Godis, godis....

image120

Vilket paket det låg i postlådan idag!! Tack Monica och Nenne!!! Jag som hade så ont...det gick nästan över! Fast bara nästan...fick ta lite extra piller också så kändes det riktigt bra sedan.

Nu ska jag väl egentligen vara utvilad och pigg men inte är det så, hela kroppen värker. Jag får ta lite extra piller och sedan sover jag mer än tidigare för att komma i fatt i kroppen. Det blir alltid så här när man har varit ute på galejan med en dålig kropp, man får betala i efterhand. Men det är det värt, det är det absolut. Jag skulle inte vilja ha mina utflykter ogjorda, för vad ska jag då göra. Sitta här hemma och ruttna?! Det är inte det liv jag vill ha, så då får man hellre ta lite ökad smärta som betalning.


När jag var i packningstagen så hände något med min dator...en Mocha hade klivit på min dator...enligt mig, men Rolf vill inte riktigt tro på den teorin. Hur som helst så hade en tangent lossnat och en annan spruckit. Det gick bra att använda ändå så jag packade ner den och tog den med mig på resan. Det var bara det att när jag skakat runt på den så hade små, små plastbitar från knappen ramlat in under de andra knapparna...gick inte att skriva. Jag kände paniken komma, tänk om den var förstörd, min kära dator... Vilken tur att vi skulle till Peter som är en riktig dataexpert, han visste hur den såg ut under och kunde fiska fram de små bitarna och nu fungerar den bra igen...vad skulle jag gjort utan dator?! Hemska tanke!!


Vi var på Ikea och gjorde av med pengar, en massa pengar till en massa smått som inte kostade något...konstigt...hur gick det till. Det var bara billiga bra och ha saker, men det blev dyrt i alla fall. Visst är det konstigt, jag blir lika förvånad varje gång men det borde jag ju inte bli för jag har ju varit med om det massor med gånger. Hur som helst nu är servettbehovet fyllt för flera år framöver och barista-vispar har jag också en extra till framtiden...den är extremt billig 9 kr. Lite presenter fick jag också med mig som jag har börjat dela ut så det var ju också bra!


Nu önskar jag bara att jag kunde göra lika gott kaffe som Peter och Annelie bjöd på, men det är nog svårt för de har en "kaffeapparat" och vi har bara en vanlig kaffebryggare. Fick kaffegodis av Monica som ser ut som kaffebönor men smakar som choklad och kaffe...gott, gott! Tyvärr hittade jag inga kaffekarameller på båten som jag hoppats på, men kanske nästa gång jag åker när nu det blir....


image121

I Birgitta och Bertils kylskåp ligger min getost...snyft och den som var så god och skulle förgylla mina tunnbrödsmackor... tyvärr har de inte kommit på hur gott det är men jag kan lova att hundarna kommer att älska den, ge det till dem, ha den som hundgodis i små, små bitar eller lär er äta den själva...det är nyttigt och gott, gott.
Rikt på järn för dem som har järnbrist....och tillsammans med tunnbröd fantastiskt gott.

Känner att jag måste berätta lite igen om min sjukdom det finns många som inte förstått att jag inte kan bli frisk. Det är så här att jag fick bröstcancer för 17 år sedan, efter 5 år blev jag friskförklarad från den sjukdomen.

Sedan fick jag för 2 år sedan njurcancer och i samband med detta upptäckte de att något var fel med mitt skelett. Det visade sig efter olika provtagningar att jag fått metastaser i skelettet från min gamla bröstcancer. När man fått metastaser finns det inget bot utan bara bromsmediciner. I mitt fall har det blivit cellgifter och nu sedan i somras hormontabletter.

När det sitter i skelettet får man väldiga smärtor i skelettet och därav ett stort intag av morfin och en del andra piller för att orka med. Livet blir väldigt begränsat och orken mycket, mycket dålig. Därför sätter jag stort värde på alla mina vänner som piggar upp mig på olika sätt - det räcker ofta bara med att jag vet att ni finns där för att jag ska må lite bättre.

Man måste inte göra så stora grej av det hela och jag är väldigt dålig på att höra av mig själv...orkar inte. Kan nog vara svårt att förstå hur det kan vara jobbigt att ringa eller skriva...men ni är ganska många-till min stora glädje-och då tar det också rätt mycket ork att svara och ringa till er...därför blir det dåligt med det. Förr gick jag och vilade och passade då på att ringa några vänner men idag är det jättejobbigt...svårt att förstå?

Jag orkar normalt bara med ett par besök på en dag och jag MÅSTE sova en stund varje dag för att det ska fungera bra. Slarvar jag blir det bakslag och jag får betala för det sedan...vilket det kan vara värt i bland men inte hela tiden -då funkar det inte. Som nu är jag väldigt slut efter resan och orkar absolut ingenting-men det var det verkligen värt!!!! Birgitta och Pernilla är så härliga vänner och de har haft stort tålamod med mig....som vanligt.
image122Birgitta "dirigerar" alla vovvar till att sitta kvar när Pernilla och Robyn är på väg nerför backen i full fart.
image123Här är Pernilla och Robyn på väg mot andra backen...för att se om den var snabbare... det nöp lite för mycket, lite för kallt för att få maxglid.


Kommentarer
Postat av: Birgitta

Din ost kommer till dig på torsdag om allt fungerar som det skall. Bra va!

Postat av: Mariell

HEJ! vilken tur att osten kommer till dig att inte du måste komma till osten! ;)
klart vi förstår att det tar kraft att ringa och skriva. jag tror inte det är nogon som klandrar dig för att du inte svarar på sms eller mail, jag tror att dom flästa förstår! även jag som är frisk som en nötkärna tycker att det är jobbigt att svara på mail, sms ller telefonsamtal ibland, så det är inget konstigt!
hoppas oxå att mina resa blir lika bra som din verkat vara! hehe, jag skall tala om för dig när jag kommer hem hur goda "negerbollarna" var!!Kramar från Mariell

2008-03-05 @ 16:32:55
URL: http://marielldahlstrom.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback