Livet, bråksjukt?!
Visst var hon vacker och kanske dum...inte vet jag vad hon visste och vad hon gjorde men då kan jag inte heller dömma henne.
Vill människor missförstå?? Det känns ofta som om folk vill, verkligen VILL missförstå...som om deras mål är att försöka missförstå. Läste senast häromdagen om en tjej som fått ta bort vissa delar av sin blogg för att någon kände sig kränkt...fast inga namn eller annat som kunde peka ut henne stod där?? Jag som inte visste vad det handlade om fattade inget och hon som hade bloggen hade tydligen heller inte förstått vad hon var ute efter. Tänk att det finns "hulliganer" som reser från land till land för att få slåss...hur sjukt är inte det...legosoldater...ja, det finns väl hur mycket sjukt som helst att räkna upp.
Kan man känna någon sorts njutning i att känna sig utpekad? Kanske har man inte fått tillräckligt med uppmärksamhet i något sammanhang och då vill man få det till ett personligt påhopp även om det inte ens har med personen i fråga att göra. Har själv varit ute för att jag ska ha sagt saker som jag absolut inte menat som något negativt (inget på bloggen utan i annat sammanhang)och det är hemskt att man i sin okunnighet kan få andra att må så illa. Det har nog hänt de flesta att man säger saker utan att tänka ibland eller så har man missförstått och det kan bli väldigt tokigt. Kanske borde man inte läsa andras funderingar/tankar om man är känslig och har lätt för att ta åt sig av andras tankar.
Skulle ni känna er påhoppade av mig så vill jag att ni skriver direkt till mig utan att lägga in det på bloggen, det gör ju bara Dig ännu mer illa om du pekar ut dig själv...eller kanske är det du vill... men gör då hellre en egen blogg och skriv vad du vill där, om vem du vill...men kom ihåg att man inte får "peka ut" personer inte ens på sin EGEN blogg!
Sorgliga värld...vad ska vi göra åt allt elakt så länge några VILL att det ska vara elakt....och bråkigt.
Jag förstår vad du menar, mer än väl. Har också själv varit föremål, precis som du, för dessa som vill hitta fel eller få göra en till föremål för påhopp. Jag tror att dessa människor i själva verket mår ganska dåligt och att det är ett sett för dem att få ut aggressioner eller uppmärksamhet....eller, jag vet nog inte alls vad det handlar om, men jag vill nog att det förklaras så. För elakhet kan det väl inte var? Eller kan människor vara så elaka så att de dömer andra för att själva må bättre?
/P
Vi människor är nog ganska dåliga på att tolka varandra. Jag tror kanske det har med hur vi ser på saker och ting, är glaset halvtomt eller halvfullt? Somliga har alldeles för lätt att tänka/se negativt på saker och ting. Själv har jag nog en mun som glappar lite för mycket ibland och blir då feltolkad och utsatt för ilska, fast jag inte alls har menat något illa. Jag måste då säga att jag
retar mig på såna som bara ser fel hos andra och i det de gör och måste göra värsta grejen av minsta småsak, men aldrig skulle se fel hos sig själva. Ibland måste man ju inse att man handlar felaktigt och då kunna stå för det, ingen är ju felfri. Men kanske är det som Pernilla skrev här ovan att det får dem själva att må bättre. Och visst måste jag erkänna att jag också har kännt mig påhoppad och blivit putt för något som sagts och ibland ser för negativt på saker och ting, som sagt var, ingen är felfri, vi måste nog bara bli bättre på att kommunicera. Oj vilken svamlig utläggning det blev men jag kände för att skriva ner det jag tänkte/Susanne
Det där med bloggande kan vara svårt. Precis som du skriver så finns det folk som vill missförstå.
Men jag har också sett en blogg där det visserligen inte fanns namn utsatt, men det var skrivet på ett sådant sätt att man direkt kunde se vilken hund (och ägare) som avsågs. Den (unga) tjejen blev jätteledsen och höll nästan på att lägga av med sin hundträning.
Jag brukar undvika att skriva negativa tyckanden när det gäller enskilda personer/hundar. Fördelen med att skriva i stället för att prata är ju att man oftast hinner tänka efter.
Sköt om dig!
Kram från Siv!