Grått och ännu gråare...



Hoppas alla haft en skön och mysig 1 a advent med mycket ljus och stjärnor. Här har jag börjat fattat att det är jul om några veckor vilket gör att lite av julstressen kommer krypande. Jag vet inte om jag kommer att orka med att ha hela släkten här på julafton även om det bara är en dag och tjejerna kommer hem några dagar innan. Det är jätte mysigt och trevligt så jag skulle egentligen väldigt gärna ha det som vi hade förra året men... Det hjälper inte att alla ska ta med sig något ätbart och att man ska hjälpas åt det är ändå jobbigt. Man vill ju och speciellt jag vill ha en "Fanny och Alexander jul" det är det optimala för alla julälskare...tror jag i alla fall. Men när man blir trött av att prata i telefonen eller att besöken planeras så det inte blir flera på en dag fast man bara sitter i soffan och pratar....då blir det väldigt mycket med en hel dag med mycket folk. JAG VILL!!!! Men nu får nog Rolf och tjejerna bestämma för de får i så fall ta hand om allt så att jag bara kan tänka på mig själv... hm...svårt! Jag vet vad ni säger -SÄG I FRÅN! Visst det låter enkelt men det finns en farmor också som vi väl tror kommer att leva minst 10 år till fast det vet man aldrig, det påverkar till viss del också men jag har så klart mig själv att tänka på i första hand. Jag vill att alla ska få den jul som man vill ha utan dåligt samvete och det är inte alltid så lätt. 

När man inte ser sjuk ut för det är väl ingen som tycker...tror jag - så blir det ännu svårare för dem runt om krig mig att verkligen förstå hur sjuk jag ändå är. Jag kan även själv titta mig i spegeln och undra om jag inbillat mig allt.... men tyvärr blir jag väldigt snabbt påmind om jag försöker att låssas som om det är det -inbillning alltså. Det är många gånger som jag sagt till mig själv - Skärp till dig din jädra hypokondriker! Nu får det vara nog, Nu går vi ut och går! .... Så går jag ut och kommer inte längre än till grannen så har jag så jäkla ont men då försöker jag ändå tvinga mig att gå en liten bit till för det kanske är jag som ger upp för lätt. Men det slutar alltid med att jag börjar plandera för vem som ska kunna komma och hämta mig....därför är det vanligast att jag gör dessa "luft"promenader på kvällar när Rolf är hemma. Då känner man att det är inget påhitt utan det är VÄRKLIGHET -lika grå som vädret idag.

Hundarna är så uttråkade och vill att vi ska hitta på något. Har gjort ett godissök för dem alla idag men det var inte mycket för arbetsglada vovvar. Hoppas på att Rolf ska hinna hem idag innan det är kolsvart men eftersom denna dag vara mörk redan på förmiddagen så är chansen nog noll. Men finns det bara lite ledljus så kan de få springa av sig lite på något fält och hoppas på en ordentlig tur med Susanne i morgon. Hon skulle till "bystpressen" idag...Playboy eller... nja det var nog inte roligare än mammografin och det ska ni som är män vara glada över att ni slipper för det gör väldigt ont! Fast glöm inte att män faktiskt kan få bröstcancer också, inte så vanligt men ändå ganska många fall varje år.

Nu ska jag börja med maten...har glömt vad Rolf sa att han ville ha...men jag kommer kanske på det när jag tittar i kylskåpet. Han brukar få hitta på vad vi ska äta så slipper jag i alla fall hitta på det, nog tråkigt att tillaga det. Men inte alltid, ibland är det roligt och då kanske jag ändrar på hans önskemål, då blir det en överraskning men idag känner jag inte för några överraskingar.  Men man kan ju "skojja till" det ibland,  som Ernst brukar säga!

Nu fick hundarna en tur i mörker och jag ska göra något till pasta...får väl försöka skoja till det...lite!

Den första advent varje år tänker jag lite extra på min vän Anette som dog i cancer för några år sedan just den dagen.

Kommentarer
Postat av: Ann Lundin

Här kommer en liten adventshälsning från Vessigebro. Här är det mörkt och trist vill jag lova. Det ser så härligt ut med snön och solen som lyste på Gotland. Idag har jag varit och tränat lydnad tillsammans med mina träningskompisar en västgöte, en riesen och en schäfer. Ett gott gäng damer i sin bästa ålder (människorna alltså)!!!

