Ulla-Brittas Blog

Idag blev jag godissugen! Inte så ovanligt när det gäller mig. Ett snabbt och gott recept får ni här. Lite pilljobb men inte mycket...

• 1½ dl grädde
• ½ dl mjölk
• 2 ½ dl socker
• 50 gr smör
• Röd karamellfärg
• 200 gr= 1 påse sötmandel

Koka allt utom mandel tills det klarar kulprov = du klickar en liten skvätt i ett glas med vatten och när det stelnar att du kan göra en kula.  

När det är färdigkokt enl.kulprovet så rör man i mandel och blanda runt så gott det går. Sedan tippar man upp det på plåtpapper, gärna teflonpapper om du har. Sedan tar jag ett papper ovanpå och trycker med något uppepå för att trycka ut och ihop. Sedan tar jag en engångshandske på mig och plockar isär dem och trycker ihop dem så att de ska få rosa gottigt runt varje mandel. Vill man göra det extra fint så kan man skålla mandeln först...men jag tycker det är okej med skal...lite mer smak. Dessa blir inte lika fina som dem man köper i godisaffärer men heller inte lika onyttiga för det är inte lika mycket rosa "sockersmet" runt varje mandel. Det kan man naturligtvis få om man gör dubbel sats med smet.  När du gjort detta klart och känner dig lite lagom svedd om handen ska de ligga och torka några timmar på papperet  éller på ett fat som på bilden innan du lägger dem i en burk med lock. GOTT och BILLIGT...i alla fall om man jämför med att köpa färdiga sådana rosa brända mandlar. Lycka till!  

 
Smulorna som blev över kan man strö på lite vaniljglass...gott! Håll hundarna bort för de tycker också det luktar och smakar gottl

Sedan har jag inte gjort så mycket klokt idag, mer än gosat med hundarna och fixat lite hit och dit...samt haft ont, ont och mer ont. Hoppas på en bra dag i morgon så jag kan orka städa lite och kanske fixa lite annat som behöver fixas.

En vän till mig som också har cancer hon har fått tjata sig till ett telefonmöte med sin läkare i 2 ½ månad. Jag som tyckte jag var på den perfekta avdelningen men tydligen hade jag tur och kom in där när det var nytt, ny avdelning och ny läkare. Nu rasar det över dem.... Cancerfallen har ökat med 60%  bara på den avdelningen, viket är fruktansvärt skrämmande och med det förstår man att det inte fungerar längre. De behöver nog minst en läkare till och många fler engagerade sjuksköterskor som vill jobba med oss nervösa, gnälliga, inbillningssjuka ...ja vad mer blir man när man har cancerspöket som härjar i kroppen. Man är ingen lätt patient att ta hand om och jag tror inte de förstår hur nervösa vi är inför alla besked så fort man ska ha kontakt med dem. Det räcker med att man ska dit så mår man dåligt och då även när man VET att det inte är något avgörande utan kanske bara ett prov eller ett stärkande dropp. Kanske måste de stänga av sig till viss del för att orka men jag tror det vore bra om de var lite mer förstående för hur nervöst allt är. För det känns inte som de gör det, inte alla i varje fall. De är jättegulliga, de flesta men det finns någon...några kanske som inte riktigt passar in där i mitt tycke men det kan ju vara med just mig de-den inte passar ihop med.  

Hoppas livet ska bli bättre för oss alla och att sköterskorna får mer betalt, åtminstone de flesta...det är ju där som med allt -vissa gör ett bättre arbete än andra.

Nu ska ni få se vilken blommande trädgård vi har!
 Om ni tycker min hemsida är lite felstavad osv...så är det så att jag inte kan komma in och rätta till som jag vill för det är något som "flyttat" på sig...det är borta så nu måste jag leta...så irriterande och jobbigt när man har svårt att sitta där....får så ont i kroppen. Sånt är livet, det ska jävlas....

Jag var så glad för att Stellas ögon är underbart vackra både i vinklar och för övrigt, dessutom tyckte veterinären att hon var en helt underbar hund, som var så snäll och tålig, ryggade inte ens utan satt helt stilla när hon höll linsen emot ögat. Jag har hört talas om hundar fått drogas för att de ska kunna göra denna undersökning, men de var nog inte springrar. Tack Carina och Rolf för att ni fixade denna undersökning!

 Söta "Stella"att hon vill äta upp sig själv.

