God Jul...
Så var den då äntligen här och som vanligt är endast mor vaken...och tomten kanske. Det är härligt att få ha sina barn hemma och det har ju tillkommit en kille genom Lina -Thomas och det är jättekul. Stackars Maja fick lämna sin Fredrik kvar hemma i Hässleholm tillsammans med hans familj, kanske kan vi få låna honom nästa jul. Vi är i allafall väldigt glada över att de är hemma och nu är det mesta fixat inför morgondagens släktkalas. Vi blir 14 personer om allt går enligt planerna och det får vi väl tro och hoppas att det gör.
Hoppas nu att alla får fira julen på sina egna och självvalda sätt...inte så enkelt alltid men att alla i allafall får må bra och äta gott. Vi kommer nog att rulla runt här i morgonkväll och kvida med magen i fyra hörn...hur det nu skulle kunna vara möjligt utan att man först sväljer en låda...och det tänker i allafall inte jag göra.
Det vackra hjärtat har Susanne "Kinna" gjort, en riktig konstnär...det finns nämligen en sida till som nästan är ännu finare...får nog ta kort på den också.
Vill också passa på att tacka för alla fina julhälsningar vi fått, kort, blommor , choklad och andra trevligheter...mmm...va trevligt det är med många vänner! Tusen, tusen, miljoner Tack!!!!
Ja, ja...jag vet, bilden är jätte gul och konstig men den blev så gul ute i solen när vi tog den och jag orkar inte bry mig, ni får väl njuta av det vackra motivet så gott det gå ändå ;-)
Vacker, vackrare, vackrast...
Skulle åka till stan och få stärkande dropp för skelettet i morgon men jag har avbokat för jag orkar inte. Känner mig så trött och slut, orkar inget. Bara tanken på att behöva åka in där var tröttande så lite bättre mår jag bara av att slippa. Det blir nästa torsdag, så det blir väl Maja och kanske Rolf om han är ledig som får äran att åka med mig. Annars skulle Mariell och jag gå en sväng på stan men det får bli en annan stund, det finns förhoppningsvis många chanser.
Nu vill inte mina armar sitta vid datorn längre, så jag säger god natt och hoppas att det blir en sådan för oss alla!
Granen står så...
Grön och vacker står den nu som enda invånare i hundgården! Den gick också att vika ut grenarna på, faktiskt var det så. Det var som vanligt (3:dje året)spännande att klippa upp säcken och nästan inte våga titta med skräck för att den skulle se för jäklig ut, men den är så snygg...snudd på perfekt! Börjar nog få in känslan för var den ska vara tjock och smal...säcken alltså. Nu får den invänta helgen i hundgården för att inte hinna bli inkissad av våra vänner katterna som brukar komma och hälsa på.
Idag har jag haft besök av Mariell, jättetrevligt och Kita får jag inte glömma. Hon passade på att plocka ur leksakslådan i hoppa om att hitta det bästa goaste benet ...det låg i botten! Ja hon valde ett med malt tuggben inne i en bit hel hud...låter väl jättegott eller hur?! Törstig blev hon också, en skål vatten innan de for vidare. Hoppas nu bara att hennes mage tål denna godisupplevelse, den brukar vara lite känslig för ben men det är nog mest märgben och det fanns det inga i lådan.
Turkiet är lite långsamma i sin postgång, vi brukar säga att vi använder snigelposten här i Sverige men idag fick vi ett kort som är postat den 7 okt. och det kan man väl kalla snigelpost eller finns det något ännu långsammare...kul med kort i alla fall - Tack Pernilla & c:o, bättre sent än aldrig heter det ju!
Jag har haft ett fruktansvärt tröttigt dygn...har någon släppt ut sömnpulver över mig? I går bara somnade jag hela tiden och i förmiddags ville kroppen aldrig vakna, men till slut tvingade jag mig upp(kunde ju inte ligga när jag skulle få besök)och fick i mig en liten...liten frukost(ett glas vatten och en macka utan pålägg...det kallas väl macka ändå?!)och strax efter blev det kaffe och nybakad supergod kladdkaka som Mariell hade med sig.
