Trött

Ja så är man helt utarbetad utan att arbeta! Det är väl härligt att det kan bli så eller hur. För det är rätt skönt att få vara trött av att man gjort något inte bara pga smärta och tabletter. Vi har fått en valpkull och det tack vara kära trogna tidigare valpköpare som ville ha en ny valp + att jag skulle kunna få ha en kanske sista kull. Eftersom min sjukdom går upp och ner och fram och tillbaka....nej tillbaka går den tyvärr inte men den står stilla efter vad läkarna kan se just nu. Så detta ser jag ändå som den troligt sista men man vet aldrig med god hjälp kanske vi kan få göra det en gång till....vem vet.

Jag kommer inte att skriva om den här men de som är intresserade kan gå in på valpbloggen och läsa där. Här ska jag fortsätta gnälla om min sjuka kropp och mitt ibland väldigt tråkiga liv. Detta med valpar gör att jag kommer att få mycket mer runt mig på gott och ont. Men orkar jag inte så finns det flera som erbjudit sig att hjälpa mig både här hemma eller att ta över hela kullen. Men ni som känner mig vet hur mycket detta betyder för mig, detta med valpar var en dröm hela min uppväxt. När det sedan blev verklighet så kändes det härligt. Ni som håller på med hundar vet hur livet blir, hundtävlingarna styr semestrar och allt liksom kretsar kring detta med hundarna. All extra ev. ledighet tas ut till jakt, jaktprov eller något annat som bara att åka runt och hälsa på alla vänner man får runt om i hela landet. Dyrt blir det så klart när man vill tävla på olika sätt för att meritera sina hundar och att ha en valpkull någon gång i bland kan i bästa fall göra att man får tillbaka lite av det man lagt ut. Men tro att man tjänar pengar på att föda upp valpar....ja då ska man inte göra som oss i alla fall. För det första bo på en ö och sedan välja hundar efter stamtavlor och inte avstånd. 

Nej de som tjänar pengar är de som har många, många kullar om året och det har de flesta inte utan det handlar om 1 kull om året eller kanske vart annat år.  Sedan ska man satsa på "blandraser" -där finns inga meriteringskrav, inte heller kollar man höfter, ögon, armbågar....eller annat som en "rasuppfödare" måste göra(olika saker för olika raser). Skälet till att köpa "blandras" är ofta att de är friskare, vilket de flesta veterinärer inte håller med om. Däremot kostar man kanske inte på att kolla höfter, ögon, armbågar eller annat som behöver kollas för att avla fram så hållbara hundar som möjligt eftersom det inte efterfrågas vilket då gör att de inte hamnar i något register. Kanske kostar man inte heller på dyrare operationer och då finns de inte registrerade där heller - vilket gör att de naturligtvis ser friskare ut.


För rätt många år sedan träffade jag en blandrasuppfödare som födde upp en blandning av 2 stora tunga hundar. Det var så bra för hon hade fått 10 st och tjänade 30 000kr(då kostade en valp 3 tusen) så hon skulle göra om den kullen för de var såå trevliga. Ja, de var jätte trevliga hundar och eftersom det är samma hundtyp så såg de heller inte så tokiga ut MEN att i stort sett ingen överlevde 2 årsdagen pga höftfel, flera togs bort runt 6 månader....det var ingen som pratade om. Sånt gör mig väldigt ledsen och arg, det är ju både människa men framför allt hundarna som får lida för den typen av avelsansvar....eller rättare sagt det finns inget ansvar.

Det finns även oseriösa "rasuppfödare" som försöker sopa mycket under mattan så det är inte rent där heller alla gånger. Men trotts allt så blir det inte jämförbart. Men jag kan bli lite trött när man ser vilka blandningar folk gör och de flesta är medvetna,  inte som förr när det var tjuvparningar.  Men då fanns det inga pengar att tjäna på blandavel. Idag kostar blandningar nästa lika mycket som våran ras gör. Lite tycker jag att "rasuppfödningen" har banat väg för dessa höga priser genom att vissa raser skjutit i höjden något fruktansvärt. Vilken vanlig familj har råd att köpa en valp för 20.000kr, jag tycker det är orimligt i de flesta fall. I vissa fall kan det kanske vara befogat  om en ras är liten och där det är dåligt med avelsmaterial. Man kanske får åka utomlands för att kunna bredda avelsmaterialet. Men sedan när rasen "växt till sig" så borde man sänka priserna tycker jag men det gör man inte utan de ligger kvar på en helt orimlig nivå jämfört med många andra raser. Vissa raser har väldigt små kullar av förklarliga skäl (en liten hund får i jämförelse med sin egen vikt väldigt stora valpar) de kan kanske max få plats med 2 valpar per kull.  Sedan finns det hur mycket som helst att tycka om allt detta för och emot...men det tänker jag inte trassla in mig i för nu. Känner att det börjar dra iväg lite väl mycket. Det skulle ju inte vara en hundblogg och så handlar det bara om det i alla fall. Ja, det avspeglar väl mig och mitt liv....hund, hund och lite mer hund!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback