ett par goa varma strumor till mig, idag kanske Marielle kommer ut en stund från Stenkumla om jag orkar. Det är kul med besök men jag känner att det får inte bli fler än ett om dagen för då tar kärringen slut.
Även om man bara ligger på soffan så vill man ju ändå vara "vaken" när man har besök och även det tar på orken. Men ni får inte tro att jag INTE vill att ni ska komma för det vill jag, bara jag orkar.
Tänker införa kram och ta i handföbud också så kanske man klarar sig bättre från ev. smittor. Jag blir lite nojjig när jag tänker på alla förkylningar som tydligen härjar, får jag något sådant så blir behandlingarna uppskjutna och det har jag inte råd med. Så känner ni er det minsta kanske på väg att bli sjuk eller att näsan just har börjat droppa så vill jag bara prata med er i telefon.-) Då träffas vi en annan gång. Alla förstår nog men det kan ju vara lätt att glömma. En gammal förkylning är ju som bekant inte lika farlig!
Nej nu var det verkligen frukostdags-blir nog en liten avocadomacka och te! Låter väl gottigt...om man gillar avocado förståss.
Ha en mysig Alla hjärtans dag eller en alldeles vanlig skön onsdag! Kram (utan nojjig droppsmitta)
Tisdag-bättre
Idag ÄNTLIGEN känner jag mig bättre!! Det värker inte lika galet mycket och jag har fått sova i längre omgångar på mina värmedynor. Hoppas det fortstätter avta som doktorn trodde och som det känns idag. Det är fortfarande som 1000 nålar (ni vet när man vrider skinnet emot sig på arm eller ben....)nu även i rörbenen och händerna men det molvärker inte lika intensivt som tidigare. Tack Sivan för anteckningar och bok i lådan, ni får komma på besök när ni är friska igen från förkylning. Det är tydligen till helgen som jag har som lättast att bli angripen av dumma baselusker. Då ska immunförsvaret vara som dåligast.
Nu stressar Dora mig, får gå ner och släppa ut henne hon har fått "Dåraryck". Tycker matte har sovit och varit uppe för länge (på övervåningen)nu! Man vet aldrig vad seniltanten hittar på....det kanske blir både kiss och bajs och det orkar jag INTE! Lättare att öppna dörren.
En kort men ändå positiv rapport från AlvaCitys -sjukhem;-)
Nu stressar Dora mig, får gå ner och släppa ut henne hon har fått "Dåraryck". Tycker matte har sovit och varit uppe för länge (på övervåningen)nu! Man vet aldrig vad seniltanten hittar på....det kanske blir både kiss och bajs och det orkar jag INTE! Lättare att öppna dörren.
En kort men ändå positiv rapport från AlvaCitys -sjukhem;-)
Måndag igen
Hej Alla Mina Vänner! Roligt att så många hälsar på och skriver inlägg. Speciellt kul att kusinen Lasse och Tina har hittat hit. Tack för dina tips om plåster och pump! Har kollat med dem idag men de tror att det är pga. nervsmärtor som inte morfinet hjälper. Får Oxy.contin och oxi.norm och det borde ha bra effekt men nu skulle jag prova med Naproxen i maxdos också, kanske har det någon bättre nytta på nervontan. Läkaren från Radiumhemmet tror att det kommer att släppa inom några dagar eller i allafall bli bättre så vi får hoppas hon har rätt. Jag har tydligen reagerat ovanligt krafttigt på behandlinge, om det är bra eller inte vet vi väl om några månader. Får väl kanske räkna med att det blir så här hemskt efter varje behandling.
Humöret känns i allafall bättre idag än i går så det kanske går åt bättre håll. Kristina min "privatsköterska" var här med en värmedyneväst i gårkväll så i natt har jag legat med den och min vanliga dyna under rumpan och det har dövat lite. Sov 4 tim i ett sträck och det har jag inte gjort sedan behandligen började så det får blir dynor i natt med+duntofflor och pyjamas med långa ben!! Jag som normalt vill ha svalt -svinkallt brukar någon morra- men nu är det välklätt.
Nej nu ska jag passa på att göra något mer innan jag tappar orken till koncentration igen. Har nyss tagit stordos och då gäller det att passa på...fast lagom så klar...jag har lärt mig av mina misstag!