I morgon ska jag vara uppe lite tidigt så jag hinner ut med hundarna på en promenad. Mitt på dagen kommer Pernilla Å och klipper Mocha...eller plockar mest för hon ser ut som en ulltuss. Hon får väl vara torr till P kommer annars blir det nog svårt att få bort lurvet. Tänk att JAG ska behöva hjälp med klippning...hade jag inte tänkt mig ännu på några år. Men så är det när fingrarna inte vill vara med, det är bara att ge sig och försöka ta emot hjälpen när den finns att få. Hur många är det som får klippning gjord hemma? LYX!! Det ska nog vara en av P:s affärsidéer, att komma hem och klippa när inte hundägaren kan komma. Det kan nog vara en bra grej, speciellt när det gäller kloklippning. Kanske kan man samla ihop flera på samma ställe och komma 1 gång i månaden så får alla hundar en bra klovård. Ni klipper väl klorna ofta på vovvarna? Det slarvas mycket med denna viktiga sak och glöm inte sporren, den har folk lätt för att glömma. Så växer den runt till en cirkel eller som en gång, rakt in i benet på den stackars hunden. Matte trodde den var en knöl på benet...fy så ont den stackarn ska ha haft.
Nu har någon hällt ut en kasse sömnpulver igen....
Oj va tiden går snabbt...
Idag har jag fått handduksmassage och TNS behandling, jätteskönt. Sedan somnade jag en liten stund och så kom Rolf hem=hungrig...och det är inte jag men det blev mat som var rätt okej. Jag åt rätt ordentligt för en gångs skulle, även om det inte syns så är det dåligt med ätandet. Jag är aldrig hungrig, men mina piller håller hullet uppe ändå. Jag skulle väl rulla fram om jag åt normalt, så nu till jul när det kommer att bli en hel del godis vet jag inte hur det kommer att bli. Men man ska vara glad åt sin mage både på in och utsidan!
I morgon ska vi inhandla en gran, en sådan i säck...på så vis slipper man all kritik för att granen inte ser klok ut - man kunde inte se den! Bra sätt, grisen i säcken...eller vad det heter. Vi har grisen i saltlake eller rättare sagt ena halvan av en grisarsl...rumpa som ska bli våran kära efterlängtade skinka. Det är nog mest den som våra barn kommer hem för att träffa...eller kanske inte men ganska mycket pga av den. Den är viktigare än julklappar och godis, då kan ni tänka er.
Nej nu ska jag nog ta och kolla om det finns någon frukt eller kanske en godisbit....
Ps. Jag mår bra, även om det gör lite mer ont idag för att jag gick lite för långt igår och sedan idag igen...och så badade jag Bonnie i går kväll -DUMT, jag vet men det bara var tvunget att göras. Men nu vilar jag och i morgon behöver jag inte gå promenad, bara vila och vila... D.s
Jippi!!!
Hurra, hurra!!! Jag har varit hos tant doktorn idag och fått klartecken för ytterligare 3 månader framöver. Ja, jag vet att det var på onsdag jag skulle dit ...fast jag hade tagit fel på datum och sedan brydde jag mig inte om att ändra för det kändes skönt att alla trodde det var på onsdag och jag kunde få ta det hemska beskedet i lugn och ro. För jag var faktiskt helt övertygad om att det var skit på gång eftersom jag haft så ont, att det börjat gurgla i lungan när jag lägger mig på kvällen och för att det känns så konstigt i alla leder som har med skuldror och nyckelben att göra. Men det hade inte hänt något speciellt med varken skelettet eller övriga organ. Ni kan nog inte förstå hur otroligt skönt det känns för det kan nästan inte jag heller...men nu kan jag fira jul med stor lättnad och förhoppningsvis håller det sig så här länge, länge! Jag vet ju aldrig när skiten startar, för det kan ju skena iväg när som helst för det vet man ju aldrig. Skräcker finns där hela tiden och mest för att det ska starta i något annat organ som levern eller i min enda njure...men NU ser allt bra ut och då försöker vi leva med det i huvudet och inte skräck!
Idag har Rolf och jag varit på stan, fikat och handlat lite julklappar, fast vi inte skulle ha några men det får bli lite småsaker för det är så roligt. Hundarna fick en ordentlig tur i förmiddags innan vi åkte in till stan. Susanne har hämtat Kinna och sällskapade då en stund och tog ut dem på kissning så kunde vi stanna i stan en extra stund utan att få dåligt samvete. Tack för hjälpen, det är så skönt med vänner!
Nu ska vi gå på nobellfesten och ta lite kaffe med en dammsugare...en utan motor som smälter i munnen..för någon nobellmiddag fick man ju inte i år heller...