Sedan har lille goé "Assar" Rindi´s Anthon Berg har blivit Svensk Viltspår Champion idag!! GRATTIS!!!!! Till matte(som fört honom på proven)Anna-Lena och husse Bengt. Nu har vi fött upp 19 Champions, det känns väldigt roligt och vi är så stolta över våra duktiga valpköpare som jobbar så bra med sina hundar.

Men sedan tog det roliga slut...jag gick ut för att plantera de små penséerna som jag köpte i torsdags och då gick ryggen av...typ eller inte på riktigt men aj så ont jag fick. Så nu ligger jag på sängen och tycker synd om mig själv. Rolf kom med en påse Polly och sa att det var medicin, men inte ens det hjälper...

Hoppas det ska bli bättre snart så jag kan göra något, det ser nämligen ut som skit här. Ingen= jag har inte plockat undan något idag utan bara strött saker runt, runt.

Vi åkte till stan i morse för att inhandla inredning och detaljer till badrummet/duschrummet här nere. Toan som de gjorde så mycket reklam för och som var bara halva priset mot vanliga märken kunde de inte garantera att andra sitsar eller de som har handtag, som stöd för skröpliga personer som jag kan behöva, skulle passa så var det tyvärr inget alternativ för oss. Nu får det bli en dubbelt så dyr variant men då blir det nog en med svart lock! Den måste ju matcha min hästtavla...den styr hela inredning! Rolf är nog lite...lite trött på denna tavla som ska styra hela bygget...ink. belysningen. Fy så irriterad han blir på mina jobbiga idéer ibland. Jag vill nog att en spot ska tändas som lyser på tavlan när man öppnar dörren...det skulle väl vara snyggt.

Ajaj nu får jag ont i händerna också, bäst att sluta nu...å va livet är segt ibland...

Hojjsan, idag har det varit en lång dag, fast jag har sovit 2 timmar mitt på dagen. Jag ska nog lägga mig tidigt ikväll, tror jag...det brukar aldrig bli så ändå. Vi har alltså varit en tur till stan i ottan, jag, Susanne och hennes man...sambo..Ulf eller Uffe...(Pernilla G ;-))Susanne skulle vara inne till 07.00 och jag till 09.00 men jag hade tur och kunde sitta i onkologens väntrum så det gick ingen nöd på mig. Sedan fick jag komma in 8.45 och var sedan klar vid 09.30 så vi kunde gå och fika. Blir så irriterad på tanten i kafeterian på sjukhuset som ALDRIG kan svara på om det finns nötter i olika kakor. Borde inte det vara självklart på ett sjukhus att de kan berätta vad ett bakverk de säljer innehåller. Den äldre av dem vill inte ens försöka kolla. Jag föreslog att hon kanske kunde ta fram pärmen som de har med olika kakor i men icke. Jag hatar när folk är så där nonchalanta och ointresserade av sitt jobb, för det borde vara i deras intresse att veta vad de säljer. Men de kanske räknar med att får någon en allerigchock så överlever de eftersom de är på ett sjukhus...idioti!!!!!!

Varför får en idiot som lilla Englas mördare en kändisadvokat?! Inte skulle jag få en sådan advokat om jag mördade någon eller...det tror jag inte, tänker inte prova men visst känns det konstigt. Som om de ska få extra bra hjälp, av vilken anledning ska denne dåre få den bästa hjälpen när han redan har erkänt. Nu försöker de inbilla oss att det går att bota en sådan återfallsförbrytare som denne man, varför har man då inte gjort det redan så att lilla Engla fått fortsätta sitt liv. Fy så arg jag blir, bäst jag lägger mig nu! Jag är faktiskt väldigt trött och kanske är det därför jag är så lättirriterad...?

Idag har lille Assar kollat sina ögon på alla tänkbara sätt och allt var jättebra så det vill jag säga grattis till!! Så skönt för både husse, matte, hund och oss!

I morgon ska Stella kolla sina ögon och jag hoppas det går lika bra. Jag har varit så dålig på att svara på mail jag fått. Förlåt Marie, tack för fina bilder på din Selma, jag ska svara snart...snart.  Tack Kitty för härliga bilder på Texas någonstans i Göteborg! Jag lägger in dem här så alla som vill kan beundra den vackre och trevlige pojken.

