Mors dag
Idag är det morsdag! Jag har ringt och sjungit för min mor...mor, lilla mor vem är väl som Du? Ingen i hela världen!
Jätte vackert...om jag får säga det själv och det får jag för det är ingen som kan säga i emot mig! Sedan har min lilla Maja och hennes Fredrik ringt men Lina är i Prag med lilla familjen så där i från har varit tyst. Men det gör inget för hon ringer alla andra dagar.
Jag har hittat nytt favorit godis = Ica s torkade frukter på första plats ligger just nu Ananasringar, sedan kommer Aprikoser och sist är Mangoskivor fast alla är goda men Ananasringarna är verkligen supergoda! Sedan känner man sig supernyttig när man ätit några olika...inte som att äta praliner, där spelar det ingen roll hur många olika man äter ingen gör att man känner sig nyttig-tyvärr.
Dagen har ägnats år att plantera om Pelargoniorna från förra året som stått uppe på garaget och väntat på bättre tider. Nu hoppas vi de kommit och att de inte ska frysa sönder. Vi har täckt dem ordentligt så jag hoppas det ska gå bra. Tänkte vi skulle få igång dem i bättre tid än det varit de senaste åren. Sedan kom svärmor för att grilla så det gjorde vi. Det blev en god middag och efter det behövde jag vila.
Mina fingrar har blivit skinnflådda, fingertopparna har varit "döda" men hade ingen känsla av att skinnet skulle dö på riktigt. Men nu har det släppt och jag har snart inget finger som inte är påverkat. Lite jobbigt eftersom man får brännskadeont så fort man stöter mot något varmt. Det gäller att veta var man har Aloeveragelen någonstans. Ännu så länge har jag inte fått någon extra blåsa pga. varma saker. Petade till en nystekt korv idag och jävlar va ont det gjorde! Jag sa att nu får vi se om aloen funkar och det gjorde den-ingen reaktion.
Annars mår jag rätt okej, eller jag mår väldigt bra för att ha fått cellgift. Hårtofsen fick Susanne raka av med klippmaskinen. Hon gick hjälpa mig att jämna till där jag missat lite. Så nu är jag kort rakt över och det känns faktiskt väldigt bra. Har inte varit ute bland folk utan ännu men på torsdag ska jag få nästa behandling och då måste jag bestämma mig för hur jag ska visa mig i peruk, mössa, "trasa" eller bara skallen. Just nu vet jag inte...det är en sak att gå här hemma, då mår jag bäst utan men där andra kommer titta och tänka...ja det är lite jobbigt. Vi får väl se hur det blir.
Detta som Barbro skrev om med ismössa har jag provat förra gången. Det var en fruktansvärd upplevelse, det var hemskt kallt. Tänk er att ha något på huvudet som fryser hela hjärna och skallen...stå på huvudet i en isvak. Man skulle ha den 20 minuter före+lika länge efter behandlingen och när mitten var nådd så kändes det inget - då hade allt kylts ner så känseln var borta. Dessutom hörde jag senare att hade man tumörer i skallbenet så kunde inte cellgifterna nå ut pga att kylan gjort att blodkärlen drog sig samman och då kunde inte giftet komma åt dessa tumörer. Den kunskapen gjorde att jag blev glad över att det inte funkade. Jag tappade ju håret lika snabbt den gången som nu.
Men nu ska jag lägga mig...men det var något mer som någon skrev på inlägg...jo Tina skrev att jag är gracil på något sätt - och det vill jag ju på det bestämdaste säga att gracil finns nog inte i mitt kroppsspråk - så klumpig som jag alltid känd mig. Fast jag har alltid drömt om att jag var en gracil balettdansös. När jag var lite så brukade vi jag och en kompis träna balett så som vi sett på tv. Det var väldigt roligt och en tjej som jag lekt med i bland var med i någon balettkurs där hon hade avslutningsdans i fina tyllklänningar och vilken 7 åring vill inte vara klädd så!
Ni skriver så snälla saker och jag suger upp allt som en torr svamp! Nu ska jag sova.
Jätte vackert...om jag får säga det själv och det får jag för det är ingen som kan säga i emot mig! Sedan har min lilla Maja och hennes Fredrik ringt men Lina är i Prag med lilla familjen så där i från har varit tyst. Men det gör inget för hon ringer alla andra dagar.
Jag har hittat nytt favorit godis = Ica s torkade frukter på första plats ligger just nu Ananasringar, sedan kommer Aprikoser och sist är Mangoskivor fast alla är goda men Ananasringarna är verkligen supergoda! Sedan känner man sig supernyttig när man ätit några olika...inte som att äta praliner, där spelar det ingen roll hur många olika man äter ingen gör att man känner sig nyttig-tyvärr.