Jag ska försöka att inte ta ut mig helt i bara farten och glädjen över att få må bra...men det är så svårt att hålla igen och sedan ligger man där och kvider...men ibland är det värt det ;-)
Å så skönt...
Jag mår så bra nu även om jag då passar på att förstöra det genom att göra alldeles för mycket. Men jag är väl lite dum, dum...eller så är jag envis så jag blir dum...men man måste ju passa på när man får chansen, eller hur? Jag har ju knappt kunnat göra något på så länga att det finns hur mycket som helst att ta igen. Idag har vi lagt in köksgolvet - ÄNTLIGEN!!! Det är ju stackars Rolf som får göra det mesta men jag har hjälpt till så gott jag kunnat. Jag är en hejjare på att limma skarvar! Det blev jättefint och Bengan trodde det var klinkers så då är det nog rätt bra eller så är han blind...jag hoppas på det första! ;-) både för hans och våran skull(det är laminatgolv, grått, rutigt). Vi var rädda för att det skulle låta väldigt mycket med hundklor på det men det är faktiskt okej, inte alls så som jag hört hos andra tidigare(de har nog förbättrats), eller så har jag blivit döv...jag döv och Bengan blind...ack ja, va det går utför med ungdomen...
Sedan har jag bakat saffransbullar av en ½ liter, vilket jag faktiskt aldrig gjort tidigare...det har varit minst 1 l degar, men där kände jag att det fick räcka. Det började bra...jag hade förberett allt och började hälla i mjölet i degspadet...MEN vilken konstig färg det var..på vetemjölet...det såg ut som grahamsmjöl...och hoppsan, jag hade köpt vetemjöl special m. fullkorn......SKIT...bara att göra 3 franskor i stället för saffransbullar, tur inte saffranet skulle i förrän senare i detta recept! Gud så irriterande, men nu fick vi frukostbröd också och så fick jag börja om igen, jättekul. Men det blev bullar till slut, både små några längder.
Nu har vi ätit några kex med brieost som jag lagt tryffel mellan, jättegott!! Vi har fått några nya små "knölar" och dessa knölar älskar vi och uppskattar det otroligt. Det har tyvärr inte blivit lika mycket som förra året pga allt regnande men allt är tacksamt. Undrar hur det går med Lea och hennes tryffelträning...hoppas det finns goa knölar i "henne" änge och att de hittar dem!
Nej nu ska jag ta och lägga mig så jag är pigg i morgon, det blir väl en jobbig dag ;-)men en bra en hoppas jag!
Röntgen
Nu är man röntgad med kontrastvätska och det gick bra -de fick i nålen på första försöket!! Det är första gången det gått, SKÖNT!!! Det brukar vara en stor jobbig grej, där både personalen och jag blir svettig. Hoppas det dröjeta gång! För det är inte roligt. De kom kutande med en värmedyna nästan på en gång när vi kom, för att de sett att det stod med stora röda bokstäver över mina papper att - Hon är extremt svårstucken!
Kristina hade som vanligt varit snäll och lagt sitt schema efter mina tider så Rolf slapp denna gång och vi kunde få en tur på stan! Det blev en tröja...blus eller vad man nu ska kalla den, röd var en i allafall, EN TOMTE som håller upp 2 värmeljus...Rolf har inte sett den ännu fast det står på spiskanten...eller så har han sett men inte vill kommentera den...tycker säkert den är helt onöndig, men det är det väl inte?... Sedan blev det en julklapp till Rolf men det kan jag ju inte skiva om här för det händer ju att han läser efter att Rune bannade honom för att han inte hade någon koll;-)
En strykhjälp som Marie skiver om kanske vore något, får nog ta och kolla vad det är för något. Stackars Pernilla som dragit ut en tand, men tänk på Toffi som drog ut många...undrar om hon fick någon smärtlindring efteråt....och Lisen, det finns förhoppningsvis ett liv efter jul också så stressa inte vi kan höras efter jul när du kanske har det lite lugnare.Hänga en tomte över skrynklorna kunde vara en bra idé om det bara vore på ett eller två ställen men nu handlar det om meter...får nog bli julgransglitter i stället....men det skulle nog bli snyggt, lite mycket glitter kanske...
