Ulla-Brittas Blog

Jag tror det är onsdag, alla dagar är så lika. Jag hoppar till och tror det är röntgen som ringer om en akuttid till dem för att göra en skickt CT röntgen + ev.ultraljud...men icke. Var på akuten i fredags för min feber och där tog min mkt noggranna läkare Johanna alla möjliga prover och sedan skulle jag på röntgen. MEN det var så många före att då skulle de nog behöva lägga in mig och det ville jag inte. Jag har legat där sista månaden och har inte lust att ligga där ingen. Då kom hon på att då ber jag röntgen ringa dig så fort de får ett hål och då blir det i helgen eller i början av veckan...är onsdag början, det är väl mitten eller??
Hur som så får jag börja söka efter min röntgen idag. De har tel.tid 1 timme vilket brukar vara hopplöst att komma fram på men jag har inget val. Veronica(valpköpare, vän och arbetar på Inf.avd) skulle säga till min läkare idag att det inte hänt något. Det är så skönt att ha hjälpande händer lite här och där, inte minst när man ligger inne. Det är alltid lättare att prata med någon man känner väl och som känner till allt runt en när man blir lessen och behöver prata av sig lite. Annars är personalen på Infektionskliniken helt fantastisk, faktiskt ALLA. De är så gulliga och tycker såååå synd om mig...och det känns väldigt skönt ibland. Man känner sig lite som ett barn som alla "duttar" med. Kan ju säga att var det i normalfallet U-B skulle hon inte gilla "duttningar" men när allt jävlas och går emot så blir det något helt annat.

Jag har febern konstant på 38-38,5 vilket tar väldigt mycket på kroppen. Vikten har rasat och det är väl mest muskler för det har jag ingenting kvar. Det enda stället det finns något är nog på magen eftersom den drar mig upp ur sängen eller soffan typ 30 gånger om dagen. Jag orkar bara vara uppe en liten stund och oftast så försöker jag då göra något som laga mat, städa lite eller något med hundarna. Det slutar alltid med andnöd och totalhaveri i soffa eller säng. Det finns liksom ingen ork alls - jävligt jobbigt - det är fult att svära...men ibland får man det för det hörde jag en präst säga en gång. Han tyckte däremot att man skulle inte säga jävla gott, snyggt eller likn. men om någon var dum eller det var något negativt så kunde man gärna understryka det med jävla! Det tyckte jag var klokt sagt och därför lever jag efter det nu!

Tack för alla fina kommentarer om mitt lilla gullegryn Tilde - Alla mormödrar tycker väl att ens barnbarn är det vackraste i världen. Jag hade en annan mormor/farmor här i går på ett litet besök. Det var BF som var hemma på ön fast de säger inte hemma om ön längre utan det är uppe i norr där de bor sedan flera år. Jag fattar inte hur fort tiden går... känns som det var förra året de flyttade men det är ju kanske 5 år sedan...??

Jag har beställt en ny kamera, den andra gick ju sönder. Det var på bra kampanjpris på Zyberphoto för Canon Ixus 95 man fick både väska, ett stort extraminne + ett extra batteri...det valde jag till utanför men allt detta för 2200 kr. Det tycket jag var väldigt bra så är det någon som funderar på en kamera kolla gärna där. De hade många modeller på kampanj just nu. Jag frågade Rolf om han kunde tänka sig att fota med en rosa kamera...och fick svaret att va spelar det för roll... Så då blev det en rosa! Han sov när jag frågade så jag vet inte om det var ett sanningsenligt svar men det skiter jag i. Den är lätt att hitta om den lyser lite!

Nu ska jag försöka få i mig lite frukost!

Nu har jag varit inlagd sedan i söndags IGEN!! Denna gång var det en tarmbakterie som jag fått av penicillinet...på något vis och som slog ut alla andra goda bakterier som ska finnas i tarmen. Detta gav mig hög feber och diarré. Nu har jag varit hemma sedan i går eftermiddag när min ängel Susanne hämtade mig efter att hon slutat sitt jobb i skolan. Jag fick åka hem för att jag varit feberfri i 2 dagar....MEN vad händer i går kväll... JO FEBER IGEN...38,8. Sedan vaknade jag med 38,5 och där har det hållit sig sedan dess. Nu i kväll var det bara 38,3 man får glädjas åt det lilla.

Är jag inte feberfri i morgon måste jag ringa till avdelningen...jag vill inte bli inlagd igen! Har jag tur så är det kanske så att på sjukhuset fick jag penc.dropp rakt ut i blodet och nu tar jag tabletter. Tänker som så att kanske tar det längre tid för tabletterna att göra effekt och då halkar kroppen efter lite och så får jag feber igen?! Hoppas det kan vara så för då kan jag ligga hemma och vänta på att bli feberfri lika väl som att komma in dit och bli det med dropp som då åter igen ger falska nyheter eller vad man ska kalla det för.