Hoppas på en bättre dag i morgon och jag tror faktiskt det håller på att vända, det känns så i mitt inre!
Ha det bra och Kram till Er!
Humöret känns i allafall bättre idag än i går så det kanske går åt bättre håll. Kristina min "privatsköterska" var här med en värmedyneväst i gårkväll så i natt har jag legat med den och min vanliga dyna under rumpan och det har dövat lite. Sov 4 tim i ett sträck och det har jag inte gjort sedan behandligen började så det får blir dynor i natt med+duntofflor och pyjamas med långa ben!! Jag som normalt vill ha svalt -svinkallt brukar någon morra- men nu är det välklätt.
Nej nu ska jag passa på att göra något mer innan jag tappar orken till koncentration igen. Har nyss tagit stordos och då gäller det att passa på...fast lagom så klar...jag har lärt mig av mina misstag!
Hoppas på en bättre dag i morgon och jag tror faktiskt det håller på att vända, det känns så i mitt inre!
Ha det bra och Kram till Er!
Söndag-ont, ont...
Nu har det börjat...jag har så värk så jag tror jag blir galen. Just nu har jag tagit en morfin och passar på att skriva några rader. Det startade i går kväll med värk i lederna så jag trodde jag skulle ...ja typ dö! Det var så hemskt och idag är det bättre men långt, långt ifrån bra. Jag har en vidrig värk i ländrygg, höft, knä och fotlederna+fötterna, vilket gör det svårt att gå.
Jag har pratat med avd. och de sa jag kunde ta den dos jag tagit som max och fortsätta ha koll på tempen. Jag kan nästan inte gå och hela natten har det surrat i huvudet om rullstolar, trapphiss...ska det verkligen vara så här!? Men de har ju sagt att det kan bli jävligt men man vill ändå inte tro att det blir så illa. Det enda jag är glad för i nuläget är att jag inte mår illa för det är väl annars den vanligaste biverkningen. Nu orkar jag inte sitta längre, ha det som ni kan jag lägger mig igen. Suck och ONT, ONT....tyck synd om mig det kanske hjälper lite;-)
Jag har pratat med avd. och de sa jag kunde ta den dos jag tagit som max och fortsätta ha koll på tempen. Jag kan nästan inte gå och hela natten har det surrat i huvudet om rullstolar, trapphiss...ska det verkligen vara så här!? Men de har ju sagt att det kan bli jävligt men man vill ändå inte tro att det blir så illa. Det enda jag är glad för i nuläget är att jag inte mår illa för det är väl annars den vanligaste biverkningen. Nu orkar jag inte sitta längre, ha det som ni kan jag lägger mig igen. Suck och ONT, ONT....tyck synd om mig det kanske hjälper lite;-)
Lördag på akuten
Ja så var vi äntligen hemma igen. Fick feber i går kväll och rosiga kinder, men de tyckte jag kunde avvakta men idag hade tempen stigit lite och då ville de ha in mig för provtagning. Så nu har jag legat där inne i stort sett hela dagen. De har kollat blodkropparna och de kan se en mindre infektion men var vet de inte. Men det finns fortfarande vita krigare så det räcker för att utkämpa ett mindre angrepp men skulle tempen stiga ytterligare eller jag får ont någon annan stans så är det Visby som gäller igen! De tog även en massa olika odlingar som skulle vara klara i morgon så vi får väl hoppas att de inte ringer.
De ville först ha mig kvar men tyckte samtidigt att jag såg pigg ut så om jag lovade kolla tempen och känna efter om det hände något annat i kroppen fick jag åka hem. Gissa vad jag gjorde -Åkte hem så klart!! Det är ju bara 6 mil till sjukhuset så det måtte väl inte kunna hända så mycket ...men jag ska packa en liten bra och ha väska...typ som när man väntade på förlossning-man vet aldrig när och OM i detta fall.
Nu är Rolf ute med hundarna som fick en tråkig dag igen men det är bara tanterna hemma så det är nog rätt okej. De hinner få springa av sig innan det mörknar helt och förhoppningsvis får de en långtur tillsammans med husse i morgon.
Nu är jag hungrig för min matlust är det inget fel på, mängden blir som väl är inte så stor men det är gott!
