Ulla-Brittas Blog

Svaret på röntgen var bra!! Varför det surrar och känseln försvinner vet de inte men inget hade hänt varken där uppe i bollen eller i stödet som bollen sitter fast på=halsen...nacken.


Så nu är det frid på detta område och jag kan för en gångs skull känna att det är inget farligt som kan hända...troligen inte men det "kanske" som alltid finns vill jag inte tänka på utan nu vill jag leva lite som en alldeles vanlig människa. Det är nu några månader av "frigång" och det tänker jag njuta av så gott det går.  I slutet av mars kommer nästa röntgen och därmed ny oro för att cancertillväxten ska ha startat igen.

Jag ska börja med att åka till fastlandet tillsammans med Pernilla Å. Hon och jag ska åka neråt i Sverige och vad vi ska göra där får vi väl återkomma med senare. Vi ska åka på söndag och kommer att vara borta några dagar, det ska bli så kul att få göra något annat. Det är så jobbigt att alltid gå här och titta på samma saker hela tiden. Jag orkar inte göra så mycket men bara att få komma hemifrån och få lufta sig lite känns väldigt bra. Vi ska hälsa på lite hundbekanta och mina tjejer så klart. Träffa Linas katt, det ska bli spännande.

Vi får väl se hur mycket det blir bloggat här på några dagar...men något mer blir det nog innan vi åker. Hade jag inte såna vänner som jag har skulle jag inte komma ut speciellt ofta. Rolf måste ju tyvärr  jobba för att livet ska gå ihop.

Nu sova eller först ska jag höra på Karlavagnen om cancer!