Dagen har ägnats år att plantera om Pelargoniorna från förra året som stått uppe på garaget och väntat på bättre tider. Nu hoppas vi de kommit och att de inte ska frysa sönder. Vi har täckt dem ordentligt så jag hoppas det ska gå bra. Tänkte vi skulle få igång dem i bättre tid än det varit de senaste åren. Sedan kom svärmor för att grilla så det gjorde vi. Det blev en god middag och efter det behövde jag vila.
Mina fingrar har blivit skinnflådda, fingertopparna har varit "döda" men hade ingen känsla av att skinnet skulle dö på riktigt. Men nu har det släppt och jag har snart inget finger som inte är påverkat. Lite jobbigt eftersom man får brännskadeont så fort man stöter mot något varmt. Det gäller att veta var man har Aloeveragelen någonstans. Ännu så länge har jag inte fått någon extra blåsa pga. varma saker. Petade till en nystekt korv idag och jävlar va ont det gjorde! Jag sa att nu får vi se om aloen funkar och det gjorde den-ingen reaktion.
Annars mår jag rätt okej, eller jag mår väldigt bra för att ha fått cellgift. Hårtofsen fick Susanne raka av med klippmaskinen. Hon gick hjälpa mig att jämna till där jag missat lite. Så nu är jag kort rakt över och det känns faktiskt väldigt bra. Har inte varit ute bland folk utan ännu men på torsdag ska jag få nästa behandling och då måste jag bestämma mig för hur jag ska visa mig i peruk, mössa, "trasa" eller bara skallen. Just nu vet jag inte...det är en sak att gå här hemma, då mår jag bäst utan men där andra kommer titta och tänka...ja det är lite jobbigt. Vi får väl se hur det blir.
Detta som Barbro skrev om med ismössa har jag provat förra gången. Det var en fruktansvärd upplevelse, det var hemskt kallt. Tänk er att ha något på huvudet som fryser hela hjärna och skallen...stå på huvudet i en isvak. Man skulle ha den 20 minuter före+lika länge efter behandlingen och när mitten var nådd så kändes det inget - då hade allt kylts ner så känseln var borta. Dessutom hörde jag senare att hade man tumörer i skallbenet så kunde inte cellgifterna nå ut pga att kylan gjort att blodkärlen drog sig samman och då kunde inte giftet komma åt dessa tumörer. Den kunskapen gjorde att jag blev glad över att det inte funkade. Jag tappade ju håret lika snabbt den gången som nu.
Men nu ska jag lägga mig...men det var något mer som någon skrev på inlägg...jo Tina skrev att jag är gracil på något sätt - och det vill jag ju på det bestämdaste säga att gracil finns nog inte i mitt kroppsspråk - så klumpig som jag alltid känd mig. Fast jag har alltid drömt om att jag var en gracil balettdansös. När jag var lite så brukade vi jag och en kompis träna balett så som vi sett på tv. Det var väldigt roligt och en tjej som jag lekt med i bland var med i någon balettkurs där hon hade avslutningsdans i fina tyllklänningar och vilken 7 åring vill inte vara klädd så!
Ni skriver så snälla saker och jag suger upp allt som en torr svamp! Nu ska jag sova.
Mitt i veckan
Jag har inte skrivit på flera dagar, men det beror väl på att jag inte har haft så mycket att skriva om...kanske. Idag stod jag inte ut med allt håravfallet så jag tog fram klippmaskinen och ställde mig framför spegeln och började köra av sidorna först. Efter det åkte allt mer eller mindre och kvar har jag en "TinTintoffs"-skitsnyggt!
Hårfager är jag bara i en plastpåse, som jag har sparat...varför vet jag inte men det kändes liksom bra att kunna spara det. Allt har ju inte lossnat ännu men det rasade hela tiden och hur trevligt är det att alltid vara täkt av långa hårstrån som lägger sig överallt. Nu är det gjort i alla fall och det käns rätt okej denna gång. Förra gången höll jag på att svimma och det var bara tur att Rolf var där annars hade jag dundrat rakt ner i handfatet där både det och jag kunde ha gått sönder. Nu känns det bara som att - Ja nu är det dags igen!
För övrigt mår jag mycket bättre än jag trodde jag skulle. Det som är tråkigt är att håret måste åka. Jag vet ju inte om allt skulle ha åkt men eftersom det redan lossat fast det normlt sker efter kur 2 eller 3 så reagerar jag kraftigt på medlet vilket vi då hoppas är ett bra tecken.
Jag har ont lite här och där som är av cellgiftet men inte alls som förra gången. Detta medel som jag får nu är tydligen rätt vanligt TAXOTERE. Hoppas det gör nytta och inte bara bromsar utan även får tumörerna att minska i storlek. Det skulle vara såå underbart. Nu ska jag se på Poirot, den gamla snobben!