Bortsett från det så såg lungan och vätskan oförändrad ut på den vecka det var mellan röntgenbilderna. Det kändes väldigt skönt och läk. tror inte att det har något med lungan att göra utan är av penicillinet.
Jag har ju så klart fått byta sort och det höll också på att gå åt helsike. Andra gången de gav mig det fick jag en allergisk reaktion men både jag ock läk. tyckte att vi kan väl prova en gång till och då gick det bra. Jag stoppar i mig så himla mycket piller just nu så jag nästan kräks varje gång de ska ta. Men med ett glas fil går det mesta och så finns det Pimperan som är mot illamående som funkar för det mesta.

Hundarna var så glada när jag kom hem. Bonnie låg på mina fötter hela kvällen, Sally ville också vara med men hon skulle prompt lilla mitt på bröstet och det klarar inte min ömma kropp. Mocka höll sig lite för sig själv men kom till slut och ville vara med. Stella hade åkt hem med Susanne för att träna lite agillity och göra Kinna glad. Hon är så lycklig när Stella är där. När jag inte orkar något utan känner mig mest som en sliten skitig skurtrasa så är det rätt skönt med något mindre antal hundar. Men jag hoppas det ska fixa sig snart så jag kan börja röra på mig och kunna göra något. Emelie har varit här och lekt med hundarna varje dag medan jag varit inne på sjukhuset. Det funkar så bra tack vare henne! Tack Emelie!!!!

Nu ska jag lägga mig för ingen del av kroppen vill sitta här längre. Hoppas jag orkar skriva lite snart igen. Men nu vet ni i alla fall att jag är hemma (just nu i alla fall)

Å va jag har drömt om detta och tittat avundsjukt på alla andra som blivit både det ena och andra. Men nu har vi en alldeles egen liten Tilde Sofia Johansson ...troligen. Det är väl inte hundra ännu men det ser ut att passa på lilla Mini som de kallat henne hittills. Hon föddes 16/9 kl.13.24 vikt 3960 g så hon var ingen liten fröken. Hon är världens vackraste så klart!! Men jag ska be föräldrarna om en bild som är ok att få lägga ut här.

Just nu sitter jag här med drygt 39 i temp fast jag ska vara feberfri.... äter en stark antibiotika och har fått dropp ända tills i går middag när jag fick åka hem - ÄNTLIGEN. Men om jag fick feber skulle jag höra av mig igen, jag får se hur det är i morgon, kanske är något tillfälligt....hoppas kan man ju alltid. Jag vill inte in igen, jag vill vara hemma och bli frisk från denna lungsäcksinflammation. De har sprutat in antibiotika direkt i lungsäcken via dränet jag haft sittande för att tömma den på vätskan som hela tiden nybildas.

Har jag feber i morgon måste jag nog in igen... men har jag tur(vilket inte hör till mina vanor)så har det gått ner och är borta så som på sjukhuset. Där var jag feberfri i 3 dagar innan jag fick löfte om att få åka hem. Jag vill bli frisk så jag kan få komma ner till Skåne och se lilla Tilde. Sedan skulle jag ju sy lakan till korgen men det blev bara en uppsättning...fast jag tror de använder filt mest ännu i alla fall.

Nej nu orkar jag inte sitta här längre. Håll tummarna för att jag ska klara detta och inte behöva åka in igen!!!!

Nu är det torsdagskväll och jag borde ligga i sängen nu. Men en liten kort rapport. 

Jag ska vakna tidigt och åka till sjukhuset för träff med en av mina läkare. Så nu hoppas jag på att hon ska säga att vätskan har avtagit och att febertopparna kommer försvinna inom en mycket kort tid….

Hoppas jag….för leva med den så här känns väldigt jobbigt och orkeslöst.

Vill inte höra Mycket vatten, leva med 39 i temp i all tid. Värst är om det är en infektion på / i lungan och att det är därför jag har ont….det blir jobbigt!

Ingen idé att älta detta, det blir svar i morgon!

Jag är en aningen nervös men mest lättad över att det äntligen är någon som ska kolla mig!

Känner mig faktiskt lite bortglömd.

NU SOVA!!!

Morgonen var som vilken dag som helst, plocka lite uppe med tvätt och få igång kroppen lite. Sedan ner och äta frukost tillsammans med hundarna…eller de har ju redan ätit med Rolf några timmar tidigare…då jag sover som godast!