Det ska jag väl vara glad över även om man önskar att vågen kunde passa på att gå lite nedåt när man inte äter så mycket...men jag rör mig ju heller inget eller väldigt lite jämfört med annars. Inget att bry sig om nu, rätt som det är så rasar det och det vill jag inte heller ...varför kan man aldrig vara nöjd.
En god köttbit, med rotfrukter och annat smått och gott...fast inget vin:-( Men det kan man ju klara sig utan ibland;-) Tror Rolf hittade lite rökta räkor också...mums, hoppas jag hinner äta innan tempen stiger igen;-)
Får nog vila lite innan maten, det tar ju på krafterna att äta!
Ha en trevlig lörsdagskväll alla mina vänner!
De ville först ha mig kvar men tyckte samtidigt att jag såg pigg ut så om jag lovade kolla tempen och känna efter om det hände något annat i kroppen fick jag åka hem. Gissa vad jag gjorde -Åkte hem så klart!! Det är ju bara 6 mil till sjukhuset så det måtte väl inte kunna hända så mycket ...men jag ska packa en liten bra och ha väska...typ som när man väntade på förlossning-man vet aldrig när och OM i detta fall.
Nu är Rolf ute med hundarna som fick en tråkig dag igen men det är bara tanterna hemma så det är nog rätt okej. De hinner få springa av sig innan det mörknar helt och förhoppningsvis får de en långtur tillsammans med husse i morgon.
Nu är jag hungrig för min matlust är det inget fel på, mängden blir som väl är inte så stor men det är gott!
Det ska jag väl vara glad över även om man önskar att vågen kunde passa på att gå lite nedåt när man inte äter så mycket...men jag rör mig ju heller inget eller väldigt lite jämfört med annars. Inget att bry sig om nu, rätt som det är så rasar det och det vill jag inte heller ...varför kan man aldrig vara nöjd.
En god köttbit, med rotfrukter och annat smått och gott...fast inget vin:-( Men det kan man ju klara sig utan ibland;-) Tror Rolf hittade lite rökta räkor också...mums, hoppas jag hinner äta innan tempen stiger igen;-)
Får nog vila lite innan maten, det tar ju på krafterna att äta!
Ha en trevlig lörsdagskväll alla mina vänner!
Fredag/Första dagen på mitt nya liv!
Ja så var man igenom den första omgången och det gick bra. Inga allergiska reaktioner under själva behandlingen. Det var en lång dag, började med resan 06.20 till Visby för att vara på lab. 07,30 Sen till Operation till 09,00 där jag fick klä på mig sjukhusuniformen inklusive de snygga op.strumporna som man knappt hinner dra upp innan de landat vid fötterna igen. Det gick åt 4 sköterskor innan de lyckades sätta op.nålen...jag gömmer mina ådror väl! Sedan blev det då lokalbedövning ohc insättning av ven-port som nu sitter mitt i mellan bröst och nyckelbenet på höger sida. I den ska de kunna både ge dropp och ta alla blodprover-så nu slipper jag detta grävande i armen. Stort tack till den som uppfann denna fantastiska sak- som om han/hon läser min blogg:-)
Sa till läkarna (det var en "praktikant" som satte in den...)att jag kände nästan att jag skulle behövt hjälpa dem när de höll på och strulade med något som blev veck på...gammal "sömmerska" som man är;-) Men de fick till det till slut, UTAN min hjälp.
Sedan var det till Onkologavdelningen där kylmaskinen stod redo. Blöta håret, på med en typ "slingmössa" (för er som gjort sådant)en ganska hård plastmössa och sedan utanpå en en tjockare badmössa med med hakknäppning - jag såg så gullig ut sa alla som var inne och tittade(visst, tänker själva, hela ansiktet hopklämt som ett rynkigt babyface...hån;-)). Sedan kyldes allt ner till +5 och där var det sedan i 7 tim. Kändes som att ligga på ett fruset tomt äggfack...frusna piggar in i huvudet. När det gått 3 min var jag nästan på väg att ta av den men så tänkte jag på chansen att få ha lite hår kvar och då fick det väl gå. Men när det gått ungefär 3 tim så kändes det ingenting längre.
Jag höll mig i sängen under hela behandlingen förutom några toabesök. Man blir full i blåsan av en massa dropp av olika sorter;-) Hemma var vi 21.30 så det blev en lång dag för oss.
