Ulla-Brittas Blog

Visst är de underbara är hunderbara om man så vill och det vill ju jag hundtokiga människa. Här kommer lite bilder från Susannes och min utflyckt idag. Vi har varit i Lojsta och badat hundarna...och ja nästan Susanne också men hon klarade sig och hundarna hade jätteroligt. Tänk att vi pratar så en Kinna nästan kunde ätit upp de goda kakorna....bla, bla, bla....i från
morgon å till kväll....  

Men kakorna som jag inte ser ut att behöva var kvar och min läkare har sagt att jag ska äta allt jag vill...och det är ju typ som ett recept eller?? Fast jag inte äter nästan någon mat eller lite stoppar jag i mig men inte mycket går jag inte ner ett gram och det beror väl på alla piller antar jag. Fy för den dag jag måste äta kortison, då kommer jag att svälla upp som en ballong-fy fan...fast man ska ju inte svära men varför ska man aldrig kunna få var smal, inte ens när man är sjuk. Jag som brukat säga att de få gånger jag gått ner i vikt har varit när jag varit dödssjuk, men nu...räcker inte ens det. Ja, ja nu är det som det är och jag blir aldrig nöjd.

Det första jag tänkte på eller ett av de första saker jag tänkte på när jag blev sjuk igen.var att jag inte ville bli så där hålögd och mager som jag sett en del människor på sjukhuset...de kom smygande efter väggarna, magra och mörkt hålögda.... och nu sitter jag här och oroar mig för att jag är för tjock... Herregud så hopplöst otacksam jag är!
Gammeltanten Voff, voff!!!

Men jag har igentligen redan tröstat mig med dubbel dos morfin, utan att det märks?! Tog den tydligen medan jag sov...eller trodde att jag sov. Svärmor var här och lämnade en bit fiskpaté när jag sov, troligen har jag då tagit kvällsdosen då utan att jag vet om det. Men det konstiga är att jag inte har känt av det mer än att jag inte hade ett dugg ont på några timmar...hemska tanke att jag kanske behöver så mycket mer piller?..kan det vara så eller är det för att jag bara tagit det vid ett tillfälle som jag inte kände något illamående eller blev snurrig av det. Ja, jag det visar sig. Får väl fylla på lite försiktigt innan jag går och lägger mig.


Vill säga LYCKA TILL till er lyckliga som ska få vara med eller vara och titta på Världsutställningen till helgen i Stockholm. Jag skulle så gärna velat vara där och tittat. Vet att våran fina Finkskägda pojke Pablo ska vara med och jag kommer att hålla alla tummar och tår för honom och matte Jaana som säkert har med någon av sina egna fina uppfödningar med. Lycka till alla ni andra som ska delta med era hundar oavsett om de är här ifrån eller inte!!  Man kan ju ha fina hundar ändå ;-)

Nu ska jag se Project runway på tv 3 och sedan sova!