Idag har jag varit hos veterinär Lotta på återbesök med Bonnie OCH fläckerna är borta!!! De är fläckarna i lungorna som jag pratar om...inte de på benen. Vi hade ju tidigare tänkt operera bort en knöl i hennes juver men först skulle vi kolla om det blivit några metastaser. Tyvärr trodde vi oss se några små fläckar som kunde vara just metastaser i vänster lunga, samma sida som knölen. Så vi bestämde oss för att göra om röntgen om en dryg månad och se om de fortfarande fanns kvar -fläckarna alltså...

Vi kommer inte att operera bort knölen utan den får vara kvar eftersom hon är 10 år så hoppas vi hon ska få minst 2 år till utan problem. Knölen har inte växt något synbart på länge så vi hoppas att den håller sig liten så slipper hon den jobbiga operationen som det innebär att ta bort en tutt.

Men sedan har hon även haft besvär med att tugga på hårda stora kex så jag bad Lotta kolla halsen och munnen ordentligt. Så Bonnie fick sova en stund medan hon kollade ner i halsen och gjorde rent tänderna så de skiner nu vita och blanka av poleringen. Hon hade inte så mycket tandsten eftersom hon aldrig får någon större mängd och jag håller efter rätt okej. Men ett ställe man aldrig kommer åt är insidan, den fick nu en ordentlig rensning och alla tandköttsfickor blev ur spolade med ultraljudstandstensskrapan-vilket fantastiskt hjälpmedel, en sådan skulle man ha hemma!

Inga fel upptäcktes någonstans, nu vet vi att allt är okej och varför hon inte vill ha kexen får vi väl fortsätta att undra över. Om hon nu inte börjar äta när hon vet att vi vet att det är bra...man vet aldrig med Bonnie, hon är en luring - det har hon alltid varit.

Sitter nu i soffan med filtar och brasa - helt slut efter dagens veterinärbesök, vissa behöver inte så mycket för att bli slut.

Nu har rengöringen börjat av hundägarhuset i RENT HUS på 4:an. Jag blev inte förvånad över hur det såg ut i detta hem. Efter att man levt med 7-8 hundar året runt så vet man hur skitigt det blir av hundar som springer ut och in. Men i detta fall var det EN hund och en katt men en väldigt stor hund. Men säg att det motsvarar 2 springrar...kanske och det ska man väl kunna leva någorlunda rent med. Jag har varit i många sådana hem som det på tv utan att direkt reagera på det. Folk är trevliga och då får man stå ut med lite...lite skit.

Det finns det som är roligare än att städa men det finns gränser. När de kissar inne och man inte bryr sig om att torka upp det DÅ har det definitivt gått för långt. Sedan anser jag att man ska leva och bo som man vill och trivs med och dessa människor kanske inte alls bryr sig, inte vet jag. Jag tillhör tyvärr...eller hur man ska säga inte den delen av befolkningen. Jag upplevs säkert som en pedant av en del "hundmänniskor" , lika väl som de som inte har hundar säkert tycker att det är för jävligt skitigt och äckligt även här. Men jag mår inte bra om det är för skitigt och rörigt runt mig. Jag tycker om att städa och fixa när det syns att man har gjort något, men framför allt SKÖÖÖNT. Sedan orkar jag inte så som förut så nu blir det bara att försöka hålla efter så det inte havererar...för tv släpper jag inte in. Gud så pinsamt att få tanter som kryper runt med bakterieodligsdosor och tar prover som sedan ska redovisas inför alla ...fattar inte att folk ställer upp om så även för en gratis städning. Vill man göra vad som helst för att vara med i tv eller är man så lat att man skiter i allt, bara ser det som är GRATIS...

En vanlig söndag? Nej knappast. Vi har varit och träffat Rolfs en släktings man som fick stroke för en tid sedan. Han är delvis förlamad i vänstersidan och kan inte prata. Läkaren dömde ut honom ganska omedelbart, det var inget att hoppas på... Hur kan man säga så när det uppenbarligen redan då var fel. Nu har det gått rätt fort framåt tycker vi som bara hört om hur utvecklingen gått medan de som finns nära tycker det går långsamt... Det är väl alltid så att man har olika uppfattningar om vad som är snabbt och långsamt. Jag hoppas och tror att det kommer att blir rätt bra...rätt bra,  för helt bra tror inte ens jag att det kommer att bli. Men det är inte lätt att orka när läkarna ger dåliga förutsättningar för det. Ska de inte hjälpa, inte stjälpa? Fy jag blir så arg.

