Ulla-Brittas Blog

Äntligen pigg!

Nu känner jag mig som en normal människa igen, det är så skönt!!! Nu förstår jag hur illa jag mått sedan i lördags och det är skönt att se eller snarare känna hur bra det kan vara när det bli bättre. Idag har jag haft besök av hjälpmedelcentralen. Har fått låna en madrass-en sådan jag fick låna uppe hus Birgitta genom Annelie-och en hissbar ryggplatta så nu kan jag ligga skönt även nere på dagarna. Det blev väldigt bra och jag är så tacksam att det gick att fixa till genom lån på detta sätt.

Sverige har många fördelar även om inte alla vill se dem, jag är glad över att jag bor här. Hur hade mitt skruttiga liv sett ut i t.ex USA där jag fått betala alla mina operationer själv. Jag skulle ha nog ha levt på gatan idag för att jag inte skulle haft pengar till allt. Nu tror jag kanske att OM jag fått flytta med alla våra släktigar och vänner så hade de kanske hjälpt oss så vi sluppit bo på gatan... För OM OM inte hade varit så hade världen sett väldigt annorlunda ut för alla...

NU ska jag fylla i blanketter!!!!

Vem är detta?? En blivande stjärna som behöver en ifylld blankett...

Det var verkligen härligt att läsa dina rader i dag, förstår att det måste kännas underbart att få känna sig "normal" igen!Hoppas den känslan sitter i riktigt läääänge, du förtjänar en lång, lång period av "må-bra-känsla"! Vi kommer snart över på den årliga vår-trippen, tar ut "bussen" i morgon! Vi längtar båda efter den speciella ö-atmosfären och inte minst att få träffa er i Alva + den nya invånaren i Barlingbo!
Ha´det gott/Monica+Nenne. Puss fr. Ruffe!

Här har det också fyllts i blanketter! Nu är vovven anmäld till utställningen på lördagen! Jippi! Kramar på er!

Äh, jag gör som vanligt. Inga blanketter ska fyllas i här inte. Jag fixar till alla snyggingar i stället och står lugnt och njuter vid ringkanten när ni andra springer Er svettiga. Fast, f..n va kul det är.
/P

Hello ulla Britta.
inne och läser i bland för att kolla läget.
Här är det värk och elände, smålandsbesöket blev inte som jag tänkt mej precis, bara att åka hem, och där fannns ju fästmannen hon ville ha, ja desa djur blir man nånsin klok??
Planera är ju bara att glömma eller hur
nu får vi väl hoppas det ger resultat på sikt, kanske inte blir så dumt endå.
Ser fram mot ett besök och hämta fina ljus.
Kram Lisen