Bra

Svaret på röntgen var bra!! Varför det surrar och känseln försvinner vet de inte men inget hade hänt varken där uppe i bollen eller i stödet som bollen sitter fast på=halsen...nacken.


Så nu är det frid på detta område och jag kan för en gångs skull känna att det är inget farligt som kan hända...troligen inte men det "kanske" som alltid finns vill jag inte tänka på utan nu vill jag leva lite som en alldeles vanlig människa. Det är nu några månader av "frigång" och det tänker jag njuta av så gott det går.  I slutet av mars kommer nästa röntgen och därmed ny oro för att cancertillväxten ska ha startat igen.

Jag ska börja med att åka till fastlandet tillsammans med Pernilla Å. Hon och jag ska åka neråt i Sverige och vad vi ska göra där får vi väl återkomma med senare. Vi ska åka på söndag och kommer att vara borta några dagar, det ska bli så kul att få göra något annat. Det är så jobbigt att alltid gå här och titta på samma saker hela tiden. Jag orkar inte göra så mycket men bara att få komma hemifrån och få lufta sig lite känns väldigt bra. Vi ska hälsa på lite hundbekanta och mina tjejer så klart. Träffa Linas katt, det ska bli spännande.

Vi får väl se hur mycket det blir bloggat här på några dagar...men något mer blir det nog innan vi åker. Hade jag inte såna vänner som jag har skulle jag inte komma ut speciellt ofta. Rolf måste ju tyvärr  jobba för att livet ska gå ihop.

Nu sova eller först ska jag höra på Karlavagnen om cancer!

Sjukhuset hela gårdagen

I går var jag till sjukhuset för att prata smärta och det visade sig att mina dirrningar i fingrar och ibland ett ben inte var så bra. Det blev en akuttid på röntgen för en magnetröntgen av huvud och nacke med KONTRAST... NEJ!! sa jag till läkaren, måste det bara kontrast??? Ja, det går nog inte att se allt annars så det vill jag ha. Men vi kan sätta nålen här på onkologen så slipper de på röntgen så blir både du och de glada. Ja okej, så då fick jag ligga med värme en stund och sedan kom en av deras sköterskor och kollade....sedan försvann hon och kom tillbaka med nyheten att operationssköterskan är på väg! Hon såg att det skulle inte gå, lika bra att ta till de bästa på en gång. KLOKT-Tack sa jag! En sköterska kom, klämde, kände, tittade och vred på armen åt alla håll. Sedan valde hon en ganska tunn nål och bara satte den rätt på första försöket. TACK SNÄLLA sa jag, kände mig så lycklig och lättade. Fördelen var väl den att jag inte viste om detta i föreväg så jag han inte snörpa av alla ådrorna.

Tur för mig att Mona kommit dit och kunde hålla mig sällskap skjutsa mig i stolen till röntgen för jag orkade inte gå dit. Trodde det först men kom på att de har ju flyttat...förut var onkologen så nära röntgen men inte nu längre.
Hur som helst så kom vi upp till rätt ställe och där fick jag klä mig i sista sjukhusmodet...det som varit i typ 100 år eller nått. Mona tyckte jag skulle vända skjortan åt andra hållet så rumpan blev bar... Haha..så kul ska vi inte ha och det är bara i amerikanska filmer med tokiga Jack Nickholson, den där han är Galen i kärlek...eller något sånt tror jag den heter. Hur som helst så vimsar han runt med rumpan bar i en sjukhuskorridor.  Jag hade inte ens rumpan bar så det hade inte blivit hälften så roligt i alla fall.

Sedan fick jag ligga i fixerat läge i en timme på rygg utan att röra varken munnen, ansiktet, halsen, axlar och svälja försiktigt. Det brann i både nacke och axlar för man fick ligga utan stöd mot nacken och det klar jag inte... jag var ju tvungen men redan efter provbilderna kände jag att det här går inte. Men sedan kom de in och frågade om det gick bra och vad svarade jag då? Jo..det går bra för vad skulle jag säga NEJ och vad hade de då gjort?? De måste ju få se hur det ser ut och allt är ju för min skull. Så när detta äntligen var klart trodde jag att jag skulle kräkas eller svimma, allt bara snurrade. Men det mesta går när man måste, det tog drygt 1 timme i den jobbiga maskinen. I morgon ska jag få svar på bilderna. De ändrade tiden jag fått från fredag till torsdag i stället och det gjorde inget, en dag mindre att oroa sig.

Idag har jag varit lite bakis i kroppen och öm i nacken efter gårdagen. Hoppas det blir bra besked i morgon, men det tror jag...eller jag vill tro och då blir det så! Jag kan väl inte ha så otur att det växt på ett ställe som de inte kollar mer än om det är problem med något. Förra gången var det för att jag hade huvudvärk och då kollade de att det som sitter i skallbenet inte gått inåt. Men det var inget som växte inåt utan bara i pannben och på ena sidan. Jag räknar med ett bra besked, kanske någon kota som klämmer på nerverna som går till handen och foten.

Nu är det sovdags!
I morgonkväll är det om cancer på karlavagnen som börjar kl.22.00 om det är någon som vill höra - Jag ska lyssna!

Tack Kenta som skjutsade in mig och Mona som hämtade. Sedan var Carina där och hjälpte mig fördriva tiden. Tack till alla mina goda vänner!!  Känns som jag skulle kunna räkna upp fler - jag har så underbara vänner som ställer upp för mig så mycket de kan. TACK till alla!!!! 
Även till Marie för förslaget om ...droger, jag har varit inne på det förut men då gällde det mariuana...eller nåt sånt :-)


Läst tidningen? Nej inte jag!