Hårfager är jag bara i en plastpåse, som jag har sparat...varför vet jag inte men det kändes liksom bra att kunna spara det. Allt har ju inte lossnat ännu men det rasade hela tiden och hur trevligt är det att alltid vara täkt av långa hårstrån som lägger sig överallt. Nu är det gjort i alla fall och det käns rätt okej denna gång. Förra gången höll jag på att svimma och det var bara tur att Rolf var där annars hade jag dundrat rakt ner i handfatet där både det och jag kunde ha gått sönder. Nu känns det bara som att - Ja nu är det dags igen!
För övrigt mår jag mycket bättre än jag trodde jag skulle. Det som är tråkigt är att håret måste åka. Jag vet ju inte om allt skulle ha åkt men eftersom det redan lossat fast det normlt sker efter kur 2 eller 3 så reagerar jag kraftigt på medlet vilket vi då hoppas är ett bra tecken.
Jag har ont lite här och där som är av cellgiftet men inte alls som förra gången. Detta medel som jag får nu är tydligen rätt vanligt TAXOTERE. Hoppas det gör nytta och inte bara bromsar utan även får tumörerna att minska i storlek. Det skulle vara såå underbart. Nu ska jag se på Poirot, den gamla snobben!
Härliga tider
Nu är vi hemma efter en dag på sjukhuset...eller nästan en hel. Rolf fick jobba i 2 timmar innan jag ringde och sa att de ville ha in mig!
Efter en kväll och natt med 38,5 var det inte mycket att välja på eftersom jag absolut inte fick ha någon feber. Jag fick en säng på onkologen där de tog en massa prover som skickades för snabbanalys = 2 tim-ungefär.
Sedan fick jag träffa en infektionsläkare som undersökte mig mycket noga och ställde typ 1000 frågor som jag skulle försöka svara på. Var kände du, var och när, hur länge.... som tur är har jag alltid min kära dagkalender där jag skrirver in allt eller det mesta i alla fall.
Sedan blev det nya provtagningar för odlig. Näsodling var lite äckligt att göra, de sticker in en väldigt liten, smal topps ända upp i hjärnan... nej men det kändes nästan så! Rolf påstod att det inte alls var långt in men jag vet inte vad jag ska tro för tårarna började rinna och det var tydligen vad som brukar hända. Det var väl egentligen inget om man jämför med att tappa en lunga på vätska t.ex.
Sedan var det dags för röntgen för att kolla lungan och se att det inte var den som var boven. Sedan tillbaka till onkologen igen och min säng för ytterligare vila. Sedan kom de in och sa att läkaren hade gått hem.... MEN Dr Brumbrum kommer i stället - fast hon sa inte brumbrum utan hans riktiga namn - det gjorde inget för han känner mig sedan tidigare och snarare en fördel.
Han berättade att alla prover de fått svar på såg fina ut eller i alla fall bättre än i tisdags när jag var där första vändan. Sedan berättade han att det är mycket möjligt att det är cellgiftet som krigar i levern och spränger cancercellerna där -DET kan ge feber och är i så fall ett väldigt bra tecken! Men det var bara en teori till febern, jag tyckte om den varianten av svar så vi tror att det är så!
Sedan sa han att jag hade en OTROLIGT stark kropp som svarat så bra och positivt på alla behandlingar DET gjorde mig glad över att jag är en envis kärring! Energin stärktes med flera kilo eller är det liter...??
Hoppas det blir en härlig och solig helg för nu kan jag koppla av och slippa oroa mig för vad som händer där inne i skrovet. Det är något som tar väldigt mycket energi, det är som en enda stor dammsugare som står och suger ur en all ork tills det inte finns något kvar.
Rolf fick åka och jobba några timmar till, vi måste ju leva också - någon måste ju betala alla praliner och champagn som jag ligger hemma och stoppar/häller i mig... mmm...det ska va gött å leva!
Efter en kväll och natt med 38,5 var det inte mycket att välja på eftersom jag absolut inte fick ha någon feber. Jag fick en säng på onkologen där de tog en massa prover som skickades för snabbanalys = 2 tim-ungefär.
Sedan fick jag träffa en infektionsläkare som undersökte mig mycket noga och ställde typ 1000 frågor som jag skulle försöka svara på. Var kände du, var och när, hur länge.... som tur är har jag alltid min kära dagkalender där jag skrirver in allt eller det mesta i alla fall.
Sedan blev det nya provtagningar för odlig. Näsodling var lite äckligt att göra, de sticker in en väldigt liten, smal topps ända upp i hjärnan... nej men det kändes nästan så! Rolf påstod att det inte alls var långt in men jag vet inte vad jag ska tro för tårarna började rinna och det var tydligen vad som brukar hända. Det var väl egentligen inget om man jämför med att tappa en lunga på vätska t.ex.
