Ulla-Brittas Blog

Oj, oj så stilla det kan stå där uppe! Kunde inte komma på mitt lösen till att komma in här, men till slut damp det ner och gick vidare till mina kalla fingrar. Det blir väldigt ofta stopp i mitt minne, även om vissa saker aldrig försvinner som till ex. 1632 och då är det inte slaget vid "Lytsen"(vet inte hur det stavas och orkar inte ta reda på det heller) som jag tänker på utan någons kod vid ett visst tillfälle...men jag tror den är bytt för länge sedan men jag tänker ändå inte säga vem eller vad det var men det är många år sedan och varför sitter det kvar?? när inget annat VIKTIGT vill stanna!

Idag har jag varit och gjort ett stort hål i min tandrad...men det ska inte synas...hoppas jag! Just nu är det ett stort hål rätt upp i tandköttet men det ska väl läka snabbt hoppas jag. Ska tillbaka på onsdagmorgon för att laga ett lite hål också. Bäst att fixa allt så kanske det håller sig ett tag framöver. Hoppas nu bara att jag har bra läkkött och ben...fast i det fallet ska det väl inte ha gjort något större ingrepp. Det heter annars att Zometa som jag får för skelettet kan fördröja läkning i ben så jag hoppas att det inte ska påverka något i detta fall. Tandläkaren beskrev kontakten mellan käkbenet och tandrötterna mer som små fina trådar som finns som koppning mellan dessa.

Men som sagt så ska jag tillbaka på onsdag och då får han se att allt ser bra ut. För övrigt har jag äntligen fått min bänk för blommor på sommaren och för hundarna på resten av året. Den står där vi haft lastpallar för hundarna att ligga på och som även den har varit full av blommor på sommartid. Så i midsommar ska han nog snickra på trappan(upp till garageövervåningen) som ska bli ny inför sommaren och alla som vill komma på besök här. Det kan vara bra att ha garagerummet som extra även om det är fullt av möbler men sängplatser finns det ändå.

På torsdag är det dags för min 3:dje cellgiftsbehandling. Sedan ska jag på röntgen den 7 juli...tror jag och sedan till läkaren den 20 och få svar på hur det ser ut. Som tur är har vi då fått besök som ska stanna hela veckan och det ger mig annat att tänka på. Annars har jag nog väldigt lätt att gräva ner mig när det är dags för kanske jobbiga svar. Men vi får tro och hoppas att allt har stannat upp och att jag får fortsätta med detta cellgift ett tag till.

Nu ska jag nog ta och lägga mig och sova en lång natt till. I går vilade jag inte och det resulterade i att efter middagen började jag må illa och var jättetrött. Därefter var det inte mycket med tant Jakobsson - hon kräktes ungefär som när BF och Marie "Grebe" fick ta hand om mig efter jag fått en kraftig stråling på tarmar...eller rättare sagt på rygg och höft men tarmarna låg liksom i vägen och fick lite mer än de tålde och då blev det oxå jättekräkatack. Ja så blev det och när det äntligen avtog så somnade jag och efter några timmar hjälpte Rolf mig upp till övervåningen och riktiga sängen-sov i 14 timmar. Så nu vet jag att det inte är så lyckat att strunta i vilan...hur fåningt onödigt det än kan tyckas vara...