Stör mig inte jag läser....

Frukost med tidning en lugn och skön stund.... NEJ inte i detta hus, här hade någon hunnit före matte att läsa och det ordentligt. Husse var väl först men sedan var det hans ligga gull som tog hand om den+ lite annat smått och gott...närmare bestämt allt som låg på bordet utom bordslöparen som jag fått av Birgitta(det är min favoritduk) och sportbilagan...det som jag normalt inte tittar i(var väl därför hon lämnat den...för att jävlas lite extra)

MEN idag var den intressant värre. Varför? Jo mitt dagbarn...alltså för närmare bestämt 27 år sedan hade vunnit GT-Guldet 2008 - stora sportpriset här på ön. Detta för att hon i somras vann VM-Guld i Fältritt för unghästar. Det var så roligt att se, lilla Malin...hon som knuffade Lina så fort hon tog sig upp på benen för att försöka gå...(hon var några månader äldre och var kaxig för att hon redan kunde gå)men jag vet att Lina har förlåtit henne för länge sedan.

Jag försökte få Lina att bli hästintresserad också men inte. -Å va kul det är att ÅKA häst sa hon ...åka, inte det en mamma med hästdrömmar vill höra - MAN RIDER...inte åker. Jag gav upp detta och fick pga. mina ryggbesvär även själv avskriva denna epok i mitt liv. Det blev så småningom tillbaka till hundar som sedan fyllt mitt liv helt. MEN för de som inte känner till så kan jag väl berätta att Maja själv kom hem och började tjata om att få börja rida...så till slut blev det lite häst i mitt liv i alla fall. Hon han att avverka en hel del olika hästar både till storlek och typ. Men så flyttade hon till stan och hästlivet ebbade sakta ut, men hon tar fortfarande gärna en tur när chansen ges.


I morgon ska jag träffa läkare och prata smärta. Det gör att jag kommer vara i stan eller sitta i bil för att ta mig dit från 10-tiden till kvällen...men den sista delen är självvald om jag nu orkar, det vet man aldrig.



NU ska jag sova för det är också en rättighet man har eller hur! Sedan är det ju viktigt att vara utvilad när man ska ta hand om allt husses ligga gull ställt till med. Kan väl tillägga att så gott som ALLT är bortplockat i kväll, så det borde vara lugnt att komma ner.


Livet är orättvist



För ett år sedan stod jag hos min tandläkare och pratade länge med deras receptionist. Vi pratade om mitt elände och hennes mans hjärtsjukdom. Hon levde med vetskapen om att han när som helst kunde ligga död där hemma. Hon måste vara beredd på det hade läkarna sagt. För det var inget annat att vänta och han hade väldigt dålig ork, fick inte göra nästan någonting. Men vi kom fram till att det var tur för hennes man och mig att både hon och Rolf var så friska så de kunde ta hand om oss.  

I somras började hon få ont i bröstbenet och bad läkarna om röntgen på lungorna för hon tyckte det gjorde ont där också. Nej det behövs inte, du har inflammation i benhinnorna. Men det blev inte bättre så hon var på fler läkarbesök och alla gånger bad hon om lungröntgen men icke! Hon var inbillningssjuk, det var inget fel på hennes lungor.
Till slut när hon ramlat i hop och fått åka in akut med övernattning på sjukhuset fick hon efter ytterligare tjat en röntgen - Som inte kommer att visa ett dugg, sa läkaren.


Men det gjorde den - En stor elak tumör i lungan som växt fast i bröstbenet! Dessutom hade den spridits till ett annat organ...= ingen återvändo, precis som i mitt fall.  

I dag på morgonen dog hon och det känns så orättvist...hon skulle ju var frisk. Det var ju meningen att hon skulle ta hand om sin man och nu är hon borta. Tänk på att livet kan vända när som helst, ingen vet när!

Gammal, ung, vältränade eller inte...det spelar ingen roll. Livet lämnar inga garantitider oavsett om du är rik eller fattig.

Lev NU och inte SEN!!!

Äntligen!

Nu kan jag njuta av livet utan oro i 2-3 månader igen! Det känns så skönt och jag hade en känsla av att det skulle vara okej även denna gång men man vet ju aldrig vad de hittat. Men eftersom de lät mig vänta nästan 1 månad på svaret hade jag på känn att det inte kunde vara så illa...man vill ju gärna tro att de inte låter det växa hej vilt där inne i kroppen utan att de bryr sig. Men samtidigt i dessa besparingstider när all personal ska dras in och de som är kvar ska fixa allt + allt de andra gjorde också...då kan man börja tvivla. Men denna gång stämde mina funderingar - men tar man ut något i förväg så går det nog åt helvete så därför är det bäst att oroa sig lite lagom för säkerhetsskull.

Nu är det bara mina jobbiga smärtor som de inte vet vad de ska hitta på att göra något åt. Jag vill kunna gå bättre än jag kan så jag kan gå kortare promenader. Ska få träffa en läkare nästa vecka som håller lite mer i detta med smärta. Tyvärr har de lagt ner smärtteamet de hade med narkosläkare tidigare - sorgligt. Men de ska försöka se om de kan få till det  på något vis för att hjälpa mig och det är jag tacksam för. Drömmen skulle vara om de kunde blokera mina nervsmärtor från ryggtumörerna.


Idag har jag sovit ganska mycket och gått omkring i mina nya glasögon och känt mig ung...(marie)för jag har haft de "svarta" på mig. Jag var förbi hos optikern i går och rättade till det som tryckte. Men det blev inte så mycket bättre för nu ramlar de ner lite på näsan i stället...men då får jag väl se lite intellektuell ut ibland när jag petar upp dem så där lite nonchalant.