Men hur som helst så gick det bra med hjälp av vår vän Kristina som både skjutsade och var hos mig i stort sett hela dagen-på hennes lediga dag! Hon handlade godis och frukt så jag stoppade i mig ordentligt. Tack även till Alla som gav mig krafter från olika håll runt om i landet-jag tror det hjälper mycket:-) Skulle vilja ge er också en stor kram, alla är så gulliga!
Pernilla (Klara)var här och tog ut hundarna och Susanne(Emelies mamma) hämtade Kinna, allt för hundans och mitt bästa. Alla vet hur viktigt det är för mig att hundarna har det bra, de kommer före mig själv ibland även om jag i nuläget faktiskt varit tvunden att vända på det lite...men bara lite!
Idag mår jag faktiskt ännu så länge rätt bra. Har vaknat ungeför 1 gång i timmen i natt och känt mig illamående men det har gått bra. Har stoppat i mig alla piller jag fått order om och har faktiskt till och med ätit frukost. Nu behöver jag nog lägga mig en stund igen, är rätt skakis och det börjar svida i hårbotten....tänk om håret börjar lossna....men så fort går det nog inte. Är nog av all kölden igår...visst låter det väl rimligt?!... Jo så är det nog.
Ha en skön fredag jag skriver väl några rader i morgon igen om orken finns.
Jag ser det som början på mitt nya liv, för det är ju så här det kommer att vara en längre tid framöver.
Kram på er!
Sa till läkarna (det var en "praktikant" som satte in den...)att jag kände nästan att jag skulle behövt hjälpa dem när de höll på och strulade med något som blev veck på...gammal "sömmerska" som man är;-) Men de fick till det till slut, UTAN min hjälp.
Sedan var det till Onkologavdelningen där kylmaskinen stod redo. Blöta håret, på med en typ "slingmössa" (för er som gjort sådant)en ganska hård plastmössa och sedan utanpå en en tjockare badmössa med med hakknäppning - jag såg så gullig ut sa alla som var inne och tittade(visst, tänker själva, hela ansiktet hopklämt som ett rynkigt babyface...hån;-)). Sedan kyldes allt ner till +5 och där var det sedan i 7 tim. Kändes som att ligga på ett fruset tomt äggfack...frusna piggar in i huvudet. När det gått 3 min var jag nästan på väg att ta av den men så tänkte jag på chansen att få ha lite hår kvar och då fick det väl gå. Men när det gått ungefär 3 tim så kändes det ingenting längre.
Jag höll mig i sängen under hela behandlingen förutom några toabesök. Man blir full i blåsan av en massa dropp av olika sorter;-) Hemma var vi 21.30 så det blev en lång dag för oss.
Men hur som helst så gick det bra med hjälp av vår vän Kristina som både skjutsade och var hos mig i stort sett hela dagen-på hennes lediga dag! Hon handlade godis och frukt så jag stoppade i mig ordentligt. Tack även till Alla som gav mig krafter från olika håll runt om i landet-jag tror det hjälper mycket:-) Skulle vilja ge er också en stor kram, alla är så gulliga!
Pernilla (Klara)var här och tog ut hundarna och Susanne(Emelies mamma) hämtade Kinna, allt för hundans och mitt bästa. Alla vet hur viktigt det är för mig att hundarna har det bra, de kommer före mig själv ibland även om jag i nuläget faktiskt varit tvunden att vända på det lite...men bara lite!
Idag mår jag faktiskt ännu så länge rätt bra. Har vaknat ungeför 1 gång i timmen i natt och känt mig illamående men det har gått bra. Har stoppat i mig alla piller jag fått order om och har faktiskt till och med ätit frukost. Nu behöver jag nog lägga mig en stund igen, är rätt skakis och det börjar svida i hårbotten....tänk om håret börjar lossna....men så fort går det nog inte. Är nog av all kölden igår...visst låter det väl rimligt?!... Jo så är det nog.
Ha en skön fredag jag skriver väl några rader i morgon igen om orken finns.
Jag ser det som början på mitt nya liv, för det är ju så här det kommer att vara en längre tid framöver.
Kram på er!
Dagen före dagen...torsdag.
