Ulla-Brittas Blog

Dyrare än guld

Så var saffran inhandlat Icas egen variant för 16.90 kr/pkt. så nu gäller det att inte misslyckas med bullarna. Vet inte när jag ska våga ge mig på att baka, får nog bli i helgen. Det är väldigt roligt att baka och jag vill gärna göra det men orken räcker inte till som vanligt. Men några små bullar ska det väl bli och några längder. Har köpt pepperkaksmått som de Siv hade förra året men om jag orkar baka vet jag inte...kan ju köpa färdig deg. Är det någon som har köpt och vet vilken sort man ska välja? Ska man göra vill man ju ha en deg som ger goda kakor.

Visst är det irriterande när man inte får texten att ligga där man vill att den ska vara....som nu det går inte att få den dit jag vill. Ja ja jag får väl stå ut med det. Ska ändå inte skiva mer för i kväll ska jag lägga mig i bra tid.

Sov så dåligt i natt blandannat för att det kom en stor och då menar jag STOR svart katt med stora gula ögon och satte sig i mitt knä(i drömmen alltså). Jag skrek att  -Jag vill inte ha den här, ta bort den!!! Men ingen hjälpte mig och när jag då försökte knuffa ner den så bet den tag om min vänstra handled och det gjorde så fruktansvärt ont. Rolf fick väcka mig och jag hade jätte ont en lång stund efter att jag vaknat.... tänk att man kan drömma så. Troligen hade jag väl ont där och så blev det till en hemsk dröm annars skulle jag väl inte ha haft ont även i vaket tillstånd eller...kan det bli så??

Så nu blir det sömn utan katter - hoppas jag!

Fin pepparkaksform- hundmotiv ler



Huuu, det låter hemskt att ha en svart katt med gula ögon i knät som beter sig så där. Vilken mardröm!!! Dessutom så fick eller hade redan ont, räckte inte detta. Hoppas innerligt att du inte får mera madrömmar. Du kan ju få drömma trevliga, söta och goa drömmar istället, som man blir glad och varm av ler



Må så gott du kan och hoppas din natt blev bra inatt som var!



Arne har haft sånglektion för oss inatt och under dagen igår, jag tror att Greta höglöper nu, fast Knatte är mer diciplinerad av sig ler

Den unga pojken Arne vet inte hur han skall tygla sina känslor. Även om hanarna och tikarna hålls åtskillda åt, för att inte riskera någon parning, så finns dom ju alla under samma hustak, och då får man ta sådana arior ibland, även om det kan vara tröttande. Just nu ligger grabbarna och vilar och är tysta!! Hoppas löptiden snart är över, då flyttar Greta till ett underbart hem med en gammal herre, där av får man tänka på hans hälsa, så han inte går och dör på kuppen av upphetsning, så därför väntar vi tills Greta har löpt färdigt här hos oss.



Sedan är det bara Lucy kvar som skall säljas, till min stora sorg. Varför måste livet jävlas så?



Man kan ju undra hur mycket ont man har gjort här i livet?!





Kram Tina