Ulla-Brittas Blog

Av Pernilla Åhlin GULD heter den. Man ska nominera 7 nya bloggare och som Pernilla skriver så kommer jag inte att göra det även om det visst skulle kunna vara kul men jag orkar inte.... Det är dåligt med koll på andras bloggar och de som jag skulle vilja ge har redan fått den...fast någon kanske jag kan få till... får kolla på det i morgon!

Sedan fick jag för länge sedan en utmaning  från Tina där man skulle berätta något om sig själv både vardagliga och knäppa saker. Sedan skulle man även där skicka det vidare till 7 andra bloggare...som jag inte heller tänker göra men är det någon som känner att de vill göra det så skicka ett meddelande om det så ska jag se till att andra kommer och läser det du skrivit. Men jag skriver väl några saker här då om mig själv...som ni inte redan vet. Känns som om jag berättat väldigt mycket om mig själv redan...för mycket tycker nog en del och nu blir det ännu värre!!!

1. Jag älskar korvsnuttar...biter alltid av dem först och steker jag korvslantar så äter jag upp så många jag hittar innan de är färdigstekta...och så undrar jag varför jag är mätt redan när vi sätter oss till bordet.

2. När jag var liten sa jag att när jag blir stor ska jag bli så rik att jag ska anställa en som kliar mig på ryggen varje kväll! (Rik blev jag tyvärr inte men kliad på ryggen blir jag nästan varje kväll ändå!)

3. Jag tycker det är roligt att plocka upp saker från golvet med tårna.

4. Gillar kanterna på osten...speciellt på juledamerosten...det smakar så mycket just av kanten.

5. En gång när jag var ungef'är 10 år ...lite mer kanske,  köpte jag en egen liten tårta som jag stängde in mig på mitt rum med och så åt jag direkt mitt i den med en stor sked. Det gjorde Pippi Långstrump och det vill jag också göra. Eftersom jag hade en klok mor och far som förstod sig på konstiga idéer så fick jag göra det och det är jag väldigt tacksam för. Det har alltid funnits med mig som en härlig upplevelse...det är väl konstigt om något eller?? Finns det någon mer som gjort så? Skriv och berätta i så fall, jag hoppas att det finns för det är nog inte bara jag som tyckte det såg härligt ut.

6. Har varit lyckligt gift med samme man i 28 år om någon vecka.... -det är ovanligt idag!

Nu fattas det bara en sak....

7. Jag har hela mitt liv önskat mig en rund chokladask full med fina nötfria praliner....de ska ligga i små formar...prasslande formar....man ser det ofta i utländska filmer men jag har nog aldrig sett en sådan ask ens i våran lilla chokladaffär i Visby. Det kanske inte ens finns i Sverige.  På alla hjärtansdag brukar jag säga till Rolf att det även går bra med en hjärtformad med men ännu har jag bara fått skelehallonhjärtan och det är ju gott det med.

Men för en godisälskare som jag är det inte riktigt lika njutningsfullt...en härlig kanelpralin, champaniepralin....eller varför inte en med whisky... ja, det finns hur mycket gott som helst i pralinväg. Kanske ska man unna sig ett besök i butiken en gång innan jul....får väl se om dett finns några pengar till extravaganser eller vad det heter.

Ja det var lite extra info om mig knäppa eller ovanliga??...vet inte men det var rätt kul att skriva...eller mest att tänka efter!

Det borde man göra oftare, tänka tillbaka på livet. Något som jag märkt nu när jag blev sjuk är att många minnen, framför allt doftminnen kommit till mig på ett helt annat sätt än tidigare. Ibland känner jag mig som de brukar säga att äldre får tillbaka sina barn och ungdomsminnen men glömmer allt som hänt de senaste åren. Lite så har jag också fått, skyller på morfinet. Doftminnet är otroligt starkt, jag kan tänka på hur det doftade uppe hos min morfar och mormor. Det känns tydligt hur det doftade i "boa" där tunnbrödslådan stod och uppe på vinden, eller ute i ladugården...det var en härlig tid som har betytt jätte mycket för mig. Har alltid känt mig dragen till Norrland och så gifter jag mig med en som inte alls vill vara där-lite fel skrivet för han har inget emot att åka dit på kortare turer men skulle aldrig vilja bo där påstår han. På sommarn är det för stora myggor och på vinter är det för mycket snö.... Tänk vintrarna där uppe, vi åkte spark långa, långa turer upp och ner för backar. Turades om att sparka och åka. I bland var vägarna så fulla av bara is att det var som en skridskois men där fanns aldrig någon som sandade och förstörde som de alltid gjort här så fort det funnits lite chans till sparkåkning. 
Jättefina islyktor gjorde min morbror och sedan gav han oss godis, mycket godis för att vi skulle botas från godisätande. En gång fick vi 1 kg choklad (var)när vi var där. Vi fick inte dricka vatten eller något annat utan vi skulle äta ur hela asken och den som klarade det skulle få en ask till dagen därpå! Oj så gott det var och tanken var att vi skulle bli så lea på choklad att vi aldrig skulle vilja ha det igen.... Jag vann så klart och resten vet ni ju redan ...jag blev beroende!! ;-)

Nej nu sjönk jag lite väl djupt i minnets träsk. Nu ska jag sova och drömma om detta här nere på bilden....

Det är nog lika gott även om den inte är rund...