Sedan var det dags för röntgen för att kolla lungan och se att det inte var den som var boven. Sedan tillbaka till onkologen igen och min säng för ytterligare vila. Sedan kom de in och sa att läkaren hade gått hem.... MEN Dr Brumbrum kommer i stället - fast hon sa inte brumbrum utan hans riktiga namn - det gjorde inget för han känner mig sedan tidigare och snarare en fördel.
Han berättade att alla prover de fått svar på såg fina ut eller i alla fall bättre än i tisdags när jag var där första vändan. Sedan berättade han att det är mycket möjligt att det är cellgiftet som krigar i levern och spränger cancercellerna där -DET kan ge feber och är i så fall ett väldigt bra tecken! Men det var bara en teori till febern, jag tyckte om den varianten av svar så vi tror att det är så!
Sedan sa han att jag hade en OTROLIGT stark kropp som svarat så bra och positivt på alla behandlingar DET gjorde mig glad över att jag är en envis kärring! Energin stärktes med flera kilo eller är det liter...??
Hoppas det blir en härlig och solig helg för nu kan jag koppla av och slippa oroa mig för vad som händer där inne i skrovet. Det är något som tar väldigt mycket energi, det är som en enda stor dammsugare som står och suger ur en all ork tills det inte finns något kvar.
Rolf fick åka och jobba några timmar till, vi måste ju leva också - någon måste ju betala alla praliner och champagn som jag ligger hemma och stoppar/häller i mig... mmm...det ska va gött å leva!
En varm dag
Idag har jag tempat och tempat... olika varje gång och i kväll var den där igen! 38,1 JAG VILL INTE... men vad ska jag göra?!? Så nu kollar jag igen innan jag ska ta sovagott pillret =Ipren
Hade annars börjat tro att det hade hjälpt med pencillinpillren. Det hoppar upp och ner i dessa låga fält, precis som när lungan spökade i höstas. Morgonens temp får avgöra om jag ska in igen eller inte. De kanske kan ge mig droppet coh sedan får jag åka hem?! Det hade varit den perfekta lösningen. Just nu önskar jag att jag bodde i stan...men bara nu...tror jag.
Har fotat lite vackra blommor idag. Titta Marianne, dessa har jag fått av dig förra året och några andra år tillbaka=
Visst är de vackra! Jag är stolt över att jag fått dem att komma upp och dessutom förökat sig...lite.
För övrig har dagen varit varm och rätt orkeslös även om jag satt mig på köksgolvet för att borsta Bonnie ...i hopp av att få bort lite ull....lite..hm jag vet nu vem det är som förser oss med varma tofflor och golvet med heltäckningsmatta! Det är något otroligt va hår hon tappar. Det måste ha med värnen att göra, det har bara lossat Allt på en gång. Det är ju lika bra att få av det. Ett problem var bara att jag inte höll på att ta mig upp från golvet! Men efter diverse konstiga klättringstag på min Ikea pall lyckades jag. Det är hemskt, jag som alltid haft lätt för att sitta och ta mig upp från detta läge förut, men nu...nej, inte bra!
Jag var helt slut av detta lilla med att kamma och borsta henne. Men i kväll har Rolf lyft upp dem på trimbordet för kloklippning och då gick det bättre.
Nu ska jag lägga mig och kolla tempen, sedan sova för att orka vakna på alla piller larm = börja kl.05.00 sedan 06.00, 07.00 och sist 08,00 men då gäller det bokning av distriktan för provtagning kommande vecka.
Tur att jag har doseringar av alla piller klara för flera dagar annars skulle det aldrig funka.
Hade annars börjat tro att det hade hjälpt med pencillinpillren. Det hoppar upp och ner i dessa låga fält, precis som när lungan spökade i höstas. Morgonens temp får avgöra om jag ska in igen eller inte. De kanske kan ge mig droppet coh sedan får jag åka hem?! Det hade varit den perfekta lösningen. Just nu önskar jag att jag bodde i stan...men bara nu...tror jag.
Har fotat lite vackra blommor idag. Titta Marianne, dessa har jag fått av dig förra året och några andra år tillbaka=
Visst är de vackra! Jag är stolt över att jag fått dem att komma upp och dessutom förökat sig...lite.
För övrig har dagen varit varm och rätt orkeslös även om jag satt mig på köksgolvet för att borsta Bonnie ...i hopp av att få bort lite ull....lite..hm jag vet nu vem det är som förser oss med varma tofflor och golvet med heltäckningsmatta! Det är något otroligt va hår hon tappar. Det måste ha med värnen att göra, det har bara lossat Allt på en gång. Det är ju lika bra att få av det. Ett problem var bara att jag inte höll på att ta mig upp från golvet! Men efter diverse konstiga klättringstag på min Ikea pall lyckades jag. Det är hemskt, jag som alltid haft lätt för att sitta och ta mig upp från detta läge förut, men nu...nej, inte bra!
Jag var helt slut av detta lilla med att kamma och borsta henne. Men i kväll har Rolf lyft upp dem på trimbordet för kloklippning och då gick det bättre.