Jag har just sett ett program på tv4+ och nu ska jag nog bli mäklare. Det var olika mäklare som skulle gissa pris på olika lägenheter och jag fick till det på alla...nästan, inte exakt men nära i alla fall.  Men jag hinner nog inte utbilda mig och hur skulle det gå till med alla "morfinsegheter" i mitt huvud... men Jhenny om du läser detta så vet du var du ska vända dig om du behöver hjälp med värderingar!


Nu ska jag kolla på lite andra bloggar som jag inte hunnit...orkat med på några dagar. Ska nog kolla lite på hanhundar också...man vet aldrig om och när det kan bli aktuellt! Nu drömmer jag på RIKTIGT...skulle vara såå kul med en sista kull....en att få njuta av .... Tänk att få ligga på sängen och titta på dessa underbara små varelser som ligger och snuttar på sin mamma...det luktar underbart av bäbisar, mammamjölk..och annat som kanske inte är lika trevligt men va då...allt kan inte vara rosendoftande....

Sen blir de stora och förhoppningsvis så här vackra...men man måste inte vara på utställning för att vara vacker.
Jag hoppas att ni alla har världens vackraste hundar hemma! För det har vi, även de som är jaktvarianter är vackra på sitt sätt, precis som vi själva ...vi är ju också så himla vackra på vårat egna speciella vis ...eller hur!  Nu ska jag ta och sova min skönhetssömn för det känns som det behövs. Fast jag skulle ju kolla lite först...
 


Ögon på näsan...



 
Ja så här blev det! Jag är rätt nöjd men får ont av de "svarta" bakom öronen så det får vi åka förbi och fixa på måndag INNAN läkarbesöket för sen vet jag inte vad jag vill....förhoppningsvis mycket men bästa att gardera sig. Jag tror inte jag chockar så många med mina glas, de är rätt snälla eller hur?! Det finns de som syns mycket mer. Jag kom inte riktigt ihåg hur de såg ut och blev rätt glad när jag såg att det gula på de svarta inte syntes så mycket som jag fick för mig...minnet är ju inte så bra och lägg till lite "skräck för jag kan inte ångra mig, känsla" och då kan man nästan få magknip. Susanne hämtade också sina och det "osynliga" paret såg jag inte men de andra är rätt lika Birgittas
 som vi ser här och de passar lika bra på Susanne som på BF, väldigt bra tycker jag ...= perfekt faktiskt! Mina är lite mer "plastiga" men det var ju ett par som syns lite mer jag ville ha och det tycker jag att jag fått. Det blir säkert någon period utan hår igen och då kan det vara bra att ha ett par glasögon som syns istället för att man bara ser min hårlösa skalle. 

Inte blev det något fik igår, jag orkade faktiskt inte och så tänkte vi åka till Pernilla Å och få en fika där men inte heller det kändes aktuellt efter smygande tur runt på Ica Maxi. Det går rätt bra att gå inne på en affär när man har en kundvagn att hänga på och så smyger man runt lite sakta...jag skulle inte kunna rusa runt för att snabbt få det gjort utan det blir mer kolla allt varianten-vilket inte gör mig så mycket, värre när Rolf är med och därför undviker vi sådan shopping tillsammans han och jag! Han får sköta veckohandel och jag kan ta den lilla "extra"handeln när möjlighet ges.

Han var glad över det jag handlat....en liten smörgåstårta-till fredagsmat- och Semlor - till kvällskaffet! Jag var så slut att det bara blev en liten skärva av den goda tårtan men desto mer fick han! Semlan fick jag i mig även om Bonnie fick lite grädde och det uppskattade hon - så alla var nöjda och glada.

Jag fick köpa en stor påse med Aroma äpplen ...de börjar minska och snart är nog min äppelätarsäsong över för troligen tål jag inte de utländska variantera. Det finns kanske Ingrid Marie ett tag till men de är inte riktigt lika goda. Aroma är så härligt saftiga och mycket smak. I-M är mjöligare men får man dem kylskåpskalla så är de inte heller fel. Det är väl väldigt dumt av mig att göra äppelreklam för då tar de snabbare slut men ni som inte är allergiker kan väl nöja er med utsländska sorter...om ni bor på ön alltså.  Annars spelar det ingen roll för jag är ju inte så flyttbar nu för tiden. Det låter som jag tror att jag kan förbjuda er att köpa de äpplen ni vill....otroligt korkat! Har jag fått storhetsvansinne?? Man kan undra :-(

Idag har jag vilat- det har ni aldrig hört förut- luftat mig ute i trädgården och hjälpt till att hitta Sallys rymningsställen så nu är det åtgärdat. Han har lovat att det ska komma upp ett ordentligt nät så fort det är okej att gräva. Hundgården ska också komma på plats under våren... Nu har jag skrivit det här och har er alla som vittnen så nu kommer han inte undan!!

Nu avslutar jag med att lägga in min vackra Amaryllis, inte så stor som BFs men rätt fin ändå med 5 klockor.
Håll tummar och tår för mig på måndag!! Jag kommer att vara fruktansvärt nervös och inte kontaktbar - så det är ingen idé att försöka ringa mig då. På något vis känns det som om de ska komma med ett positivt besked mycket för att hade det varit mycket förvärrat kan de väl inte ha låtit mig vänta på svar i 1 månad från röntgen...eller hur! Tro och Hopp är det sista som överger oss männsikor...tror jag! ;-)

Nu äntligen eller...