Sedan är det detta med åldersgränser som tydligen finns väldigt mycket av i dagens sjukvård. Det är inget jag hört talas om förrän efter att jag själv blev sjuk.. Hade denne fullt friske man(före stroken)varit under 65 år hade han fått full hjälp med träning för att komma tillbaka men nu är han över denna magiska ålder och då finns nästan ingen rehabiliteringshjälp att få.  Samma säger de som har cancer, Du har tur du som är så ung...det har jag fått höra av flera som är något äldre... Vad svara man på detta?! Tur och tur...ja på så vis att jag får bra vård och hjälp kanske jag har tur och inte behöver jag vänta länge på röntgen om jag får mer ont osv...ännu så länge i alla fall. Jag önskar bara att alla fick samma vård och samma rätt till vård oavsett ålder. De borde utgå från hur pigg man är för övrigt och inte en viss ålder.  För jag vill inte behöva känna att jag får dåligt samvete för att jag får mer hjälp än någon annan för att jag råkar vara yngre. Oavsett hur vården är så blev jag i alla fall jätteglad över besöket vi gjorde, det kändes bra och optimistiskt - ge inte upp även om det är motigt ibland.

Trotts denna ungdom är jag nu jättetrött och ska lägga mig trotts att klockan bara är 21. Å en rolig sak till idag var att vi var förbi och tittade på lilla Semlan...å så go hon var...är menar jag fast hon bet mig i läppen. Hon är en riktig liten huggorm och så fick vi pussa lite på Stella, "våran" lilla pärla!

Bröstcancer av transfetter, inget nytt men att det ökar risken med 50% var lite överraskande mycket. Jag har alltid undrat varför just jag fick denna hemska sjukdom och nu har jag fått ett litet "tips" om vad som kan ha gett mig detta. OSTBÅGAR...inte för att jag vet om det har innehållit transfetter men det skulle jag nästan kunna sätta en miljon på...om jag haft någon.

Jag växte upp i Filipstad=OLW staden och vi fick ofta detta som lördagsgodis i stället för andra godissorter...typ lösgodis. Det var ju lite nyttigare för tänderna tyckte mamma och pappa. Inte för att jag skyller på dem för jag hade gjort likadant och dessutom har jag alltid varit tokig i just OLW-ostbågar.


Har köpt många kg sedan jag flyttade hemifrån för typ ...30 år sedan eller nått. Dessutom har jag gett mina döttrar detta ända sedan de var väldigt små...så nu ska jag vara oroligt över detta. Men det är det enda jag någonsin kunnat tänka mig skulle kunna vara en liten anledning. Som av en händelse har jag en påse hemma och läser nu innehållsdeklarationen och där sår inget om animaliska fetter...bara vegetabiliska och då kanske det aldrig varit några idisslande kossor i påsarna...fast osten kan de väl inte göra utan kossornas hjälp?...  Jag visste inte att det finns transfetter naturligt i animaliska fetter från idisslande djur så om vi kunde få kossorna att sluta idissla så skulle vi kunna äta fettet utan att skrämmas...eller det är ju alltid något som är farligt så är det inte detta så är det något annat som är farligt. Finns det något som inte är farligt?? Jag kan faktiskt inte komma på någonting inte ens renat vatten är bra om det blir för stora mängder av det. Ä det är lika bra att fortsätta som vi börjat, lite av allt så blir det en bra mix i slutänden!

Nog om detta nu över till något annat jag hörde om på radion idag. Mördarsniglar, de kommer att dyka upp redan i maj enligt forskarna i Göteborg. Jag tror de behöver ta en paus från sitt forskande och gå ut i naturen för då hade de upptäckt att här på ön har vi redan haft många små mördare ute på promenad. Rolf kom in och rapporterade om detta för säkert 14 dagar sedan, han hade trampar ihjäl alla nere på gamla banvallen...de var små och äckliga. Men då sa jag -Då har du bidragit till att det blivit flera miljoner till?!! För det var en granne som berättade detta att om man klyver dem så lägger de ägg och så får vi miljoner små äckelsniglar eller i alla fall flera hundar av en liten skit. Visst är det äckligt och ni som är experter på dessa små monsterdjur, vad ska vi göra? Är det sant att de i samma stund man hugger ihjäl dem lägger massor med ägg? Svara gärna ni som har mer erfarenhet av dessa, vi har inte haft dem så länge som ni på västkusten till exempel. Jag vill gärna få hjälp att minska antalet och få behålla blommorna i rabatterna i sommar. Förra sommaren såg man dem klättra upp på krukorna och där vill jag verkligen INTE ha dem.
Visst är de söta...eller?!