Nu ska jag lägga mig och kolla tempen, sedan sova för att orka vakna på alla piller larm = börja kl.05.00 sedan 06.00, 07.00 och sist 08,00 men då gäller det bokning av distriktan för provtagning kommande vecka.
Tur att jag har doseringar av alla piller klara för flera dagar annars skulle det aldrig funka.
Borta bra men hemma bäst!
Jag fick åka hem! Har en infektion och mitt immunförsvar ligger precis på gränsen till att inte ha något. Hon hoppades på att det skulle funka med penc.piller. Men om det inte visat sig att jag blir helt feberfri och känner mig frisk i morgon så MÅSTE jag åka in till Akuten. Men jag känner mig nog lite piggare i kväll. Ska nu lägga mig för nu gäller det att sova bort all flunsa i min kropp. Jag vill bli frisk!!! För de säger att jag är sjuk....
Lökarbesök
Idag ska jag träffa min läkare och jag hoppas inte hon hittat på något jobbigt...som inläggning. För att förebygga chansen har jag packat väskan! Har jag inte med den så blir jag inlagd men nu hoppas jag slippa eftersom jag HAR packat väskan!
Tempen var rätt hög i morse och jag har bara orkat ducsha, klä på mig och äta lite risgrynspudding med saftsås och nu till lunch en banan. Kristina ska komma och hämta mig och min rullstol - för idag finns ingen ork till att chansa på det området. Det har hänt att det inte funnits någon att låna och då har jag gått in men idag orkar jag inte.
Kristina ska dessutom ta ut hundarna på en lite koppelpromenad. De är bara 3 idag för Stella är hos Emelie och Kinna och då fixar man nog 3 även om man är ovan. Gå med Stella och Sally samtidigt är annars inte så lätt om man inte är van. Det är lite mer fart i dem än i de andra 2 tanterna.
Hör ni inget på ett tag så vet ni varför..., då har jag blivit inlagd. Kanske kan Maja(dotter)skriva och lägga ut åt mig i så fall. Men jag tror inte det blir aktuellt!
Tempen var rätt hög i morse och jag har bara orkat ducsha, klä på mig och äta lite risgrynspudding med saftsås och nu till lunch en banan. Kristina ska komma och hämta mig och min rullstol - för idag finns ingen ork till att chansa på det området. Det har hänt att det inte funnits någon att låna och då har jag gått in men idag orkar jag inte.
Kristina ska dessutom ta ut hundarna på en lite koppelpromenad. De är bara 3 idag för Stella är hos Emelie och Kinna och då fixar man nog 3 även om man är ovan. Gå med Stella och Sally samtidigt är annars inte så lätt om man inte är van. Det är lite mer fart i dem än i de andra 2 tanterna.
Hör ni inget på ett tag så vet ni varför..., då har jag blivit inlagd. Kanske kan Maja(dotter)skriva och lägga ut åt mig i så fall. Men jag tror inte det blir aktuellt!
Jobbigt
Tänk va livet kan vara jobbigt....det gör ont i halsen, i huvudet, i kroppen, det svider och brinner av tårar och annat skit.
Men då tänker jag på Tilde och då blir det lättare! Hoppas det blir lättare snart igen. Har ringt till onkologen och vi har bestämt att så länge tempen inte stiger ytterligare så kan vi avvakta, men halsontan tycker de inte om.... Jag säger att det nog blivit lite bättre, det går bra att svälja...jag vill inte in! Det är såå jobbigt att bara åka dessa 6 mil in och sedan ligga där och vänta på att de ska bestämma sig för hur de ska göra. Nej jag vill vara hemma även om jag bara orkat ligga och sova mest hela dagen. Pratat lite kort i tel.idag annars bara sovit. Rolf ska få göra risgrynspuddig med saftsås åt mig när han har handlat hem lite ingredienser till det! Har absolut ingen matlust, men det kanske skulle kunna vara gott. Nu ska jag sova lite igen!
Men då tänker jag på Tilde och då blir det lättare! Hoppas det blir lättare snart igen. Har ringt till onkologen och vi har bestämt att så länge tempen inte stiger ytterligare så kan vi avvakta, men halsontan tycker de inte om.... Jag säger att det nog blivit lite bättre, det går bra att svälja...jag vill inte in! Det är såå jobbigt att bara åka dessa 6 mil in och sedan ligga där och vänta på att de ska bestämma sig för hur de ska göra. Nej jag vill vara hemma även om jag bara orkat ligga och sova mest hela dagen. Pratat lite kort i tel.idag annars bara sovit. Rolf ska få göra risgrynspuddig med saftsås åt mig när han har handlat hem lite ingredienser till det! Har absolut ingen matlust, men det kanske skulle kunna vara gott. Nu ska jag sova lite igen!
