Bra idag!
Åter igen ett positivt svar! Så himla skönt och lättade även om jag nu börjat tänka på vad han sa...lite suddigt, det vi kunde se... men det som de såg var bra! Lungan som var helt "trasig" hade t.o.m lite luft i sig och det var väldigt bra. Däremot så ville han att jag slutade med pencillinet och de piller som hör ihop med dem och det kändes lite jobbigt...vad händer då med lungan. Men det är väl förhoppningsvis så att cellgiftet har bra effekt och att det är det som gjort att lungan är bättre... men, men det kommer säkert att visa sig rätt snabbt om det är pencillinet eller cellgiftet som verkat på lungan. Alla andra organ såg bra ut och alla prover var finare än på länge så han var väldigt nöjd med allt. Det som var lite jobbigt var hur de skulle göra med smärtorna och han ville diskutera det med smärtläkaren - en av dem jag träffat lite då och då. Han skulle återkomma och det gjorde han väldigt snabbt/30 min. Det kändes som en mycket ansvarstagande läkare som hade förmåga att lyssna och tänka på vad som kunder vara bra för mig. Har aldrig träffat just denna läkare och det kan ju kännas lite konstigt i telefon. De kanske skulle skaffa webkamera på sjukhusen så de kunde se patienten - då skulle de hinna med fler och man måste ju inte träffa läkaren alla gånger när man är där så ofta som jag är. Men det kommer aldrig att ske och kanske är lika bra det. Allt är mer och mer opersonligt så vi kanske ska vara rädda om denna närkontakt. Men fundera på det kan man ju alltid!
De vill byta morfinvarianten jag har nu mot en annan variant. Det är lite så att kroppen "tröttnar" på en sort och då blir det inte lika verksamt. Det är ett syntetiskt morfin jag får och de sätts ihop på olika sätt. Jag tål inte det "riktiga" som man ofta får i sprutform på sjukhuset efter operationer. Jag får så jobbig klåda av den men dessa syntetiska känner jag som tur är inget av. Så det var väl den ändrig han ville göra på smärtområdet. Sedan skulle den ordinarie läkaren onk.höra av sig och kolla hur det går om en vecka eller så. Spännande och se om de har tid med det...de har ju inga läkare där just nu. Verkar vara väldigt ansträngt på just onkologen , hoppas det inte är så på hela sjukhuset för då är det väldigt skrämmande. Pengar, pengar!!!! Vi måste ju har läkare på vårat fina sjukhus.
NU ska jag lägg mig och sova för jag är väldigt trött.
Vi behövde inte åka till stan för jag ville inte i det ovädret som var här. Så för första gången fick jag ta det via telefon och det gick ju bra det med. Sedan visade det sig att det inte blev värre mot eftermiddagen och kvällen som de sa på förmiddagen...men man kan ju inte vet allt och varför riskera något när man inte vet.
Kristina och jag skulle fika i stan och ha lite mysigt hade vi tänkt men i stället blev det fika med Susanne här hemma och det var inte sämre det! Hon gick en ordentlig runda med hundarna i detta snöväder + att hon bar in all hundmat som naturligtvis passade på att komma just denna snöiga, blöta dag. Det var en helt fantastisk leverantör som kom och backande in i våran trånga infart med sin stora lastbil...de är otroligt skickliga. Själv blir man svettig av att backa in med vanlig bil...eller kanske inte svettig men lite pulsuppgång kanske. Dessutom skottade han plattan framför garageporten innan han ställde pallen med mat där! Tänk vad världen är full av hjälpsamma trevliga människor. Tänk om världen var full av bara sådana, då skulle vi ha en fin jord för alla.
De vill byta morfinvarianten jag har nu mot en annan variant. Det är lite så att kroppen "tröttnar" på en sort och då blir det inte lika verksamt. Det är ett syntetiskt morfin jag får och de sätts ihop på olika sätt. Jag tål inte det "riktiga" som man ofta får i sprutform på sjukhuset efter operationer. Jag får så jobbig klåda av den men dessa syntetiska känner jag som tur är inget av. Så det var väl den ändrig han ville göra på smärtområdet. Sedan skulle den ordinarie läkaren onk.höra av sig och kolla hur det går om en vecka eller så. Spännande och se om de har tid med det...de har ju inga läkare där just nu. Verkar vara väldigt ansträngt på just onkologen , hoppas det inte är så på hela sjukhuset för då är det väldigt skrämmande. Pengar, pengar!!!! Vi måste ju har läkare på vårat fina sjukhus.
NU ska jag lägg mig och sova för jag är väldigt trött.
Vi behövde inte åka till stan för jag ville inte i det ovädret som var här. Så för första gången fick jag ta det via telefon och det gick ju bra det med. Sedan visade det sig att det inte blev värre mot eftermiddagen och kvällen som de sa på förmiddagen...men man kan ju inte vet allt och varför riskera något när man inte vet.
Det borde stå NI för det är för er Alla som hjälper mig att hålla huvudet högt
Kristina och jag skulle fika i stan och ha lite mysigt hade vi tänkt men i stället blev det fika med Susanne här hemma och det var inte sämre det! Hon gick en ordentlig runda med hundarna i detta snöväder + att hon bar in all hundmat som naturligtvis passade på att komma just denna snöiga, blöta dag. Det var en helt fantastisk leverantör som kom och backande in i våran trånga infart med sin stora lastbil...de är otroligt skickliga. Själv blir man svettig av att backa in med vanlig bil...eller kanske inte svettig men lite pulsuppgång kanske. Dessutom skottade han plattan framför garageporten innan han ställde pallen med mat där! Tänk vad världen är full av hjälpsamma trevliga människor. Tänk om världen var full av bara sådana, då skulle vi ha en fin jord för alla.
Kommentarer
Trackback