Ja, glitter eller inte så mår jag väldigt bra nu men lite snurrig och konstig..are än vanligt. Funderade på att sluta med mina nya piller i går för att jag har trögt att tänka(ja det har jag ju haft länge...jag vet), blir väldigt trött, sover extremt hårt, får ofrivilliga muskelryckningar, torr i munnen...extremt torr, snurrig i huvudet, känner mig nästan onykter(nja, nästan lite skönt att få vara lull, lull...) och lite tung i kropp...andning men det tar ändå bort värken i skuldrorna så jag får nog fortstätta med dem trotts allt negativt. Det som känns jobbigast är att jag inte vill eller får köra bil när jag äter dessa. Har knappt vetat köra nu heller men har gjort det bort till ett bra ställe där man kan gå med hundar utan att risker möta någon annan=inga koppel och hundarna håller sig rena för det är mest skog. Men nu får jag väl be andra skjutsa mig dit i stället de dagar jag inte orkar gå med dem i koppel bitvis. Jag har nu kunnat gå bra de små bitar jag har dem i kopplet, det är ju tyvärr vägar nära här hemma så man måste ta sig en liten bit i väg innan man släpper. Jag är så glad för att jag kan gå nu, det är så härligt. Jag var till och med på en tur med Bonnie och Mocha i morse innan jag åkte till stan. De tittade konstigt på mig innan jag tog fram kopplen, det har väl knappast hänt förut den tiden på dagen. Men de blev väldigt glada och jag mådde mycket bättre av veta att de varit ute och sprungit av sig lite ordentligt innan jag stängde in dem. Det blir tråkigt dag men som tur var lämnade Susanne hit Kinna mitt på dagen och då släppte hon ut dem en stund och klappade lite på dem en stund så då behövde de inte spricka...eller då hade jag bett någon annan släppa ut dem.
Snart ska jag lägga mig men först ska jag se Leilas jul men sedan blir det sova...och troligen blir det en riktig sovdag i morgon!
Stella och kompisen Frallan har också röntgats idag och vi får hoppas att det gick bra även om Frallans inte var så lovnade - vi får hoppas att det inte är allt för illa.
"Leila" föreslog små fina pappesstrutar i granen med brända mandlar och jag kan se alla hundhem framför mig...oj, oj va kul, häng inte strutarna allt för högt upp...de kan bli svåra att nå då för våra fyrbenta vänner.....
Stryka och stryka...
Har nu pressat, pressat och pressat igen men ger nu upp för det blir aldrig slätt. Det är mina-våra... gardiner i stora rummet som inte vill bli utan veck. Men som sagt, jag ger upp och vem har dött av lite veck? inte jag i allafall, har aldrig varit någon stryk/mangel fantast. När svärmor skulle till mina föräldrar första gången kommer jag ihåg att jag sa till mamma som inte var så noga med om lakanen var manglade eller inte Men då i allafall sa jag att du måste mangla ordentligt för annars får svärmor skavsår...så illa var det naturligtvis inte men vi hade diskuterat vikten av mangling och hon hade då sagt att hon kunde inte sova på omanglade lakan. Bäst jag tillägger att det har gått över! Tror inte hon manglar sina lakan idag, fast helt säker är jag inte .-) Skulle själv inte ha något emot det för det är härligt att få krypa ner i en nybäddad säng med nymanglade lakan...tyvärr är det lite dubbel för det är mest på sjukhus jag får uppleva det. Men vad jag skulle säga är att jag till och med har försökt mangla gardinerna utan att få bort allt vikskrynkel från paketvikningen så nu ger jag upp!
Idag har kuratorn ringt och bokat in sig för ett hembesök, det blir dagen efter vi varit till läkaren den 12 dec. sa att det kanske behövs då...och Kattis jag kommer ihåg att du fyller år, försöker komma ihåg födelsedagar...men några har jag säkert missat...men jag försöker!
Dottern Lina ringde idag att hon varit och kollat ögonen. Optikern hade frågat om hon körde bil... Ja, svarade hon och då hade hon svarat -Hmm...hur går det ?? Ja, bra...men är lite jobbigt när det är mörkt. Förstår det sa hon och Lina kände sig jättedum och hemsk som inte gått tidigare...trotts att hon tänkt göra det så länge. Nu blir det glasögon på heltid, stackars lilla Linen. Tyvärr ett mamma-arv...alla fel som jag har...Förlåt!!! Tänk om man bara kunde ge sina positiva saker i arv, de är ju så många ;-) så varför ska de andra skitsakerna komma med också.