Söndag förmiddag
Nu är jag av med kortisonet som gjorde mig till en röd tomat med en hals som också hade tomatfärg. Känner mig väldigt svag och ranglig. Skulle önska att jag fick ha mer ork att göra något. Till att börja med var jag jättespeedad av allt kortison men nu är det inte mycket med kärringen. Men jag är glad att jag inte ännu så länge mår så dåligt som jag gjode tidigare när jag fått så här kraftiga cellgifter men det finns väl risk att det kommer längre fram när kroppen inte orkar motstå eländet längre.
Jag är rätt trött orkar inte alls som igår när jag ännu kunde göra en hel del. Men idag är jag snurrig och tar en hel del extra morfin för att orka vara uppe på benen lite i alla fall. Jag kanske inte skulle skriva om morfin och annat som dårar kan vara intresserade av men jag tror inte att det är så många som hittar in på min sida så det är nog lungnt.
Jag somnar mitt i det jag gör och sedan känns det som om ögonen inte riktigt vill vara med, de liksom fastnar lite ...som om de sitter i en gummitråd...en seg en. När jag äter känns det som om munnen och svalg har en hinna som gör att allt blir lite slätstruket...vet inte riktigt hur jag ska beskriva det.
Nu har jag druckit lite kaffe och en "Bröllopsmazarin", tänk vad alla ska utnyttja detta drottningbröllop. Såg ICAs olika saker som de erbjuder...eller det är väl för alla butiker antar jag. Servetter, choklad, ljus, ...ja jag vet inte allt vad det var men det verkar lite fånigt tycker jag. Men, men det kanske är roligt och ha ett litet eget brolopp där hemma. NU lyser solen!! Tänk om den kunde komma fram och ge lite näring till allt. Det är så tråkigt när det alltid är grått.
Jag är rätt trött orkar inte alls som igår när jag ännu kunde göra en hel del. Men idag är jag snurrig och tar en hel del extra morfin för att orka vara uppe på benen lite i alla fall. Jag kanske inte skulle skriva om morfin och annat som dårar kan vara intresserade av men jag tror inte att det är så många som hittar in på min sida så det är nog lungnt.
Jag somnar mitt i det jag gör och sedan känns det som om ögonen inte riktigt vill vara med, de liksom fastnar lite ...som om de sitter i en gummitråd...en seg en. När jag äter känns det som om munnen och svalg har en hinna som gör att allt blir lite slätstruket...vet inte riktigt hur jag ska beskriva det.
Nu har jag druckit lite kaffe och en "Bröllopsmazarin", tänk vad alla ska utnyttja detta drottningbröllop. Såg ICAs olika saker som de erbjuder...eller det är väl för alla butiker antar jag. Servetter, choklad, ljus, ...ja jag vet inte allt vad det var men det verkar lite fånigt tycker jag. Men, men det kanske är roligt och ha ett litet eget brolopp där hemma. NU lyser solen!! Tänk om den kunde komma fram och ge lite näring till allt. Det är så tråkigt när det alltid är grått.
Nu är jag preparerad
Först åkte vi till flyget för att lämna av Lina och Tilde. Det kändes jätte tråkigt men vi måste väl låta pappa Jimmie få hem sina tjejer för han längtar väl ihjäl sig efter dem. Vi måste väl dela med oss...även om det svider.
Hoppas de kan komma snart och då kanske hela familjen kan komma.
Hur som så när de lämnat oss åkte vi till det vanliga stället där de har allt, till och med gräsfrön! Jag tycker det behöver sås i lite frön här och där på våran fläckiga gräs och mossmatta. Fick med oss lite annat också, det är svårt att gå ut utan att handla något. Jag köpte förståss upp mig på chokladkakor och lite annat som kan passa en stillasittande person som inte vill gå upp i vikt.
Sedan åkte vi till Onkologavdelningen för att få första droppet med cellgift. Det är alltid en procedur att få allt på plats med allt som ska kollas. De kollar blodtryck före de sätter droppet och efter det gått in en stund då görs det om igen. Sedan ska det in ett annat skjöljdropp efteråt och så ska porten sprutas innan de tar bort nålen ur porten. Själva cellgiftet tog 1 timme att få in i kroppen men totalt tog det nästan 2 timmar. Träffade en tjej som fick sängen bredvid som hade fått samma dropp som jag och hon hade tappat håret redan efter första behandligen och så var det ju för mig förra gången. Men annars är det tydligen vanligast vid 2-3 tillfället. Vi får väl se hur länge det får sitta, fast just nu bränner det och svider på sidorna av skallen. Har haft lite ont här och där i kroppen under kvällen. Tar stora doser av kortison och det ska jag göra i 3 dygn till vilket gör att jag blossar i ansiktet och blir extra kissnödig. Får nog sätta klockan på ringning för att komma upp och kissa i natt annars är det risk att jag inte kan hålla mig när det blir dags framåt morgonen...och det vill vi inte vara med om. Kortisonet gör att jag inte riktigt kan koppla av och sova, fast jag är trött. Men nu ska jag göra ett försök med det i allafall.