Ja så var det då dags att ta den tillsagda duschen som ska göras om i morgonbitti igen för att jag ska vara ren och fin till operationen...fin kanske man inte blir men ren i allafall. Nya Hundsport och boken av Martina Haag är framlagd på köksbordet tillsammans med blodprovspapper och annat som inte får glömmas till i morgon. Den här gången ska jag komma ihåg mobilen, man känner sig helt vilsen utan denna lilla apparat. Hur klarade man sig utan dessa otroligt livsnödvändiga små saker tidigare.-) svårt att förstå. Det är nog som nappen för ett litet barn=trygghet.
Ja, ja...det är väl ingen idé att skjuta upp sänggåendet längre, morgondagen kommer ändå. Håll alla tummar ni har för att det ska gå bra och att inte illamåedet ska vara av den värsta sorten. De pratar om att de har bra motgifter men jag är av den sorten som lätt mår illa, räcker att jag ser en båt så börjar det gunga...tänk er hur jobbigt det är när man bor på en ö ;-) Jag vill ha smilisar...hur får man det? Kanske inte går på denna varianten. Fy va nervös jag är...
Till BF-Jag ringer på fredag!
Kram på er alla!
Ja, ja...det är väl ingen idé att skjuta upp sänggåendet längre, morgondagen kommer ändå. Håll alla tummar ni har för att det ska gå bra och att inte illamåedet ska vara av den värsta sorten. De pratar om att de har bra motgifter men jag är av den sorten som lätt mår illa, räcker att jag ser en båt så börjar det gunga...tänk er hur jobbigt det är när man bor på en ö ;-) Jag vill ha smilisar...hur får man det? Kanske inte går på denna varianten. Fy va nervös jag är...
Till BF-Jag ringer på fredag!
Kram på er alla!
Tisdag
Go afton! Idag har jag mått lite bättre tack vare ett litet piller mot illamående. Har kunnat vara uppe mycket mer tack vare det. Inte blir det så mycket gjort men lite här och där...i röran. Allt kretsar normalt runt alla hundpapper, tidningar och annat. Just nu känns inte det så intressant av någon mycket märklig anledning och då förstår ni alla att jag är allvarligt sjuk:-)
Annars har det väl inte hänt så mycket mer än att jag pratat med sjukhuset om torsdagen. De ville veta om jag hade några funderingar och det har man väl hela tiden men inte just då... men de är så gulliga och jag får ringa när jag vill dygnet runt. Det kommer att bli en jobbig dag och jag skulle förstå att jag kom att vara väldigt, väldigt trött innan allt är över-en lång dag. Ska åka hemifrån kl.0615 (då jag brukar somna och sova som godast)för att vara på lab.07.30 för de kunde inte ta proverna de ville ha på Hemse(så är det att bo på bonnalandet)så då blev det tidig morgon i stället. Men sedan är det direkt till op. för att så snart de satt in "ven-porten" skjutsas ner till onkologavd. för att få på sig is-mössan OM jag nu ska använda den. Den ska sitta på 30 min före start och 1 ½ tim efter avslutad behandling...låter lite jobbigt. Men den som vill vara fin får lida pin, fast jag kommer troligen att tappa håret i allafall så jag vet inte hur jag ska göra med "mysso". Den gör så att kärlen drar ihop sig och då kommer inte cellgiftet ut i hårsäckarna. Tyvärr är båda de medel jag ska få sådana att håret brukar falla ändå och då kanske det inte spelar någon roll om jag kyler ner knoppen eller ej. Vi får väl se vad de kommit fram till för interligent lösning på problemet när jag kommer dit. De hade diskuterat det både med Linköping och Stockholm...ska hon ha hår eller inte...en riksangelägenhet:-))
Nej nu orkar jag inte sitta här längre. Inte orkar jag läsa vad jag skrivit heller, det får vara hur konstigt det vill. Ni förstår säkert vad jag menar trots felstavningar och annat svammel.
Kaffe skulle vara gott... Ha det bra kära ni!!
