En vanlig dag



En frukost en alldeles vanlig dag...fast jag brukar sitta ute, har gjort det i flera, flera veckor utom i går när det ös -ja verkligen ösregnade. Det åskade och regnade så man trodde ...ja jag vet inte vad...men något tänkte jag säkert.

Det kom 12 mm på bara några minuter.


Idag regnar det inte men solen kan inte bestämma sig för om den ska vara framme eller gömma sig bakom något bulligt moln. Jag är som bekant frusen av mig och fast jag har både långbent, luvtröja och flecceväst på mig tvekar jag...


Bestämmer mig för att ta datorn till köksbordet och placera mig på soffan som fortfarande inte fått sitt nya tyg, och inta frukosten där. Nu rusade hundarna ut genom flugdörren, hörde något ljud som måste skällas på och kollas upp. Det var inget roligt för Bonnie kom in på en gång igen. Det låter som någon tvättar bilen med högtryckstvätt...oj nu rusar de ut igen...denna gång var det sopgubbarna som tömde våra hållare...nu blir matte arg, dem ska de inte skälla på. De ser lite skamsna ut och lufsar in och lägger sig under köksbordet.  


Jag har förstått att det är stort behov av strålning för i natt har jag sovit jättedåligt pga.armen. Rolf väckte mig och såg till att morgondosen av piller togs innan han åkte och sa då -Inatt har armen varit jävlig! Han hade väckts flera gånger av att jag jämrat mig och gråtit över att den värkte så hemskt. Men snart kanske det blir lugnare! ...på det området i alla fall.

En av våra trevliga grannar har en liten egenhet för sig. Han hänger upp ett rutigt förkläde i ett litet köksfönster som ligger in mot vårat hus. Detta gör han när det är dambesök där...alltså inte frun! Kanske är det okej med frun vi har inte frågat...hoppas det. Han kallar dem som är där för kollegor, men varför hänger han då upp förklädet??...konstigt är det. Men det har gjort det lite spännande med att kolla om det är förkläde upp eller på! Upp=dambesök / På=frun har det på sig. Jag är glad över att vi inte har något närmare umgänge med familjen i fråga, men då var man väl tvungen att reda ut det. Kanske är de "bara" helt vanliga kollegor, men då är det ju ingen spänning kvar...i min lilla värld behöver man lite spänning i form av förkläden ibland.


Idag ska jag få besök. Skulle ha åkt en tur till mitten av ön men jag känner inte att jag orkar, tyvärr. Skulle önska mig lite mindre ont, pillren hjälper inte till helt ut. Men tar jag mer blir jag bara lullig och supertrött. Trött är jag ändå, somnar i soffan när det är kväll och det tillhör inte vanligheter för mig. Rolf sitter i soffan och sover varje kväll för honom är det normalläge, men jag sover aldrig i soffan...utom nu då!

Rolf den stackarn han får jobba långa dagar nu för att få detta badrum klart...tänk om jag kunde hjälpa honom med något. Det är väldigt mycket som ska göras när man gör ett badrum. En jäkla massa lager, både av snickerier och måleri...men snart, snart närmar det sig kakelsättning. Jag skulle vilja lägga ett mosaikmönster i själva duschen...men jag ska nog inte blanda mig i. Jag har i alla fall rensat bort papperet i botten på den plats där TAVLAN ska sitta, det är i alla fall en liten, liten hjälp.


Nu ska jag vila...eller rättare sagt göra något annat för det brinner i mina axlar och nacke av att sitta här och skriva. Hoppas vi får lite varmare snart, jag fryser!!!


Kommentarer
Postat av: Pernilla

Varför varför ska du behöva ha så ont? Hoppas verkligen att stålningen får bort det onda.

/P

Postat av: Birgitta

Tänk vad en liten tavla kan ställa till med mycket!

2008-06-17 @ 20:55:07
URL: http://www.kamelens.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback