Ulla-Brittas Blog

Nu är väskan packad, den här helgen är det inte jag som är packad utan väskan....fast jag skulle nog faktiskt gärna byta...med väskan alltså!
Lite ont i halsen, gör mig orolig, har gurglat med molkosan-inte gott...eller hur Carina;-)...men bra så jag hoppas och tror att det ska vara borta i morgon.
Helgen har varit lugn och trevlig. Mona och Leif var här i går och fixade en god middag! Det är inte illa när gästerna kommer och jobbar!! Men jag börjar bli van med att andra tagit över köket och jag sitter på soffan och tittar på. För några år sedan hade jag ALDRIG kunnat göra så men nu orkar jag inte och det känns helt okej...tänk så utför det kan gå.
Fast i bland ser jag det som att det går framåt, man ska kunna ta hjälp när man behöver och nu behöver jag så då tar jag gärna emot det jag kan få.

Snart är det världsutställning för alla hundar och jag orkar inte vara där! Fy så tråkigt, hoppas det finns de som har kamera och fotar alla både snygga och fula hundar i springerringen. Åååå va skit att det inte går men efter att ha läst om hur människor och hundar ska slussas in från olika uppsamlingsställen - Ja då var det bara att inse att det inte är något för en som behöver rullstol med sig. Men som sagt....Kitty(som har ny kamera)och Tina som också brukar vara duktig med kameran + några Finska tjejer som brukar vara väldigt flitiga med kamerorna....jag hoppas på er!

Såg att min gamla kompis Barbro hittat till min blogg-Välkommen!! Det var länge sedan, tänkt att jag nog borde kontakta mina gamla kompisar så att de får veta hur läget är men det blir liksom inte av. Sedan känner man lite att varför ska man göra dem ledsna, de kan leva i ovisshet i stället och kanske behöver de aldrig bry sig på så vis....vad är rätt och vad är fel i detta läge? Tror inte det finns något. Vet inte om det är någon mer gammal kompis som hittat in här utan att ge sig till känna men OM så vore det roligt om DU hörde av dig....
Tänker väl mest på Eija, Mimmi, Pia.... ja, finns naturligtsvis några till men det är er som jag i första hand ser som mina gamla vänner, men det finns ju sådana som inte är lika gamla och som jag också tappat kontakten med. Det händer mycket i livet mellan 20-50 år, det känns så konstigt när man tänker på er som man växte upp med och så att vi alla närmar oss 50 år!!!! Så gammla, helt otroligt. Det var ju gamla gubbar som var 50 år.... Det är tydligen sant att alla blir gamla...eller äldre...beror på hur man väljer att se på det. Jag tycker nog att äldre låter trevligare och i dag är grå tinningarnas charm rätt okej....även om jag fortfarnade har svårt att se mig som en 50-åring och jag har ju trotts allt nästan....ett år kvar tills det är dags för mig....ja, ja....nästan!

Nej nu ska jag försöka sova. Ska upp 04.00 för att hinna duscha och fixa det sista, sedan åker vi 05.15 till Visby. Flyget går 0700 och kl.10.00 ska jag träffa läkaren för bedömning och vid 14-tiden får jag första strålningen. Tisdag ska jag både strålas och röntgas med kontrast...jag kommer aldrig ihåg vad denna speciella röntgen heter men jag ska gå med det radioaktiva ämnet som de sprutar in i kroppen och som sedan under några timmar ska söka sig till alla tumörer runt om i skelettet....scinto...skinco...något liknande heter det. Där hoppas jag de ska se tumörerna i benet så att de kan stråla på dem också när vi är där och då kanske jag kan gå bättre sedan. Men armen ska i alla fall bli bättre. Så nu stänger jag för idag och kanske kommer jag inte åt att skriva något förän till helgen.
Men går det att få till en lite rapport så ska jag försöka med det. Håll tummarna för att allt går bra!!! Det är nervöst, säger jag något annat så ljuger jag!

Jag som tagit så fina tårtbilder och på god mat i helgen - inte orkar jag lägga ut dem nu-det får bli vid ett annat tillfälle.