Efter det är det diskning samtidigt som jag lyssnar på ljudbok eller pratar i telefonen. Oftast är det mamma eller Lina som ringer. Efter detta var klart gick jag ut och hängde tvätt… jättejobbigt och vingligt… kanske är därför jag har så ont på insidan där senaste dränet suttit?? Fast vad har det för samband…muskulärt möjligen, men det var ju inte den armen jag hade tvätten på det var ju på vänster…. Konstigt är det och jag har väldigt ont i mellan åt som om någon sticker in en kniv rakt i mellan revbenen.  Vi får vänta och se om det blir värre så blir det Akuten men ännu står jag ut! Dålig effekt av mina piller på det – tyvärr!

Sedan kom Pernilla Å och Robyn för att visa upp de små pojkarna + plocka på ulltussen Mocha. Susanne brukar ta en stund då och då på lilla Mocha men det har varit så mycket att det räckt till flera….. Men NU börjar hon äntligen se okej ut. Det är lite kvar och förhoppningsvis släpper väl lite av sig självt också. Jag gillar inte att ha hundar som ser ut som lurv tussar! Har aldrig haft det och har inte tänkt börja med det nu heller. Jag vill att folk ska se att SÅ ska de se ut och inte som ruggugglor! Är man uppfödare så vill man ju inte folk ska se dem ovårdade. Men när kroppen inte orkar så blir det lite si och så….men med hjälp av Susanne och Pernilla har jag lyckats med alla utom Mocha. Har alltid varit bortskämd med bra pälsar och det är jag väldigt glad över.  Men, men lite lurv kommer på alla på vissa ställen så plocka behöver alla även om det är lite.

Efter en trevlig fika, koll på de små odågorna så åkte de hem igen och jag la mig i soffan för att kollade lite ´lite på tv. Sedan fick jag pytt i panna som inte var god…eller det var den väl men aptiten var inte på plats – som vanligt. Lite jordgubbskräm till efterrätt var okej och det kan jag nog tänka mig en liten skvätt till innan jag går upp(fel – åker upp) och lägger mig!

Inget nytt här, allt snurrar runt som vanligt…. Huvudet uppåt och fötterna nere så då är väl det mesta okej!

Jag har min vanliga temp som hoppar mellan 37,5-39 på kvällen eller ibland bara 38,5. Jag orkar inget eller nästan inget. För idag har jag faktiskt gjort en ”långpannekaka”, den med hjärtan på. Den blev ovanligt kladdig…och många tycker kladdigt = gott så då går den nog att bjuda på också om det kommer någon.

Som sagt så orkar jag inte så mycket men idag orkade jag med besök av en av granntjejerna och det var väldigt trevlig. Vi satt och pratade i köket i 2 ½ timme, det gick bra MEN det ska jag nog inte göra fler gånger …alltså så länge i den soffan. Fick så fruktansvärt ont i skuldrorna senare på kvällen. Förstod inte först varför, men sedan kom jag på det  och ja…det var ju inte så konstigt. Hårt mot hårt även om jag hade kuddar bakom så låg väl just mina ”vingar” mot träet i soffan. Man lär sig något nytt varje dag brukar de säga!

Nu ska jag lägga mig och vila min ömma kropp, för en gångs skull i tid. Brukar alltid missa det tidigare sömntåget och så får jag sitta och vänta på det som går efter 01.00…det blir segt på morgonen. Men inte idag, jag har tack vare Mona lärt mig spela in det jag vill på "Boxern" så nu behöver jag inte sitta och vänta på det jag vill se. Robert han i reklamen ni vet…jag hade inget tålamod med hans broschyr och inte kom han personligen hit så TACK Mona för att du gjorde det i stället!

Jag velar och ingen tycks kunna ge mig något råd… Hade bestämt mig för att åka in i går morse men då slog det mig att jag aldrig läst biverkningar för nya hormontabletten som de började ge mig på sjukhuset och därav blev det inte riktigt ordning som jag faktiskt brukar ha på såna saker.

Jag läste och läste och av typ 20 olika biverkningar från vanliga till ovanliga hade jag väl 14… Bland annat kunde man få feber och hög feber! Då kröp jag ner i sängen igen och drog täcket över huvudet! Man vill ju inte åka in där i onödan och speciellt när läkaren inte alls reagerar på alla mina symtom, som jag i och för sig tycker är märkligt. Det är ingen ovanlig tablett jag fått så för henne borde biverkningarna vara vanliga eller i alla fall inte ovanliga. Man blir ju orolig när man går med 39 grader i nästan en vecka…eller det är den tiden jag tagit den. Tidigare hade jag heller ingen ork så det troliga är att den hoppat mellan 37,5-39,2 under hela tiden jag varit hemma.