Jag har mått jättebra idag, lite snurrig av mina nya piller men bortsett från det faktiskt jättebra. Har varit på en riktig "normal"människa lång promenad!! Ja då hade det inte varit en långpromenad men en vanlig längd, en vanlig vardags promenadlängd och det kändes så skönt. Jag gillar att vara "normal" det är så sällan jag känner mig så. Hoppas Stella och Frallans röntgen går bra, vet att ni är rädda för Frallans resultat med tanke på att hennes syskon inte har fått något vidare bra resultat, men det kommer att gå bra...jag känner det på mig! Nu ska jag äta en pepparkaka och kolla på andras bloggar!
Äntligen..
Rolf är ingen jul vän, tråkigt tycker jag som älskar julen. Vi har bestämt att vi inte ska ge några julklappar (var nog Rolfs förslag från början...konstigt...att det kom från honom menar jag)eller bara varsin...jag har redan fått i hop fler än en, snarare en liten hög till mina nära och kära. Inga märkvärdigheter för det har jag tyvärr inte råd med. Undrar om Rolf köper någon till mig??...det är något han är extremt dålig på faktiskt...fast jag ska inte klaga, han är bra på så mycket annat. Jag älskar nämligen att jgöra paket så det är en stor anledning till att jag gärna köper många och små saker... Böcker är en bra present och det kommer alltid en liten Sebastian och Amanda med jultidningar som jag handlar lite ur och nu fått. Förr tyckte jag de hade mest "krimskrams" men nu mera finns det lite blandat och jag har hittat några som jag tyckte var riktigt bra...hoppas jag! www.adlibris(böcker) är ett bra ställe också när man vill handla billigt och enkelt. Det är bra med web-butiker när man inte orkar gå runt på stan-tyvärr, för det är rätt trevligt. Men jag får väl trösta mig med att det nog...bäst att säga för det är inte säkert totalt sett, - blir billigare.
I går kom det en härlig bukett från Bengt och Anna-Lena och vovvarna förståss! Det är så trevligt med överraskningar, oavsett om det är blommor eller pepparkakor! Pepparkakorna är snart slut, alla som varit här har provat och alla har varit eniga om att de är både fina och goda - så roliga nya formar -hundar, gisar, tomtar, katter, stjärnor, hjärtan...ja, de är ju inte så nya men de andra har annan nya modell.
Sigges barn verkar ha ärft "hungeranlagen" från pappa hela högen! Men är man dvärgar och jobbar i en gruva så krävs det ju en hel del mat(kullen är döpt efter snövit och de 7 dvärgarna)så vi får väl försöka förstå dem...eller ...bananen som Jimi (Trötter)...tror jag det var)ätit lät ju god och Puma (Butter)verkar ju tycka att han ska ha fri tillgång till allt och det är ju inget vidare.
I går kväll, natt satt jag uppe och uppdaterade hemsidan med lite nya och lite äldre "nyheter". Det är rätt kul att hålla på med hemsidan även om jag inte orkar sätta mig in i lite nya fina blink och fina övergångar som andra har på sina sidor, det får duga som det är. Bättre med detta än inget, skulle det bli för mycket finesser så skulle jag kanske inte klara av det och då blev det ju inget alls.
Hoppas det blir en lugn vecka för oss alla, jag ska försöka att inte tänka på min röntgen på onsdag...brukar vara svårt. Det är inger som gör ont och jag får inget svar förrän den 12...tror jag det är läkarbesök, DÅ däremot ska ingen räkna med mig för då är det en ny "domedag" , då får jag reda på om det förvärrats och jag måste få cellgift igen. Den dagen kommer jag inte att vara kontaktbar på något vis, ingen idé att någon försöker. MEN som sagt på onsdag är det bara en vanlig skiktröntgen och det enda jag behöver oroa mig för är nålsättningen som ALLTID är ett litet helvete. Porten går inte att använda till ...ja, vad heter det nu då...??hemskt vad mitt huvud kan stå stilla...ja, ja det man sprutar in för att plåtarna ska vara lättare att läsa. Kontrast!!! Där kom det, NU kan jag sova.
Oj, va mycket svammel det blev...beror nog på att jag tittade på film samtidigt ;-)
Fick detta fina kort från Maja idag på henne och bästisen Lotta när jag klätt ut dem till troll för en maskerad de skulle på, visst är de fina! Kolla hur dörren såg ut med hundar som sprang fritt runt huset och hoppade för att öppna den, Milla(vår första springer) var en mästare på att öppna från båda håll och oj va skitigt blev det. Länge sedan men en härlig tid var det! NU tänker jag sova...inga fler "ska bara".