Nu ska jag se film!

 
Vårat lilla hus i vårkläder!

Ja nu har jag lyssnat klart på min senaste bok, Flickan under gatan av Roslund & Hellström. Den var riktigt bra och en hemsk skildring av ett liv vi inte känner till så mycket om. Det handlar om hur människor lever under Stockholm i tunnlar under stan, både militära och avloppstunnlar. Det finns fler och fler unga som hamnar där, speciellt tjejer som kommer från misshandel och sexuellt utnyttjade hem. Det handlar också om hur små barn transporteras från andra länder över till t.ex Sverige för att deras egna land ska "städa upp" bland sina gatubarn. Det är ingen tung bok, den är lätt att läsa/höra men man får sig en tankeställare och det är väl kanske meningen. Samma författare har skrivit en bok som jag tyckte var värre att läsa den heter Box21 och handlar där om unga tjejer som luras till Sverige och sedan låses in och utnyttjas sexuellt tills de är helt förstörda då dumpas de. Den var vääldigt stark och jag mådde nästan illa ibland när jag läste den. Det är en bok som jag aldrig glömmer.

Deckaren eller serien som jag skrev om igår Brottet handlar lite om samma sak men på ett annat sätt...men jag tror att det är lite samma utnyttjandetanke bakom dessa två berättelser...kanske. Spännande är det i alla fall!

Idag har jag haft en härligt förmiddag!!! Susanne och Kinna hämtande mig och vovvarna sedan åkte vi ner till deras strandbod och fikade. De gick en sväng medan jag satte mig i solen och bara njöt. Sedan kom S och bjöd på kaffe...dubbelbeskvi från Bagarn´s precis nygjorda och hallonrutor...det var SUPER...det skulle man kunna göra ofta, fast då kanske det inte skulle vara lika njutningsfullt...kanske!


Det är verkligen riktig vår här nu och gräsmattorna är fulla av blommor, det är ju faktiskt mer nu än på sommaren.

Efter jag kom hem så vilade jag och sen blev det pizzabak och sedan fick jag kasta mig på kökssoffan med svåra svettningar. Jag blev helt slut, allt snurrade och svetten rann...eller det kändes så men när man tar papper och ska torka så finns det inte alltid något att torka...men det känns som det forsar. Maja sa en gång att det är som när man har feber, det känns men syns inte och precis så är det. Jag var ju så sugen på pizza igår men det han att gå över tills jag skulle äta den...men det var rätt okej i alla fall. Nu är jag mest godissugen, men det finns inte så mycket hemma på den fronten. Det är bara lite sådant som kan innehålla nötter och som jag bara kan titta på-vilket inte hjälper!

Men nu får jag nog ta en extra morfin i stället...kanske ska linda in den i ett prassligt papper och blunda...kan det hjälpa??!
 
Ser ni Bonnie bland alla stenar. TACK SUSANNE för en härlig tur!!

Oj, oj...nu är vi illa ute, bloggning kan framkalla hjärtinfarkt och utbrändhet... Finns det något i denna värld som är ofarligt? Visst kan jag tänka mig att det blir stress i att man måste skriva och ibland inte har något att skriva...det vet jag att det är lite stressande men hjärtinfarkt?? Nja det tror jag inte har med bloggning att göra om det nu inte är så att man sitter bunden vid datorn och inte gör annat än "åker" runt i datavärlden och äter färdigmat typ pizza och annat som inte är så nyttigt...oj nu blev jag sugen på pizza!

Snart ska jag se Brottet en dansk deckarserie som är jättebra. När det är deckare måste man ha något att tugga på...men det får nog bli en kiwi eller banan...kanske lite solrosfrön...pip pip....

Glömde berätta att jag har bakat bullar(på 6 dl)  idag så nu kan ni komma och få kaffe med bullar. Jag blev lite...mycket slut efteråt och somnade bara -bonk- och sov i 1 ½ tim innan det var dags att reda upp och laga mat. Jag orkar inte så mycket som jag vill och tror...irriterande! Men de gick att äta, har provätit nu till kvällskaffet!

Fick jag av Marianne och Nemo, visst är den fin...eller var...

