Ulla-Brittas Blog

Idag är det morsdag! Jag har ringt och sjungit för min mor...mor, lilla mor vem är väl som Du? Ingen i hela världen!
Jätte vackert...om jag får säga det själv och det får jag för det är ingen som kan säga i emot mig! Sedan har min lilla Maja och hennes Fredrik ringt men Lina är i Prag med lilla familjen så där i från har varit tyst. Men det gör inget för hon ringer alla andra dagar.

Jag har hittat nytt favorit godis = Ica s torkade frukter på första plats ligger just nu Ananasringar, sedan kommer Aprikoser och sist är Mangoskivor fast alla är goda men Ananasringarna är verkligen supergoda! Sedan känner man sig supernyttig när man ätit några olika...inte som att äta praliner, där spelar det ingen roll hur många olika man äter  ingen gör att man känner sig nyttig-tyvärr.

Dagen har ägnats år att plantera om Pelargoniorna från förra året som stått uppe på garaget och väntat på bättre tider. Nu hoppas vi de kommit och att de inte ska frysa sönder. Vi har täckt dem ordentligt så jag hoppas det ska gå bra. Tänkte vi skulle få igång dem i bättre tid än det varit de senaste åren. Sedan kom svärmor för att grilla så det gjorde vi. Det blev en god middag och efter det behövde jag vila.  

Mina fingrar har blivit skinnflådda, fingertopparna har varit "döda" men hade ingen känsla av att skinnet skulle dö på riktigt. Men nu har det släppt och jag har snart inget finger som inte är påverkat. Lite jobbigt eftersom man får brännskadeont så fort man stöter mot något varmt. Det gäller att veta var man har Aloeveragelen någonstans. Ännu så länge har jag inte fått någon extra blåsa pga. varma saker. Petade till en nystekt korv idag och jävlar va ont det gjorde! Jag sa att nu får vi se om aloen funkar och det gjorde den-ingen reaktion.

Annars mår jag rätt okej, eller jag mår väldigt bra för att ha fått cellgift. Hårtofsen fick Susanne raka av med klippmaskinen. Hon gick hjälpa mig att jämna till där jag missat lite. Så nu är jag kort rakt över och det känns faktiskt väldigt bra. Har inte varit ute bland folk utan ännu men på torsdag ska jag få nästa behandling och då måste jag bestämma mig för hur jag ska visa mig i peruk, mössa, "trasa" eller bara skallen. Just nu vet jag inte...det är en sak att gå här hemma, då mår jag bäst utan men där andra kommer titta och tänka...ja det är lite jobbigt. Vi får väl se hur det blir.

Detta som Barbro skrev om med ismössa har jag provat förra gången. Det var en fruktansvärd upplevelse, det var hemskt kallt. Tänk er att ha något på huvudet som fryser hela hjärna och skallen...stå på huvudet i en isvak. Man skulle ha den 20 minuter före+lika länge efter behandlingen och när mitten var nådd så kändes det inget - då hade allt kylts ner så känseln var borta. Dessutom hörde jag senare att hade man tumörer i skallbenet så kunde inte cellgifterna nå ut pga att kylan gjort att blodkärlen drog sig samman och då kunde inte giftet komma åt dessa tumörer. Den kunskapen gjorde att jag blev glad över att det inte funkade. Jag tappade ju håret lika snabbt den gången som nu.

Men nu ska jag lägga mig...men det var något mer som någon skrev på inlägg...jo Tina skrev att jag är gracil  på något sätt - och det vill jag ju på det bestämdaste säga att gracil finns nog inte i mitt kroppsspråk - så klumpig som jag alltid känd mig. Fast jag har alltid drömt om att jag var en gracil balettdansös. När jag var lite så brukade vi jag och en kompis träna balett så som vi sett på tv. Det var väldigt roligt och en tjej som jag lekt med i bland var med i någon balettkurs där hon hade avslutningsdans i fina tyllklänningar och vilken 7 åring vill inte vara klädd så!

Ni skriver så snälla saker och jag suger upp allt som en torr svamp! Nu ska jag sova.