Tack för alla sms jag fått idag och även mail/inlägg här. Det är skönt att veta att det är många som hjälper mig med sina värmande tankar. Det gör mycket och jag uppskattar det verkligen. Tänkte speciellt på det idag när jag pratade med min sänggranne och hon hade nog bara sin familj vilket ju kan vara nog så bra. Men då kändes det nästan lyxigt att tänka på alla ni som finns där ute i landet från norr till söder. Hon hade nog ingen att ringa och jag har hur många som helst.... livet kan vara olika på många sätt. NU SOVA!!
Nu närmar det sig
Ja nu närmar det sig, dagen med gifternas gift! I morgon ska jag få första dosen av cellgiftert som förhoppningsvis ska förlänga mitt liv ytterligare en gång. Det gick ju bra förra gången så jag hoppas på en gång till. Inget vet man och tur är väl det.
Har för en timme sedan tagit kortisontabletter 16 st som man löser upp i vatten. Sedan ska jag ta en omgång till i morgonbitti en timme innan cellgiftet ska ges. Lina och Tilde åker i morgon med flyg från Visby till Ängelholm och det går 9.00 så de ska vara där vid senast 8.30 och sedan ska jag vara på sjukhuset till 10.00. Jag vill inte till sjukhuset förrän det är dags, får väl hitta på något annat så länge.
Helgen har varit härlig med Birgitta, Annelie och Elsa här+Isak(hund) från fredag - måndag em. De lyckades få boka om och stannade en dag längre vilket var tur. De hade varit på utställning i kylan och regnet hela helgen så vi fick inte träffas så mycket som vi ville. Ska skriva och lägga in lite bilder från det en annan stund.
Resultatet från utställningen var den sämsta någonsinn för våran del. Berodde kanske på att vi mest hade ett gäng mycket ofärdiga juniorhundar med. Men våran jätte härliga hane Tyke fick inget cert någon av dagarna, vilket vi inte fattade något av för han har aldrig varit så fin som nu! Lördagens domare gav de mest konstiga kritiker som jag någonsinn sett. Men man betalar för att få höra vad den domaren tycker om ens hund så det är bara att tacka och ta emot hur konstigt det än är.
Nu ska jag sova så jag orkar upp ur sängen tidigt....tidigt...
Här ser ni en annan trött bild på en kladdig tjeje och hennes mormor!
Har för en timme sedan tagit kortisontabletter 16 st som man löser upp i vatten. Sedan ska jag ta en omgång till i morgonbitti en timme innan cellgiftet ska ges. Lina och Tilde åker i morgon med flyg från Visby till Ängelholm och det går 9.00 så de ska vara där vid senast 8.30 och sedan ska jag vara på sjukhuset till 10.00. Jag vill inte till sjukhuset förrän det är dags, får väl hitta på något annat så länge.
Helgen har varit härlig med Birgitta, Annelie och Elsa här+Isak(hund) från fredag - måndag em. De lyckades få boka om och stannade en dag längre vilket var tur. De hade varit på utställning i kylan och regnet hela helgen så vi fick inte träffas så mycket som vi ville. Ska skriva och lägga in lite bilder från det en annan stund.
Resultatet från utställningen var den sämsta någonsinn för våran del. Berodde kanske på att vi mest hade ett gäng mycket ofärdiga juniorhundar med. Men våran jätte härliga hane Tyke fick inget cert någon av dagarna, vilket vi inte fattade något av för han har aldrig varit så fin som nu! Lördagens domare gav de mest konstiga kritiker som jag någonsinn sett. Men man betalar för att få höra vad den domaren tycker om ens hund så det är bara att tacka och ta emot hur konstigt det än är.
Nu ska jag sova så jag orkar upp ur sängen tidigt....tidigt...
Här ser ni en annan trött bild på en kladdig tjeje och hennes mormor!
Skit...
Nu har min skräck för cancerdjävlarna dykt upp med nya krigare. I dag skulle jag in för att få svar på lungröntgen trodde jag. Men i stället för att hon skulle säga att lungan var vattenfylld igen, vilket jag var helt övertygad om så sa hon -Tyvärr har det nu spridit sig till levern! Vi har hittat ett 10-tal små tumörer i levern och även flera nya i ryggen. Däremot så ser lungan oförändrad ut!?!?? Vilket jag inte alls förstår varken då eller nu. Det är helt hopplöst att orka något utan att jag börjar bli snurrig och illamående. I dag kräktes jag lagom vi kom ut till bilen vid sjukhuset, jättejobbigt. Vad det är som ger mig detta och känslan av att andingen inte funkar kan de inte förklara. De har nu tagit alla prover de kan ta och hoppas att de ska hitta något som lätt går att åtgärda. Eller så är det levern jag känner av?!? Vi får väl se om de kommer med något svar.