Lungan känns som tidigare, det är trögt med andningen men ingen kvävande känsla om jag sitter och lägger mig försiktigt. För störtar jag bara omkull i plan säng utan hög kudde då blir det väldigt jobbigt…eller det går inte. För mig tyder det på vätska, men hur mycket är det ingen som vet. Så nu har vi bestämt att skulle febern gå upp över 39,5 då åker vi till akuten eller om jag får väldigt svårt med andningen.

 Jag har så mycket jag vill göra och så orkar jag inget, jätte irriterande. I morgon ska jag sy lakan till Linas babykorg, det har nu legat här och samlat damm ända sedan Maja och Fredrik var hemma. Sedan skulle jag städa lekstugan så den är lekbar, inte bara står där för inget. Rolf tycker det är jätte bra att ha trädgårdsmöbler där på vinter...det finns andra ställen tycker jag.

Sedan ville jag slipa dörrar och måla dem, alla dörrar i undervåningen….gissa hur det kommer att gå med den idén?? Det blir nog bara pannkaka om inte Rolf gör något också. Fast han ska träna hundar nu för kommande prov och det går nog före dörrarna. Jag vill ju att ALLT ska ske…inte sitta och lata sig. Jag som inte ens orkar sitta utan ligger!

 Men i morgon är det lördag och marknad i Havdhem. Vi får se om jag kan orka mig ut, fast det är tveksamt ens med rullstol…faktiskt. Feber och ork får avgöra! Men Monas goda tomater är slut IGEN...så vi behöver köpa lite. Jag äter dem som godis, det är ofta det enda jag vill äta. Vi kan ju inte räkna med att få hela tiden, man vill ju inte vara en gam....eller vad det heter! Nu sova...hoppas jag.

Lite segt och huvudvärk har jag haft idag...även lite ont här och där som jag inte riktigt brukar. Har tagit rätt många extra morfin utan något vidare bra resultat. Men nu kom jag på att jag kanske skulle kolla tempen innan jag tar kvällsdosen eftersom jag frös så väldigt. Fu bubblan 39`jag som aldrig har feber...fast jag hade lite små febertoppar när jag var inlagd men aldrig över 38,2 eller något sånt.

Jag får nog åka med Kristina in till Akuten i morgonbitti om inget drastiskt händer under natten. Hon ska in med sin bil på verkstad och kunde då skjutsa dit mig om jag kände att det behövdes...men det trodde jag inte, det blev nog bättre... men jag har nog ändrat mig nu. Ja, ja det är några timmar till innan jag måste bestämma mig. Jag är nysnaggad så ingen känner väl igen mig om det är fördel eller nackdel vet jag inte och inte bryr jag mig heller. Det är såå skönt att fått av allt semesterhår, det började bli helt ohanterligt.

Hör av mig när jag har något nytt att rapportera!

Nu är det 1 september och det är väl den första höstdagen eller?? Om man ska se till vädret så är det så för idag är det grått. Alla andra dagar har varit soliga men inte idag.  Jag har sovit rätt okej men känt mig tungandad... Frågade Rolf om han hört något speciellt fast det hade han som tur var inte gjort. Men det är som om högerlungan är "tung"...typ som en stor klons som ligger där inne. Jag tror det är rätt mycket vatten där inne redan, men det får vara så några dagar till.

Nu börjar jag som inte varit ett dugg orolig över svininfluensan bli lite halvnojjig. Ska man våga krama folk som kommer på besök eller ska man bara säga hej på avstånd?? Jag är ju dödligt rädd för att få den eller en vanlig flunsa. Det var ju nu konstaterat hörde jag på radion att en man i Uppsalaområdet dött av svin-flunsan. Men vad hade han för annat? Han tillhörde tydligen någon riskgrupp, men de säger inte vilken...dåligt tycker jag. Varför kan de inte säga vad han mer hade, det spelar väl inte någon roll... kanske spelar det heller ingen roll vilken riskgrupp han tillhörde för ALLA kan få det i alla fall. Ä detta kan man vrida och vända i det oändliga utan att komma till ett svar.

Jag får ta mig en funderare på detta med kramar eller inte... en sak med människor man träffar ofta men de som bara dyker upp med halvår eller års mellanrum kan ju vara trevligt att få ge en kram eller hur?!

Något jag vill att ALLA ska göra är att tvätta händerna som om de är bakterierädda och använda handsprit!!!
Handsprit låter uttorkande men det är inte så. Jag frågade personalen om det när jag låg inne för de tog utan att de tänker på det en skvätt i handen innan de lämnar rummet - ALLTID.




De sa att det snarare är så att när de jobbat många dagar på raken kan känna att det är helt klibbigt av fett på händerna. Så köp och använd! Gjorde alla så skulle förkylningar och magsjukor nästan inte finnas.