Ja så var det då dags att hämta de nya "ögonen", i morgon åker vi till stan! Vi får väl hoppas att ni inte skrattar ihjäl er när ni ser mig...även om jag gärna ser att ni blir glada av att se mig...och jag kommer att SE väldigt mycket som jag inte sett på länge... Allt är kanske inte av godo....

Något som var mindre bra var att lilla Sally nu hittat ett hål att krypa ut igenom.... Tack vare en uppmärksam granne plockades hon upp i bilen och levererades innan jag ens märkt att hon var borta.... Det brukar vara Mocha som är på rymmen men henne såg jag och då var det lugnt...trodde jag! Så nu är det koppelrastning även ute på tomten tills vi fått upp ett tillförlitligt nät eller galler och det måste gå snabbt. Eftersom jag inte kan gå i mellanåt och hur som helst bara korta bitar så är det helgen som gäller, inte en dag längre. Jäkla hund, fast det var inte oväntat...även om jag trodde det skulle ske tillsammans med Mocha och inte på egen hand. Tur man har bra grannar som bryr sig!

Nu är det sängen som väntar som vanligt, känns fortfarnade som jag har sömnsjukan. Lika ont har jag det är ingen förändring vad jag än gör. Det blir verkligen ingenting gjort, men i morgon ska jag till stan SÅ KUL!!! Rullstolen är lastad i fall att vi ska ta den...inte så kul men hellre det än inte få komma ut när man nu ändå är där! Lite kul ska man väl få ha och lite fika någonstanns hoppas jag också vi ska hinna/orka. Trevlig helg till alla!

Grått och tråkigt

Jag känner mig som vädret, grått och tråkigt. Pratade med Monica(som fyller år idag)och hon fick mig att tro på att jag ska lyssna på min trötta kropp och därför gick jag till sängs och fick faktiskt ligga i 2 ½ timme fast inte Susanne hämtat hundarna idag-det är tråkiga onsdagen idag....för hundarna och oftast för mig med. För det innebär att de inte kommer ut på eftermiddagen som de gör alla andra dagar medan jag sover. Men jag lyckades hålla Sally igång hela förmiddagen och sedan var vi ute i trädgården i leran där hon kutade runt som en dåre medan de andra och jag tittade på henne! Sedan åt vi ett äpple och efter det somnade vi - tyst och skönt. Otroligt nog!!

Nu har vi gjort eld i spisen och väntar på att Rolf ska komma hem och hämta dem.  Det hinner bli kolsvart idag för han ska hämta piller till mig innan han kommer hem. Får nog ge dem mat nu för att göra något positivt ....mat och prommenad, det är livet det för en hund!

Jag får lika ont vad jag än gör...eller det blir väl värre när jag gör mycket.  Men det bli inte så mycket bättre om jag inte gör något eller rättare sagt då ska jag inte göra något. Det räcker med att jag böjer mig en gång så har jag förstört och ....ja, vem kan leva så? Som en drottning som bara svävar runt och inte gör något....fy så tråkigt.

Bättre



Idag känns det bättre i kroppen, kunde ta mig upp ur sängen utan att kvida. Det har varit så jobbigt i flera mornar att man dragit sig för att försöka ta sig upp. Jag har ätit en macka och druckit te tillsammans med mina goa vänner hundarna. Fy så tråkigt det skulle vara om man inte hade dem. Stackars er som inte har minst en hund...eller man måste ju inte äga man kan låna!

Jag ska försöka att inte göra något idag så får vi se hur det känns i kväll. Det blir väl svårt för jag hatar att inte göra något....lite kan man kanske göra...plocka med saker i midjehöjd. Jag ska inte dammsuga eller sopa...för det är inte så bra för ryggen.

Det är så mörkt och regnigt ute-till och med Mocha och Sally ville in. De brukar annars skrota runt i trädgården i nästan 1 timme men det var inget som lockade i buskarna idag. Nu kutar/kör de rally så allt i deras väg yr åt alla håll. Fick sätta för gallren så de inte springer sönder sofforna! De flyger nämligen över soffbord och allt som finns i vägen för deras "spring". Så klart blev det inte lika kul när det kom upp bromsar i den tänkta färdvägen...nu ligger de och brottas på mattan i stället. Sally måste hitta på något hela tiden, det går inte att vara stilla på förmiddagarna. Det är tur Kinna kommer och hjälper mig med henne. De kan leka på ett mer "valpigt" vis än vad "tanterna " kan erbjuda. Bonnie leker mer med att ha dragkamp och Mocha hon jagar efter henne ibland men det beror nog mest på att hon blir irriterad och det tar Sally som lek...och det spelar inte så stor roll det är underhållning i alla fall.

Nu har de lagt sig alla utom Sally som  vandrar runt och inte vet vad hon ska hitta på. Hon går runt och kollar närgånget på allt...tv, tavlor, bokhyllan....öppenspisen...ja vad ska hon hitta? Där ligger ett papper som hon nu lägger sig och smular sönder... Inte lätt att ha så mycket energi.

Jag får ta och gömma något hon får leta efter!