Annars har det väl inte hänt så mycket mer än att jag pratat med sjukhuset om torsdagen. De ville veta om jag hade några funderingar och det har man väl hela tiden men inte just då... men de är så gulliga och jag får ringa när jag vill dygnet runt. Det kommer att bli en jobbig dag och jag skulle förstå att jag kom att vara väldigt, väldigt trött innan allt är över-en lång dag. Ska åka hemifrån kl.0615 (då jag brukar somna och sova som godast)för att vara på lab.07.30 för de kunde inte ta proverna de ville ha på Hemse(så är det att bo på bonnalandet)så då blev det tidig morgon i stället. Men sedan är det direkt till op. för att så snart de satt in "ven-porten" skjutsas ner till onkologavd. för att få på sig is-mössan OM jag nu ska använda den. Den ska sitta på 30 min före start och 1 ½ tim efter avslutad behandling...låter lite jobbigt. Men den som vill vara fin får lida pin, fast jag kommer troligen att tappa håret i allafall så jag vet inte hur jag ska göra med "mysso". Den gör så att kärlen drar ihop sig och då kommer inte cellgiftet ut i hårsäckarna. Tyvärr är båda de medel jag ska få sådana att håret brukar falla ändå och då kanske det inte spelar någon roll om jag kyler ner knoppen eller ej. Vi får väl se vad de kommit fram till för interligent lösning på problemet när jag kommer dit. De hade diskuterat det både med Linköping och Stockholm...ska hon ha hår eller inte...en riksangelägenhet:-))
Nej nu orkar jag inte sitta här längre. Inte orkar jag läsa vad jag skrivit heller, det får vara hur konstigt det vill. Ni förstår säkert vad jag menar trots felstavningar och annat svammel.
Kaffe skulle vara gott... Ha det bra kära ni!!
Måndag
Idag är jag öm i hela kroppen och det blir som vanligt inte så mycket gjort. Har börjat sova någon timme hit och dit under dagarna. Jag som inte kunnat sova i 5 min utan att nattsömnen sedan varit förstörd. Så man inser att kroppen är trött av allt som händer i och runt den. Det tråkigaste är att jag inte orkar åka ut med hundarna som jag alltid gjort tidigare. Det känns som man sviker sina små vänner men de får sin runda när Rolf kommer hem men det känns inte "normalt". Men inget är ju normalt och jag tror de anpassar sig till det mesta. De har ju sällskap hela dagarna och kan vara ute i trädgården hur mycket de vill.
På torsdag ska jag få en "ven-port" inoppererad och därefter ska jag få min första cellgiftsbehandling. Det kommer att ta många timmar och det finns tydligen stora risker för allergiska reaktioner första gången så det måste göras långsammare än senare. Hoppas bara man får ett okej liv utan allt för mycket illamående efteråt. Finns många olika sorters motgifter som man kan ta så jag hoppas det blir bra.
Kristina, en av våra grannar (mamma till Lotta & Marlene -döttrarnas bästa kompisar)har ledigt den dagen och hon kommer att åka med mig -SKÖNT!! Rolf behöver ju jobba lite i mellan åt, inte bara ta hand om sin sjuka fru;-)
Jag känner att det finns många vänner runt mig och det är såå sköönt att veta!!
Nu ska jag uppdatera lite på hemsidan:-)) Orkar inte sitta så långa stunder vid datorn så det blir inte så mycket gjort som jag skulle vilja.
Ha en bra dag!
På torsdag ska jag få en "ven-port" inoppererad och därefter ska jag få min första cellgiftsbehandling. Det kommer att ta många timmar och det finns tydligen stora risker för allergiska reaktioner första gången så det måste göras långsammare än senare. Hoppas bara man får ett okej liv utan allt för mycket illamående efteråt. Finns många olika sorters motgifter som man kan ta så jag hoppas det blir bra.
Kristina, en av våra grannar (mamma till Lotta & Marlene -döttrarnas bästa kompisar)har ledigt den dagen och hon kommer att åka med mig -SKÖNT!! Rolf behöver ju jobba lite i mellan åt, inte bara ta hand om sin sjuka fru;-)
Jag känner att det finns många vänner runt mig och det är såå sköönt att veta!!
Nu ska jag uppdatera lite på hemsidan:-)) Orkar inte sitta så långa stunder vid datorn så det blir inte så mycket gjort som jag skulle vilja.
Ha en bra dag!
Första inlägget
Välkommen till min nya blogg!
Gör ett första försök att skriva. Hoppas det fungerar och att jag sedan ska orka skriva, kanske inte varje dag med ofta i allafall.