De startar på onsdag en kraftig dos av cellgift som förhoppningsvis stoppar upp skiten igen som förra gången. Sedan kan de förhoppningsvis gå över på ett snällar medel igen. Så nu ska man bli skallig igen...men jobbigast är det att bli av med ögonfransar och ögonbryn. Ögonen blir så oskyddade och allt skit åker direkt in i ögat. Det är i detta fall bra att ha glasögon. Sedan får jag väl hoppas att jag kan fixa några snygga huvuddukar att snurra runt min kala kula...skalle.
Tur vi hade lilla solstrålen med oss som kunde skratta och få mormor att sluta gråta. Hon är verkligen en härlig solstråle och pratade obekymrat på. Lina tänkte gå ut med henne men läkarna tyckte också det var härligt med henne med. Allt blir liksom lättare med en glad unge i rummet!
Innan vi åkte till stan hade vi besök av Jhenny och lilla Estelle som lekte med Tilde...eller bredvid varandra kanske är bättre beskrivning. Men de gillade varandra och kan nog bli kompisar längre fram i livet. Det är bra att ha kompisar runt om i vårt avlånga land.
Estelle är 11 månader och går nog snart. Det var en väldig fart på krypandet och Lina fick se vad hon har att vänta sig med allt som går att pilla på! Allt som har med knappar och sladdar att göra är vääldigt kul!!
Äntligen!
Nu har de anlänt mina gullungar...ja inte alla då men de som kunde Lina och Tilde! Tilde är på strålande humör för det mesta. Det händer att hon blir lite förbannad men inte direkt ledsen men det går snabbt över. Som ni ser har hon två som beundrar henne speciellt när det serveras något ätbart.
Jag vaknade med konstiga fingrar i morse...fingertopparna kändes torra och döda. Men som tur försvann det under förmiddagen men nu när kvällen kommer så känns det som om det kommer tillbaka. Vet inte om det är någon biverkning av cellgiftet?! Annars så hade vi ungefär som vanligt på förmiddagen. Lina gick på promenad med Tilde och Bonnie medan jag gick min tur med ni vet vad...och kollade runt om efter de bruna korvarna... Sedan satte jag mig i solen en stund och vilade tills de kom tillbaka och det blev dags för kaffe!
Ute i vår nyinköpta sittvagn för 200 kr -tycker vi var ett fynd. Den klarade både grusvägar och stigar i skogen!
Här sitter hon med sin favoritbok!Sedan gick vi in och gungade! Ja vi har hängt gungan inne i stora rummet tills sommaren kommer på riktigt. Den var väldigt uppskattad.
Här flyger lilla Tilde fram och benen gick som små trumpinnar!
Efter detta bus däckade denna ynkliga mormor med Tilde på mjuka mattan. Lina fick komma och ta över och jag fick flytta från golvet upp i sängen. Mådde skit, helskakis och ingen ork alls. Jag mådde illa och kände bara att jag måste sova, det var bara helt slut på all ork. Jag skyller på lungan, att jag inte får tillräckligt med syre och att det är det som gör att jag inte orkar. Men vi får se på torsdag vad de säger mina doktorer.
Jag fick stanna hemma och vila i stället för att åka med till gammelfarmor för att äta och visa upp lillan. Men fortfarande i kväll är jag lite dimmig fast jag lyckades söva lillan med vällingflaska och det var första gången någon lyckats med att få henne att äta välling och somna - utan "mammatuttande" - Så något har jag lyckats med i denna dag!
Grattis till våra duktiga valpköpare som startade på Gotlands vårprov i Viltspår i går. Bäst gick det för Benji...som jag är lite delägare i -jippi och tack Kenneth som gjorde jobbet - Han blev även klassvinnare med Hederspris och Vandringspris. Kullbrodern Sigge och matte Ingvor som blev godkända i Anlagsklass.
Robyn som är den yngsta startande hundföraren på mina 22 år i Gotlands SSRK gjorde ett jättebra jobb med en virrig Nike som inte riktigt kommit på vad han ska konsentrera sig på. Bättre lycka nästa gång!
Glömde tala om att mamma STELLA blev SVCH (Svensk Viltspår Champion) Tack till Carina och Rolf som gjort grundarbetet med henne! Nu ser vi fram emot start på agilityplanen i sommar med Emelie som tack vare draghjälp av Stella även fått fart på Kinna -så hon lär väl få fullt upp för båda vill vara på planen...helst samtidigt. Stella har verkligen fått ett jobb som hon älskar, springa och hoppa! Tur att Emelie vill låna henne så ofta det bara går. Jag vill ju gosa lite med henne där i mellan, för det är hon också bra på!