Arg och ont

Jag är irriterad på allt sparande i sjukvården. Nu ska man mixa männen och kvinnorna på samma rum(hörde på radion)...idiotiskt av många anledningar. Det första jag tänker på är heltvättningar, bäcken....även om man är av samma kön är detta jättejobbigt för de flesta. Hur ska man kunna ligga och prutta där på ett bäcken om man har en religion som kräver att man ska ha slöja för att inte visa sitt ansikte...men rumpan, går det bra eller? Jag vet att man drar för eller ställer upp ett skydd. Men det vet vi som legat på akuten, uppvaket eller i väntan på en operation hur mycket det döljer. Man ska inte behöva ta ställning till sådana saker när man är sjuk och behöver läggas in oavsett hur man mår. Men värst är det naturligtvis om du inte orkar bråka, eller ha åsikter utan bara tiger och lider.  Är det så vi vill att det ska vara? Inte jag i allafall.

Sedan har de skurit ner på personalen så kraftigt att man som patient själv får hålla ordning på när man ska få vissa behandlingar och återbesök. Jag skulle ha haft mitt stärkande dropp för skelettet inte ska smulas sönder förra måndagen. Men eftersom jag inte själv orkat ha koll på det kommer det nu att bli 14 dagar över tiden....är det okej? NEJ men det är inte första gången det händer-den gången såg jag det i rätt tid. Denna gång har jag inte orkat ha koll pga all smärta. Nu när jag upptäckte det tycker jag inte det spelar någon större roll om jag väntar till måndag eftersom jag ändå ska dit då. Vi får väl hoppas de har tid att ge mig det då....

Så väntar du på en kallelse till någon undersökning eller ett läkarbesök - RING för det är mycket troligt att den som skulle ha skött utskriften av din kallelse är uppsagd. Det tar nog tid innan de stackare som är kvar upptäcker alla "hål" som uppstått efter de uppsagda. I Visbys fall handlar det väl om nästan halva styrkan...eller något åt det hållet. Så RING själv och se till att du har koll på vad de tänkt göra, vilka prover som ska tas och så vidare....


Det är inte personalens fel för de jobbar som dårar. Men hur allt har kunnat få bli som det är nu, det förstår inte jag. Sedan pratar de om att sänka skatterna...hur ska det gå till när vi inte har till sjukvård och skolor redan nu?! Skolorna kommer att fyllas av analfabeter för lärarna hinner inte med. Sjukvård kommer bara att kunna ges till dem som har en ordentligt sjukförsäkring- som du betalt in vid sidan om....inte den skatt som du betalt till nu via lön eller liknande för den ska vara till alla som sitter i toppen och vill ha en fallskärm eller någon annan liten extralön för att de inte sköter sitt jobb så de blir sparkade =DÅ får man extra bonus! Jag (uppenbar idiot, förstår ingenting)trodde man fick extrabonus för att man gör något bra...men NEJ inte i den stora världen där ska man missköta sig och nu när jag tänker på det är det faktiskt så även i botten!


Ju mer du missköter dig desto mer hjälp får du av samhället. Man ska alltså inte sköta sig, inte kämpa, inte gneta och streta så kroppen värker - NEJ Du ska bli missbrukare, skaffa många barn och vägra ta ett arbete för att du inte har lust DÅ får du hjälp till både det ena och andra. Eller så ska du bli toppchef och missköta dig riktigt ordentligt då får du extra stor belöning på flera miljoner.  Det är bara att välja - sorgligt och konstigt bakvänt är det.


Jag älskar alla er som betalar skatt så jag kan få den sjukvård jag får!!  

Skit va ont jag har, inget hjälper. Jag tål inte att ha en hund vilande mot mitt ben, inte heller att någon(Rolf)tar i mig. Jag är så öm, vill bara skrika. Men vad hjälper det, inte mycket. Det blir bättre igen, det blir det alltid.  

Därför avreagerar jag mig lite genom att skriva lite om orättvisorna. Man måste ju  förstå dem som bara jobbar  å jobbar och varken har barn eller är sjuka. De får ingenting för sina skattepengar. Inga barn i skolan, eller barnomsorg och är då stackarn helt frisk också ...ja varför ska han/hon betala för oss andra?! Visst är det orättvis!

Nu ska jag lägga mig i min uppvärmda säng och höra på stormen som viner.

Nu är det över

Så då är det gjort! Allt är borta, inte en tomte kvar ...tror jag. Fast det brukar alltid dyka upp någon liten bortglömd bakom någon gardin eller på en hylla ...  Lamporna är tillbaka, inte lika vackert som med ljusstakar men ändå rätt bra och det är tur man har dem. Granen fick lite guldglitter med sig ut eftersom jag är lite skrockfull och det är så att tar man ut granen helt naken utan lite av det vackra kvar på sig så får man ingen lycklig jul nästa år - den risken kan vi inte ta!

Nu har jag mest ont i armen som jag glömde bakom soffan när jag skulle rätta till en sladd...jag satte mig hastigt upp för att Rolf kom och AJJjjjjjjjj.... jag glömde att den hängde där....kan det bero på alla tabletter eller kan man glömma att man har en arm....?? Troligen inte om man är normal men jag ser mig inte som särskilt normal längre så i mitt fall är det nog normalt ändå. 

Sedan fick jag problem med andningen eller kramp på något vis. Det gjorde jätteont och jag fick lägga mig en stund för att det skulle släppa...tänk va paniken finns nära ibland. Allt som känns annorlunda gör att jag får lite lätt panik eller kanske inte panik men lite känsla åt det hållet i allafall. Man vill känna sig trygg och bekant med "känslorna" i kroppen. Nu ska jag lägga mig,  vila, se film och äta choklad...från kaka! Har nästan hela kvar...eller mer än halva i allafall.  

Julen försvinner...

