Ulla-Brittas Blog

Nu har min skräck för cancerdjävlarna dykt upp med nya krigare. I dag skulle jag in för att få svar på lungröntgen trodde jag. Men i stället för att hon skulle säga att lungan var vattenfylld igen, vilket jag var helt övertygad om så sa hon -Tyvärr har det nu spridit sig till levern! Vi har hittat ett 10-tal små tumörer i levern och även flera nya i ryggen. Däremot så ser lungan oförändrad ut!?!?? Vilket jag inte alls förstår varken då eller nu. Det är helt hopplöst att orka något utan att jag börjar bli snurrig och illamående. I dag kräktes jag lagom vi kom ut till bilen vid sjukhuset, jättejobbigt. Vad det är som ger mig detta och känslan av att andingen inte funkar kan de inte förklara. De har nu tagit alla prover de kan ta och hoppas att de ska hitta något som lätt går att åtgärda. Eller så är det levern jag känner av?!? Vi får väl se om de kommer med något svar.

De startar på onsdag en kraftig dos av cellgift som förhoppningsvis stoppar upp skiten igen som förra gången. Sedan kan de förhoppningsvis gå över på ett snällar medel igen. Så nu ska man bli skallig igen...men jobbigast är det att bli av med ögonfransar och ögonbryn. Ögonen blir så oskyddade och allt skit åker direkt in i ögat. Det är i detta fall bra att ha glasögon. Sedan får jag väl hoppas att jag kan fixa några snygga huvuddukar att snurra runt min kala kula...skalle.

Tur vi hade lilla solstrålen med oss som kunde skratta och få mormor att sluta gråta.  Hon är verkligen en härlig solstråle och pratade obekymrat på. Lina tänkte gå ut med henne men läkarna tyckte också det var härligt med henne med. Allt blir liksom lättare med en glad unge i rummet!

Innan vi åkte till stan hade vi besök av  Jhenny och lilla Estelle som lekte med Tilde...eller bredvid varandra kanske är bättre beskrivning. Men de gillade varandra och kan nog bli kompisar längre fram i livet. Det är bra att ha kompisar runt om i vårt avlånga land.





Estelle är 11 månader och går nog snart. Det var en väldig fart på krypandet och Lina fick se vad hon har att vänta sig med allt som går att pilla på! Allt som har med knappar och sladdar att göra är vääldigt kul!!

Förbannade jävla skitcancer skulle jag vilja säga och det gör jag ju också ! Vi håller tummarna, tårna och allt vad man kan hålla. Hoppet behåller vi också för att cellgifterna gör nytta !

Många kramar till Dig Ulla-Britta o Rolf inkluderat Era barn Lina och Maja med respektive och barnbarnet!!!!!



Jag måste säga att jag mer än beundrar Dig för din styrka i allt detta elände som du nu fick höra av doktorn och tur att du har Tilde som gör livet lite gladare för stunden. Njut i massor av ditt barnbarn och med Lina förståss!!!



Ja, vad skall man säga- JÄVLA HELVETES SKIIIIIIT OCKSÅ!!!!! Man får be till övre makt att det cellgiftet du nu skall få gör någon nytta, men samtidigt så mår du säkert sämre av cellgiftet så, jag bara hoppas vid övre makter att resan genom detta du nu skall gå igenom blir så hyfsad som det kan gå!!!!



En tröstande och stärkande KRAM av vänkärlek från mig till Dig Ulla-Britta!!!



//Tina

SKIT OCKSÅ, håller tummar och tår att behandlingarna bromsar skiten i din kropp



Pussa lille Tilde från oss, jag har varit runt här nere i Skåne och sett på en del valpkullar"mops" skulle absolut inte ha något, men så kommer jag till en uppfödare, bland 7 små troll fanns hon bara där världens mest bedårande lilla docka

Så förhoppningsvis flyttar hon in här 30 maj vår lilla GOLDEN QUEEN,"Hedwig" som vi skall kalla henne kanske också kan ge lite leende på läpparna mitt i bland eländet



Stor kram Ulla Britta till er alla och jag behöver väl inte skriva att jag beundrar din ork och energi

Tänker på er ofta

Lisen

Ja ett barn kan verkligen vara en källa till att lätta upp stämmningen i ett sånt läge, och även dina hundar! Massor av kramar på er!!!!

Ja vad kan jag säga som inte redan är sagts här ovan. Instämmer helt och fullt i alla fula ord och tänker förstås på dig. Hoppas att behandlingen inte blir alltför besvärlig för dig. Tusen kramar

Marianne

TrösteKRAMAR!!!!

Kram!!