Ulla-Brittas Blog

Nu är det mitt i natten och jag väntar på att Lina och Maja ska komma från båten med sina killar med sig! Ska blir så roligt att få träffa dem alla. Hoppas bara inte de får en chock...jag har förvarnat om min för dagen nya frisyr...eller vad man ska kalla det.

I morse när jag skulle tvätta håret kändes det som hela peruken satt i händerna-som när en hund fäller. Mycket och tjockt hår har jag men det bara rasade av...obehaglig upplevelse om än väntad. De trodde inte det skulle börja eller bli så kraftigt förrän efter andra behandlingen, om ens då tack vare ismössan.  Men den hjälper inte i mitt fall, det är helt klart nu. Jag ringde frissan och fick komma upp för kortklippning, det blev en liten kal fläck när hon höll på...så snart är väl allt borta.
Har fått en snygg peruk som faktiskt ser väldigt bra ut och som jag nog kommer att ha när jag ska ut bland folk, speciellt dem jag inte känner. Är jobbigt med alla undrande blickar...tror jag, jag kan ju inte veta ännu eftersom jag trotts allt har lite kvar. Peruk känns som att ha mössa på sig och det är ju poppis!

Nu kanske det inte blir så mycket bloggat medan tjejerna är hemma, sitter nog inte vid datorn då. Det kan man ju roa sig med annars. Däremot får jag väl passa på och be dem kolla så allt är väl med min lilla dator som jag önskar var en bärbar men det är den inte.

Nej nu ska jag gå ner och ge tant Dora lite nattmat, hon har fått diabetes och går numera på dietfoder. Antar att det är likadant med hundar som med människor att det är bättre med små mål och ofta, så jag gör så gott det går. Hon har ju inga problem med ett extra mål lite då och då...tyvärr blir det ju inga mazariner i fortsättninge, inte ens formarna.

Go natt säger jag nu men det betyder inte att DU får lägga dig nu...kanske läser du detta på jobbet och då är det nog inte så uppskattat av chefen. Jag vill inte bli anklagad för att uppmana till slöhet på arbetstid...