Hösten är här



Så är hösten här och man sitter på trappan med kaffemuggen och undrar var sommaren tog vägen...det var så nyss som vi gjorde krukor och planterade. Nu är alla pelargonior inställda för vinterförvaring fast de blommade för fullt men jag vill ju inte riskera att allt fryser bort. Sorgligt känns det och jag har ju alltid mina tankar med mig OM jag ska få uppleva en vår, sommar höst...osv.... Nu säger vissa av er att så ska man inte tänka och det är klart att du har ... vi kan dö före dig osv... och visst är det så! Vem som av oss kan dö i nästa sekund, ingen vet. Men jag vet att jag har ett kortare liv än vad jag borde ha och det är ingen ide´ att blunda för det. Blundar jag så blir det så väldigt mycket jobbigare varje gång det blir bakslag. Jag vill vara beredd, kunna ordna med vissa saker som man normalt inte borde behöva tänka på vid min ålder.  - Tog en vända med kameran runt huset och förevigade de sista blommorna -
          Sista buketten från egna trädgården...

Nu är det som det är och vi kan inte ändra på det utan bara hoppas på att mina celler går vilse och inte hittar dit de tänkt sig! För cancerceller är bara jävliga, det finns inget gott med dem och de är bara ute för att jävlas och då hoppas jag vi kan lura dem ett tag till. Jag räknar med att jag ska ha flera år kvar MEN det finns alltid en lite en som sitter och pickar på axeln.


Idag fick jag ett brev från en av mina läkare där det stod att allt var bra med mina prover och att de inte hittat någon förändrig när de jämfört röntgenplåtarna från i juni med dessa nu. Nästa röntgen blir i december och det känns skönt att jag får göra det klart innan det blir jul oavsett resultat. Det känns som jag vill veta innan för att kunna slappna av under julen. Julen är ju som de flesta vet lite extra helig för mig, jag älskar julen och det har jag alltid gjort. Det ska pysslas, bakas och städas...men inte så hysteriskt bara så att det ser okej ut. Det lärde jag mig av det vi kallar "cancerjulen" då när jag fick min första Bröstcancer(och enda hittills)och allt havererade. Jag blev opererad och hemskickad på julafton så inget blev som jag hade tänkt mig men då förstod jag också att det faktiskt inte MÅSTE storstädas för att det skulle bli en mysig jul. Det är inte städningen som är viktig utan att man har det mysigt och trevligt tillsammans. Så det tycker jag ni ska tänka på när det närmar sig julen ...städningen kan ni göra efter julen när allt pyntet ska bort!


Oj vad kontig denna bloggning blev...jul NU fast i och för sig såg jag att de börjat  julskyltat på Maxi förra veckan!


Kitty:
Hoppas chokladbollarna var goda och att tentan gick bra!  Jag ska nog också göra "bollar" till fredagskvällskaffet....för i kväll orkar jag inte.

Kommentarer
Postat av: Tina

Så vackert den bilden med rosorna så röda och himlen så blå!!!! En underbart vacker bild!!!

Fina blommor du har fortfarande!!

Jag tycker du har jättefint utanför och inne i ditt hem!!



Detta med julen, vill inte jag ens tänka på blääää

Jag skall jobba i 3 nätter och börjar på natten den 23/12, går av den 24/12, går på natten igen den 24/12, går av den 25/12 och går på natten den 25/12 och går av den 26/12. Hur gräsligt kan inte detta bli, att inte få vara med sin familj och sina barn. Jag har nog aldrig haft sådant gräsligt schema tidigare.



Jag tycker synd om min familj- barnen och min kära sambo.



Detta med döden och som du pratar om i bloggen tycker jag du skall göra, att fundera över om du får njuta av våren som kommer m.m

Det är som du skriver.... att man vet aldrig när döden inträffar och allt kan ställas upp och ner i sin vardag.

Jag tycker det är bra att man skriver och berättar hur man egentlligen mår, inte det ytliga och flata som jag säger. Sedan gör man naturligtvis egna val om och hur man berättar. Det är väl klar att man vill hålla vissa saker privata och för sig själv och inte lämna ut allt i bloggande kanske, men jag tycker att om vi lyftar fram sådana här känslor så får man mer förståelse för varandra och kanske uppskattar saker tillsammans nu, innan det är försent.



En stor bamsekram som ömmande och värmande och kanske lite masserande också till Dig Ulla-Britta



från mig Tina


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback