Ulla-Brittas Blog

Jag har nog minst en dags fördröjning, hur ska detta gå...båten väntar väl inte på mig och inte Pernilla heller om jag inte dyker upp. Kanske förstår jag att det är dags att packa på söndag om jag har tur. Varför känns det om jag bara trampar runt i samma steg...om och om igen. Det skulle inte vara någon "hit" att göra en teveserie av mitt liv, det skulle inte hända något...alla skulle dö av uttråkning. Min läkare sa att jag nog var uttråkad, det tyckte jag inte när hon sa det men nu börjar jag ju undra om det kanske är så ändå. Skulle behövt varit en sväng på Hemse idag men det fick ordna sig ändå...man tager vad man haver fick det bli i stället. Det är nämligen någon som fyller år i morgon...och det är inte Rolf eller jag.

Tänkte att jag skulle baka lite idag men det blev dammsugning och sedan var smärtan för stor alltså inget bak. Kanske något i morgon i stället, skulle vara gott med något i frysen....till en gottegris som mig. Men det finns ju som tur är sådana som säljer godsaker så man behöver ju inte göra allt själv. Fick urgod lakrits SUKU LAKU-fylld lakrits häromdagen från min kompis Elisabet, hon hade fått den från Finland -så nu har jag ännu en favoritgodis ...tänk va mycket gott det finns att stoppa i sig.

Jag har tidigare trott att alla som får cancer blir magra som skelett men sedan jag såg en kvinna på tv som dog veckan efter de filmat som var riktigt rund så har jag börjat undra hur jag ska sluta. Det var väl i och för sig av kortison hon var svullen och inte fetma så jag kanske kan fortstätta äta det goda här i livet.

Rolf har nog kanske klarat sig från flunsan nu i alla fall...hoppas jag/vi för om det skulle bryta ut ordentligt vågar jag nog inte åka för då får jag det väl när jag är på resa och det orkar jag inte. Han har haft lite känningar av feber och ont i kroppen några dagar så jag har stängt han ute från sovrummet...hemska jag. Han får sova i gästrummet så jag inte ska bli smittad. Vi håller nu avståndet till varandra och hoppas det ska räcka, skulle bli så besviken om jag inte kan åka.

I morgon eftermiddag ska min läkare ringa och meddela resultatet på hjärnröntgen...lite nervöst men samtidigt så tror jag inte att det är något i hjärnan. Däremot skulle jag kunna tänka mig att det kanske har växt lite uppe på huvudet i skallbenet, det är så ömt där men kanske, kanske känns det bara så ändå... det är ju lätt att inbilla sig saker som är läskiga....