Fredag
Idag skiner solen från en härligt blå himmel. Igår ösregnade det mer eller mindre hela dagen. Vi = Kristina och hennes dotter Lotta (som är hemma på ön några dagar) var snälla och skjutsade mig till Visby på röntgen, den efterlängtade. De kallade ner en sköterska från operation, de är proffs på att sätta nålar! Men nr 1 gav upp efter 2 försök, hämtade en kollega och hon lyckades på 1:a tror jag...jag proffelaxandas när det blir jobbigt för att koppla bort smärtan. Annars är det lätt att man slutar andas och sitter som en spännfjäder tills man svimmar. Hur som så gick det bra och de sprutade in kontrasten - det kommer att göra lika ont som förra gången sa röntgensköterskan. Det var den gången som jag trodde handen hade frätts bort. Nu var jag alltså beredd på det värsta men det brann till i några sekunder och sedan tonade det ner sig igen. Men jag kan ju villigt erkänna att det är inget jag vill göra igen...samtidigt som jag vet att det säkert är 50 gånger till om jag får leva ett tag till.
När detta var klart fikade vi i sjukhusets kafeteria, vilket inte är världens roligaste men man kan få något i magen. För min del blev det en juice + en kaka.
Väl hemma igen somnade jag som en klubbad säl (fy vilket otäckt uttryck) i soffan där jag vaknade med hjälp av en kaffeskvätt vid 20.30. Kaffe har inte alls varit gott på länge men nu börjar det smaka okej igen. Tror kanske att tempen börjar sjunka för i gårkväll hade jag bara 38,2 och nu på morgonen 37,7 HOPPAS, HOPPAS!!!
Jag ska nu gå ner till mina vänner och äta frukost. Det blir en tallrik fil med flingor + en pencilintablett!
Lycka till alla "mina" valpar som ska på utställning i morgon. Jag har plockat ihop alla bra koppel för lån och ska skicka dem med Åsa! Tilde(inte våran)utan 8 åriga Tilde som ska göra debut i ringen med lilla Lea - ett extra lycka till för dig! Jag skulle såå gärna ha velat vara där och sett er alla men orken finns inte just nu. TYVÄRR!!! Snyft...jag som älskar att få vara med på dessa roliga småutställningar. Men, men det är bara att försöka acceptera läget.
Hej Mormor!Låter inget roligt det där med kontrasten...fikat låter trevligare.
Apropå lilla Tilde.Så fina bilder! Jag tror att
först kommer lilla Tilde att le när mormors nuna dyker upp framför henne, sedan kommer hon att säga Må!, sedan blir det måmå! och sedan Morrrmorrrr!(på bred skånska) ;)
Hoppas ni får träffa Tilde snart =)Ha en trevlig helg! Kram Marie
du kan få samma titel som jag: marmor en kombination av farmor och mormor, ganska rolig tycker jag :)
Hur mår du lilla Marmor =))
Ja, det var ju också en variant=)
Jag har en kusin, Johan, som i dag är "stor" och som är uppväxt i Hälleforsnäs som ligger några mil från E-tuna. Hälleforsnäs är i storlek med Hemse.
Han började i ca 4-5 årsåldern skorra så han lät som en äkta skåning eller nästan som mat-Tina. Dessutom var han alltid så rosig på kinderna, håret stod på ända och rösten lät som han skulle ätit en hel påse mjöl, så hes var han, så han lät för härlig.Ni kan ju tänka er här i E-tuna trakterna där vi pratar nästan Närkiska...brett och bräkigt... ex karta(klättra)öl med brett L...folk undrade säkert vad han var kommen av =)
Ja, de små är för härliga.