Lika tråkigt varje år, det ska bort...



hela den härliga julen. Har börjat lite idag men ska ta det stora som julgranen, ljusstakar och annat i morgon. Vi njuter av den vackra granen en kväll till. Blir lite deppig när jag plockar i hop allt för tankarna far i väg till hur det kan tänkas vara om ett år. Det har väl alltid varit så att man funderat på om och hur det kommer att vara nästa jul men nu känns det extra mycket. Allt känns så ovisst, ingen vet vad som händer med min dåliga kropp. En sak vet vi väl och det är att det inte kommer att vara bättre. Men vi får hoppas att det är rätt så oförändrat...hoppas, hoppas!



En annan sak som är sorglig är att asken är tom! Den är helt slut...har njutit av en bit då och då men nu får jag nöja mig med en vanlig enkel kaka! Tack Susanne, det har varit väldigt gott och asken sparar jag - "handmade" som den är!

Lina har fått ryggskott och jag rekommenderar värme till hennes värkande rygg. Det finns inget bättre än värme som smärtlindring när det värker någonstanns. Jag är så tacksam för värmetäcket jag fick av famlijen Åhlin i julklapp, det är kanon! Fattar inte varför jag inte köpt ett tidigare, har bara haft små värmedynor som jag lagt på vissa utvalda ställen men nu har jag den stora och sover gott med värme på hela kroppen + att jag kan ta en liten och lägga på en värkande arm eller ben...bara att välja. Så snåla inte mot er själva om ni får problem med värk i kroppen-köp ett värmetäcke och ligg på det! Vet inte om det finns olika men detta är perfekt för mig, mjukt och bra. Tack Pernilla!!

Fick sms om att jag kunde få hämta mina glasögon idag men jag orkade tyvärr inte. Fast jag är så nyfiken på vad det är jag har beställt....glömmer ju bort att så snabbt. Vi väntar till i veckan och hoppas att Susannes också är klara då. Jag är så vansinnigt trött, har sovit flera gånger i korta eller längre stunder. Förstår inte varför, det måste vara julen som tagit så hårt  men varför...känns konstigt om man kan bli så trött av ingenting. Skit samma det är endel julen eller värken(som nog är mest trolig anledning) som gör det eller så är det så att det är allt tillsammans som gjort mig till "sömnsjuk" - träligt är det i allafall!

Trött

Nu har vi, jag och hundarna bytt lakan i våra sängar. Sally var väldigt hjälpsam och var med hela tiden för att kolla vad jag gjorde och att det skulle vara rätt gjort...antar jag. Hon var väldigt intresserad av det öppna fönstret och när jag lämnade rummet gick Bonnie in och la sig mellan fönstret och Sally! När jag kom tillbaka hoppade hon ner och gick tillbaka till den plats hon legat på tidigare...visst låter det otroligt men jag tror hon passade så inte Sally skulle få för sig att hoppa ut i fönstret. Det var så tydligt och jag var lite orolig över att hon skulle kunna få för sig att hoppa upp, kanske inte ut men hoppa upp för att se...fast man vet ju aldrig. Bonnie är en mycket speciell hund och det har hon alltid varit. Man blir aldrig riktigt klok på henne men en sak är klar och det är att hon är väldigt klok och tänker/känner mycket som vi inte tror hon ska reagera på.

För övrigt har jag hållit mig vaken idag utom de 2 timmar jag sov när Susanne var ute med vovvarna. Har dammsugit uppe och det var då jag kom på att byta lakan. Ätit har jag också gjort, en pyttepizza som jag gjort själv. Rolf fick en normalstor...han som gillar mat. Så idag har jag varit i farten rätt bra och det känns också men jag orkar inte bara sitta och inte göra något...jag får ont i allafall. Så går det att göra något klokt i bland så gör jag det och sedan får jag ta smärtan efteråt. Jag vet ju att det kommer dagar som det inte finns ork till något och då känns det bättre att veta att man inte "slösat" bort de bra dagarna på ingenting!

Hör just på tv att en man gått 1 månad med bruten nacke för att sjukhuset slarvat med undersökning....vad är det för värld. Dementa personer på sjukhus/vårdhem ges felaktig medicinering för att få dem lugnare om de låter för mycket...ska vi droga ner alla som kräver lite uppmärksamhet, det är kanske med dem som med spädbarn. De låter för att de har ett behov av något...förr gällde ju samma sak med småbarn, inte att man drogade men de skulle ligga och skrika för att lufta lungorna. De blev bortskämda om man tog upp dem när de skrek...så fruktansvärt idiotiskt, hur kan man bara tänka så! Ingen ligger väl och skriker utan anledning, varken om du är ung eller gammal.



När jag bli jättedålig och inte orkar med all värk vill jag ha marijuana. Ser man en engelsk eller amerikansk film om ungdomsliv så verkar det vara något som ALLA hållit på med lite hit och dit utan att det är något märkvärdigt. Det är något som alla sorters människor gör, alltså inte missbrukare.  I övriga europa används det ofta som hjälp med just cancersmärtor när inte morfinet hjälper längre. Hjälper kanske men man måste ta så höga doser att man blir helt borta i huvudet i stället. Men jag hoppas att det går att få tag på OM man skulle komma till det läget. Inte för att jag vet hur man får tag i det och ännu mindre förstånd om hur jag ska använda det... jag vill inte att någon tipsar mig här om det. Vill ju ha mina ev.langare fria för att kunna leverera till mig om det skulle behövas. Nu får jag nöja mig med en kopp kaffe och det hade väl räknats som en rätt kraftig drog det också om den skulle ha godkänts idag. Så nu tar vi och njuter drogernas drog nr 1!


Vilsen

Var det kontakten?? Eller på/av knappen?? Marie-du berättar så galet roligt. De som inte läst måste läsa inlägget från Marie och det var några fler dråpliga där!

