Ont
Idag ringde det på dörren vid 09.00 och jag tänkte NEJ det måtte väl inte vara distriktan...och jo det var det, 1 vecka för tidigt. Jag som tänkte skicka ett sms och påminna om vilka dagar det var i går kväll men som vanligt så glömmer jag allt som inte skrivs upp framför näsan på mig. Hon sa att det gjorde inget och att det var inte mitt fel, hon hade inte kollat ordentligt. Men onödigt var det och jag vet ju hur mycket de har att göra. Nu vet hon när det är dags i alla fall och jag hoppas jag är hemma!
Är lite orolig för jag har blivit så öm på halsen, nacken och ansiktet....det är jätte ömt och man kan nästan inte ta där...troligen har det med lymfkörtlarna att göra. Det känns väldigt, väldigt mycket vid lymfkörtlarna under öronen på halsen. Jag har lite högre temp men tar ju så mycket piller att och jag har glömt ta ordentligt där jag skulle kunna kolla men glömmer ju alltid innan det är för sent. Ska sätta klockan för att kolla innan jag tar nattpilller och även i morgonbitti innan jag tar morgondosen. Måste ju ha koll på riktigt om jag ska ringa onkologen eller inte. Har jag inte någon temp kan jag vänta tills jag ska träffa läkaren på onsdag.
Idag har jag inte orkat göra så mycket och kanske beror det på att jag farit runt ute hela helgen. Det har varit så skönt och jag vill så mycket men orkar inte hälften men det är rätt okej i allafall. Jag har mest kollat runt lite och suttit ute för att svara på några sms i diset...solen...eller vad det var. Ett problem var att jag somnade hela tiden, det tog mig 1 tim att svara på ett sms bara för att jag somnade hela tiden. Tror det har med ömheten att göra men jag vet inte.
Ser just på ett program om två småtjejer som är siamesiska tvillingar och ska opereras/delas på. Det är så underbart att se hur bra och duktiga de är både tjejerna och läkarna. Otroligt att man kan göra dessa ingrepp som kan tyckas vara omöjliga. MEN det är där som med allt att en enkel infektion kan ställa till det och göra att de dör. Men, men vi får väl se om det går vägen....
Solen är borta och regnet har tidvis bara störtat ner och jag hoppas min hink blir fylld med bra orikide´vatten, så har vi fått något av regnet med.
Det är ofattbart att de små tvillingarna kan röra sig med hopvuxna huvuden....man tycker det ska göra ont. Tur att detta inte händer så ofta...om vi nu får reda på om det händer här i västvärlden. Det verkar vara i stort sett bara Indien och länder i dess närhet som drabbas. Vad kan det bero på?? De har väl inte mer inalvel där än här i väst. Jag tänker en hel del på sådant när det gäller hundar och farsineras alltid av att det händer så lite, lite defekter. Har alltid tänkt att det kommer säkert att födas en valp med två huvuden eller för många eller för få ben...men aldrig har det hänt och har heller inte hört någon annan uppfödare som drabbats.
NU har de lyckats dela de små siamesiska tvillingarna och allt gick bra! Så nu ska jag vila och försöka att inte känna mina smärtor för vad är detta emot vad jag just sett på tv?!?
Är lite orolig för jag har blivit så öm på halsen, nacken och ansiktet....det är jätte ömt och man kan nästan inte ta där...troligen har det med lymfkörtlarna att göra. Det känns väldigt, väldigt mycket vid lymfkörtlarna under öronen på halsen. Jag har lite högre temp men tar ju så mycket piller att och jag har glömt ta ordentligt där jag skulle kunna kolla men glömmer ju alltid innan det är för sent. Ska sätta klockan för att kolla innan jag tar nattpilller och även i morgonbitti innan jag tar morgondosen. Måste ju ha koll på riktigt om jag ska ringa onkologen eller inte. Har jag inte någon temp kan jag vänta tills jag ska träffa läkaren på onsdag.
Idag har jag inte orkat göra så mycket och kanske beror det på att jag farit runt ute hela helgen. Det har varit så skönt och jag vill så mycket men orkar inte hälften men det är rätt okej i allafall. Jag har mest kollat runt lite och suttit ute för att svara på några sms i diset...solen...eller vad det var. Ett problem var att jag somnade hela tiden, det tog mig 1 tim att svara på ett sms bara för att jag somnade hela tiden. Tror det har med ömheten att göra men jag vet inte.
Ser just på ett program om två småtjejer som är siamesiska tvillingar och ska opereras/delas på. Det är så underbart att se hur bra och duktiga de är både tjejerna och läkarna. Otroligt att man kan göra dessa ingrepp som kan tyckas vara omöjliga. MEN det är där som med allt att en enkel infektion kan ställa till det och göra att de dör. Men, men vi får väl se om det går vägen....
Solen är borta och regnet har tidvis bara störtat ner och jag hoppas min hink blir fylld med bra orikide´vatten, så har vi fått något av regnet med.
Det är ofattbart att de små tvillingarna kan röra sig med hopvuxna huvuden....man tycker det ska göra ont. Tur att detta inte händer så ofta...om vi nu får reda på om det händer här i västvärlden. Det verkar vara i stort sett bara Indien och länder i dess närhet som drabbas. Vad kan det bero på?? De har väl inte mer inalvel där än här i väst. Jag tänker en hel del på sådant när det gäller hundar och farsineras alltid av att det händer så lite, lite defekter. Har alltid tänkt att det kommer säkert att födas en valp med två huvuden eller för många eller för få ben...men aldrig har det hänt och har heller inte hört någon annan uppfödare som drabbats.
NU har de lyckats dela de små siamesiska tvillingarna och allt gick bra! Så nu ska jag vila och försöka att inte känna mina smärtor för vad är detta emot vad jag just sett på tv?!?
Kommentarer
Trackback