Det känns som om det blivit en gång i veckansbloggande för mig nu...varför vet jag inte. Dels har jag inte riktigt orkat, det är så mycket man vill göra när man orkar och sedan blir det inte av. Kan passa på och berätta att det doftar gott här idag...ljusen har kommit för er som var här på ljusparty. Man kanske ska ha ett snart igen, det var trevligt och så är det vääldit trevligt när varorna kommer....  men man ska ha råd att köpa varje gång också och de är ju inte direkt billiga men väldigt bra. Kanske ska vi till stan i helgen så då kan jag leverera till er i stan.

 

Försökte få tag på nya tulpanlökar men det fanns inte fick bli små rutiga blommor i stället

Varför är det så väldigt härligt att få slå sönder och förstöra ...slå sönder ett hem som visserligen ska rivas ur men ändå... jag fattar absolut ingenting. Jag vill återanvända allt som bara går, känner mig riktigt illamående när jag ser inredningprogram där de går på och slår sönder allt med en slägga...fullt fungerande garderober, köksskåp...och en del annat, allt går naturligtvis inte att återanvända det fattar jag också. Men denna kärlek till att förstöra?? Kanske är det jag som är konstig men som sagt för mig är det helt främmande, någon annan kan ju få det om jag inte själv vill ha det?!

Nog om detta, vårt duschrum ska äntligen börja rivas på riktigt nu i helgen. Där fanns inget som gick att återanvända...det är till och med jag med på. Sedan blir det väl kanske dags för slingor och då menar jag inte i håret.

Det enda jag vet som jag ska ha på plats ÄNTLIGEN är min hästtavla som jag fick av BF för flera år sedan. Jag såg den på en affär "Lopp-Loella" tror jag det var men köpte den inte, vilket jag ångrade så hemskt. Men som tur är har jag goa vänner för jag fyllde år strax där efter och då kom Bf med ett stort tungt paket...och där låg mina hästar. Ni ska få se den på bild när den kommit in i väggen, för den ska muras in i väggen...eller kaklas kanske det heter.

Idag fyller Rolf år, inget jämt men några mer än mig. Han fick en flaska Highland Park 18 år gammal...dyr men jag hoppas den är god för jag tänker inte hjälpa till att dricka upp den. Han får väl njuta av den när han känner för något extra. Jag håller mig till vin och en martini då och då och ibland kan man byta oliven mot lite tranbärsjuice, inte illa. Tips från någon serie på tv...vilken kommer jag inte ihåg men gott är det. Men dagens frukttårta var heller inte dum.

Har ni sett vilken fin sopborste jag fick av mina barn när jag fyllde år. Kan de ha tyckt att jag skulle ha lite roligare när jag städar?? Kanske.

Jag har fått skattebeskedet och brukar alltid få restskatt men inte i år jag ska få tillbaka!! Oj så roligt men så kollar vi summan...ja... jag är ju fortfarande glad men kanske kunde det fått vara lite mer...med ränta på den stora summan är det 4 kr...ja det blev inte mer än så men många bäckar små heter det ju...

Jag vet att jag aldrig kommer att ha några pengar i överskott, det sa en kille som gjorde mitt horoskop för några år sedan och det stämmer ju hittills. Men om man ska få lite extra kunde det väl vara lite mer än 4 kr. Men man ska vara glad åt det lilla här i livet och det är jag. Jag mår lite bättre idag så i morgon mår jag nog ännu bättre. Dessutom fick jag höra att många ligger i hög feber så då kändes det ännu bättre för då vet jag att det inte har med min sjukdom att göra.

Hundarna tycker jag är ganska tråkig som bara ligger å ligger...det är bara när jag sitter ute i solen en stund som de tycker det är okej med matte. Vi får hoppas att det fina soliga vädret fortsätter, men det skulle väl bli regn snart...tror jag att jag hörde. Varför har jag så himla dåligt minne...vad beror det på att jag glömmer allt eller inte allt...men alldeles för mycket. Ska försöka orka anmäla hundarna till utställningen, det har jag inte glömt ...

Siv -Det kommer en liten hög med anmälningar...så fort jag kan orka sätta mig vid datorn med alla papper. Skit att jag inte gjorde det förra veckan som jag tänkte men då var det så mycket annat och jag orkade inte pga. annat ...och så blev det sjukdom...(jag är ju frisk annars...på något vis glömmer jag cancersjukan ibland, den räknas inte)...skit av allt.

Tack Susanne för att du tar ut hundarna nästan alla dagar!