Idag går min hiss som ett jehu...eller ja det är väl som Maja skrev att värmeslingor kanske skulle vara en bra idé...men man kan inte få allt.

Tror jag har drabbats av sömnsjukan, har sovit 3 timmar i eftermiddag och 1 timme i kväll men inte är jag piggare för det.  Men det beror nog på att värken inte vill ge med sig i min jobbiga rygg och i VÄNSTER ben som omväxling, det brukar vara höger. Skit samma vilket det värker i, jobbigt är det i alla fall.

Nu ska jag berätta hur det kan bli om ni slutar städa och bära ut soporna. • En äldre engelsman hittades död efter att uppenbarligen ha gått vilse i sitt av skräp och sopor överbelamrade hem i Buckinghamshire. För att hitta liket fick polisen skicka in ett dykarlag försett med luftfiltererade andningsutrustning. Dykarna hittade ett komplicerat tunnelsystem genom soporna i husets många rum och efter mödosamt sökande påträffades den 74-årige mannen död. Han dog troligen av törst efter att ha krupit vilse i tunnlarna.(TT) Så vad kan vi lära oss av detta? Jo, bär ut soporna -varje vecka...året runt!!

Bara tanken på allt skräp har nu gjort mig trött igen så nu är det dags för sängen.  Jag vill gärna höra lite av Karlavagnen också, även om det oftast bara blir slutet för att jag fastnar i soffan och det gör så ont att ta sig där ifrån. Allt fastnar liksom...benen blir helt fixerade som på en nalle utan rörliga leder....håller jag på att förvandas till en nalle?? Jag har legat för mycket på fårskinnen i soffan...kan det vara så? ...Bäst jag försöker komma upp här i från! Fårskinnssmittan, inte fågelflunsa eller annan flunsa utan fårskinns/nallesjukan...den som gör att man blir mjuk i hullet och stel i lederna..och sedan får man lockar i pälsen... Det mesta stämmer faktiskt...

Bruksanvisning...?

Bruksanvisning...vad är det? Ja, det vet jag så klart men jag brukar aldrig läsa dem...eller oftast inte. Förra veckan stannade min trapphiss, eller rättare sagt körspaken på handtaget funkade inte och i helgen ställde den dessutom om "landningsläget" nere i hallen?! Konstigt, jag skulle ringa idag på morgonen men först skulle jag hitta visitkortet som jag fick av dem som installerade den. Jag hittade den ordentligt inlagt tillsammans med bruksanvisningen. Ja, just det bruksanvisningen....Alla ska läsa igenom allt i denna broshyr innan de använder sig av denna hiss! Hm...ja, eftersom jag inte tänker ringa och göra bort mig med någon pinsam liten sak som att du ska bara tycka på den knappen eller liknande så satte jag mig och läste igenom ALLT! För det första ska man aldrig åka 2 i den...(gäller det mor med små barn med?) man ska aldrig låta armar eller ben hänga fritt(det som är så skönt, ett sätt att få hänga ut en trött arm eller värkande ben) sedan skulle man inte heller transportera gods(gäller det Lina och Majas tunga väskor...det var jätte bra)och inte heller skulle man åka med djur i den...Sally som tyckte det var så mysigt att åka med mig ner när hon var liten...

Bortsett från allt detta så upptäckte jag att det sitter batterier i handtagen! Extra i det ena och de aktiva i det andra...så då bytte jag och hokus pokus NU fungerar det igen och den har dessutom landat i rätt läge...bara av att få nya batterier! Så i bland kanske man ska börja med att läsa bruksanvisningen så behöver man inte gå och vara irriterad utan anledning.

Vad är min ursäkt till att inte läsa den? Som vanligt så tar det för lång tid(jag har ju så mycket att göra hela tiden), jag har just fått lära mig att använda den(hissen alltså) och varför ska jag då behöva lära mig att leta fel...den går ju perfekt - varför inte skjuta upp till morgondagen det du annars måste slösa tid på idag! 

Jag som alltid med allt annat säger att man inte ska skjuta upp allt till en annan dag för då blir det så jäkla mycket att göra den andra dagen=sen ...gör det direkt så blir allt lättare.

Det jag lärt mig av detta är att jag ALLTID ska läsa bruksanvisningen i fortsättningen för att slippa tro att sakerna är trasiga när det inte är så. Tänk va pinsamt om jag ringt och sagt att den var trasig utan att ha kollat batterierna först...man är väl ingen stackars hjälplös kvinna heller!!

Kan tänka mig hur det hade låtit -Ha, ha...Kärringar....!! 

För övrigt så har jag ont, ont och ont. Varit ute och luftat mig på tomten idag med vovvarna och jag klarar inte mycket. Gick lite runt och fick hundarna att jaga runt efter varandra så lillan kunde lägga sig och sova en timme och det var skönt. Man få passa på att vila när hon gör det. Sist jag skulle hålla mig vaken och passa henne samtidigt som jag låg i sängen här nere så tuggade hon hål mitt i det finaste lammskinnet -mitt på! För jag somnade natruligtvis. Det är nog inte lika roligt i sidan, lite tjockare och finare mitt i.

Just nu sover hon snällt igen mitt på det söndertuggade skinnet och jag ska nog passa på att sträcka ut mig jag också innan hon hittar på något annat. Hon är söt men ett riktigt energiknippe utan stoppknapp!

Vanlig söndag!



En helt vanlig söndag och jag är precis lika snurrig som vilken dag som helst. Den stora skillnaden idag mot annars är att det fallit lite...lite snö eller precis lagom mycket snö. I landet lagom är detta precis lagom i mitt tycke, kanske lite mer så hundarna får lite mer att rusa runt i och alla barn...fast det har jag inga längre eller det har jag ju så klart men de bryr sig inte om hur mycket snö vi har här hemma eftersom de inte är här!

Vi tog en sväng med rullstolen och kameran medan solen sken från en klarblå himmel och termometern visade på -5, det var underbart skönt och vackert.
Jag har ont, det värker överallt och mest i min rygg och högerhöften....pluss lårbenet som tillhör denna dumma höft. Jag har ingen vidare aptit. Rolf har serverat kyckling här för en stund sedan och det brukar vara ett säkert kort men inte nu längre...det blev så att jag värmde risgrynsgröten från i går till mig. Det känns så tråkigt men jag kunde inte äta, då hade jag fått kräkas...det är bara så. I morgon är vi bjudna till stan på mat och jag har tackat ja men med reservation för att jag kanske inte kan äta. Jag sa nyss att vi kanske ska köpa med en "risgrynskorv" om i fall att jag inte klarar av att få i mig det de bjuder på. Man känner sig så oförskämd även om alla förstår att jag inte klarar av att äta. Alla vet ju vilken matälskare jag varit i hela mitt liv så det är väl lite konstigt att jag helt plötsligt sitter och petar i maten. Men, men i morgon är en annan dag och då kanske jag kan äta-vem vet!? Inte jag och ingen annan heller!

Nu ska jag visa er Alvacity i snö!

  Milstenen som visar hur långt det är till Visby...men exakt vad det står har vi inte riktigt sett efter - ska kollas!
  Prästgården  Kyrkan  Församlingshemmet Skolan  Fd.affären-Nu är det kvinnor som har haft det jobbigt i livet som bor tillfälligt där...typ...tror jag.    Vårat hus  Vovvar som väntar på husse!  På väg att hämta ved    Resultatet av vedplocket - så skönt!! Hoppas ni också har det lika skönt som vi nu när kylan kryper in i varje vrå....så stäng dörren!

Jag har ingen förklarning till Tinas nerfallna korp men det är klart att sånt kan hända men jag hade som du blivit väldigt uppskakad av det och jag undrar verkligen om det kan betyda något....men oavsett så är det säkert så att det är tur med det...även om jag först kände att fy så hemskt.... men det är klart det betyder TUR!!

Det är Maja som tagit över morsans tårtgarnerningstalang. Har alltid tyckt det varit väldigt roligt och inte låtit någon annan göra för JAG har velat göra...men nu är jag så skakig och har ingen ork till det hur kul det än är. Men när det finns de som tycker det är lika roligt och som dessutom gör det MINST lika bra så varför streta emot-bättre att njuta och ÄTA!!

Ögonglas...

 
                                               Majas vackra och otroligt goda chokladtårta

Susanne och jag hade bokat tid för koll av våra ögon på samma ställe i stan idag. Jag för att det aldrig blir av annars och hon av samma anledning...vissa saker skjuter man alltid på och fråga mig inte varför för det vet jag inte. Hur som helst så var Rolf ledig idag och ville också följa med för att se till att jag inte beställde "Dame-Edna"(hur det nu stavas)glasögon, skulle jag tro. Nu blev det väl inte så långt därifrån...tror jag! Vi får väl se och det var på det nya stället där man får 2 par i stället för bara 1. Det fanns många olika modeller att välja på och samma opriker var det som när jag var på det andra stället så jag vet inte var skillnaden ligger i mer än att det är halva priset...det tar kanske några dagar längre för det skulle ta 10 arbetsdagar så om 14 dagar skulle jag få ett sms om att de kunde avhämtas. Ska bli skönt för vi konstaterade att jag inte såg nästan något när det gällde att läsa! Han avslutade med att lägga i några glas och fråga hur jag såg då?....Ingenting sa jag det är helt dimmigt! Det är så du ser med dina nuvarande sa han. Oj vad jag kommer att se mycket framöver, tur att man inte har städmani eller fönsterputsarsjukan! Fast Rolf påstod idag att jag rände runt med sopborsten och skyffeln hela tiden....jag fattade ingenting men sen sa jag att det vet du väl att de sa om min morfar med så det är alltså ärftligt! Jag brukar hävda att ALLT är ärftligt när det gäller hundar och då är det säkert så på oss människor också!
Nu ska ni som vill få se ett urval med bilder från julen...eftersom ni får vänta på mig i mina nya ögonglas!

Kanske ska skriva att jag mår okej, fast mer ont...lite jobbigt, men vad ska man göra åt det?? Inget vad jag kan komma på mer än att ta ett och annat extrapiller. Det andra jag har att välja på är att vila och det gör jag redan tillräckligt...blir det allt för mycket mer av den varan -att vila alltså- då kan jag stanna kvar i sängen på morgonen och inte gå upp när det blir kväll....nja det där lät lite konstigt men ni förstår nog vad jag menar...hoppas jag!


              
De ni ser på bilderna är Lina, Astrid(Rolfs brors svärmor) och min svärmor. Maja och Marlene som studerar fingrar. Årets julgran, farmor Ingrid igen. Lotta med Sally i knät och Bonnie under armen. Halva skinkan...och godisgrisen. Bonnie som väntar på att spelhålan ska startas, mina efterlängtade äppelklubbor(jättegott men inte värt arbetet)och sist men inte minst min stilige man som tvingades att bära slips hela julafton och jag tror han trivdes rätt bra...eller såg inte allt för plågad ut  i allafall.