Det är något som lyser upp i mörkret förutom adventsljusen. Ta det lugnt i jul och låt det bli som det blir!!!

Kram från Ann

2008-12-01 @ 19:08:36
Postat av: Pernilla Å

Visst förstår jag hur du känner inför julen. Det är inte bara att säga ifrån när viljan finns men inte orken. Vilket av valen man än väljer så gör det ju en ont. Har man alla sina kär omkring sig, blir man trött. Har man dem inte där, är man ledsen för att man inte orkar. Hoppas det löser sig på ett bra sett.

Min pappa dog också på just första advent och dessutom den 30/12 så som advent var i år.

/P

Postat av: Monica

Vilket vackert "adventsfoto", du är jätteduktig fototograf! Själv lyckas jag inte med orkideér,har en som blommat ut, sen kommer det bara nya blad... När det gäller Julen, så är det väl inget att fundera över, ni kommer att få en lugn och fin Julafton - med "bara" Ni! Då kommer du antagligen att kunna orka njuta av att "bara vara" tillsammans med de dina.Det dåliga samvetet kan du glömma.....det är faktiskt DU som är viktigast!!!

Vi läser bloggen och tänker på er, även om jag inte hör av mig så ofta. Ta väl hand om dig och låt andra sköta om dig!

Kramar från ett regnigt Nybro/Monica

2008-12-02 @ 09:21:05
Postat av: Monica

Vilket vackert adventsfoto, du är verkligen en duktig fotograf! Gröna fingrar har du tydligen också, orkideérna ser fantastiska ut! Själv lyckas jag inte nåt vidare med dom, har en utblommad som bara får nya gröna blad.När det gäller Julen så är det väl inget att fundera över,du kommer nog att må allra bäst med "bara" de dina omkring dig. Då kommer du förhoppningsvis att kunna orka med att njuta av allt "juligt" och "bara vara"! Det dåliga samvetet kan du glömma - både nu och framöver.

Vi läser och följer med i din blogg hela tiden, även om jag inte hör av mig så ofta, så tänker vi ofta på er. Ta nu väl hand om dig - och låt andra sköta om dig på bästa sätt!

Kram till er båda!

Varma hälsn.fr. ett regnigt Nybro/Monica

2008-12-02 @ 09:37:20
Postat av: Barbro

Oftast är det bekymrena före typ storhelg som är det tyngsta. Sen när dagen kommer så går allt fint. Man kan inte vara alla människor till lags hur gärna man änn vill. Kan ju inte hänga på dig allena om det blir en fin jul. Ni är ju många som hjälps åt. Men jag känner igen tanken, gammal husmorssymdrom. Ärvt från våra mödrar osv osv

Vi vill att det ska va på ett speciellt sätt. Men det går nog fint på ett nytt speciellt sätt också.



PS Va nog ett tal till mig själv också detta.Håller med föregående talare! Ta det lugnt och låt det bli som det blir!!!!



Kram från Barbro

2008-12-02 @ 10:16:33
Postat av: Barbro

Oftast är det bekymrena före typ storhelg som är det tyngsta. Sen när dagen kommer så går allt fint. Man kan inte vara alla människor till lags hur gärna man änn vill. Kan ju inte hänga på dig allena om det blir en fin jul. Ni är ju många som hjälps åt. Men jag känner igen tanken, gammal husmorssymdrom. Ärvt från våra mödrar osv osv

Vi vill att det ska va på ett speciellt sätt. Men det går nog fint på ett nytt speciellt sätt också.



PS Va nog ett tal till mig själv också detta.Håller med föregående talare! Ta det lugnt och låt det bli som det blir!!!!



Kram från Barbro

2008-12-02 @ 10:18:05
Postat av: Marie

Du är beundransvärd som orkar delge oss andra dina vedermödor. Inte ser du sjuk ut - du ser alltid så fin ut, även om du inte rör dej som förr och ibland ser lite trött ut i ögonen. Du försöker åtminstone att vara positiv - det är långt ifrån alla som gör det.



Jag har förresten hört ett helt annat namn på mammografin - kärringmangel. Det är ganska väl beskrivande faktiskt, för visst känns det som om man sitter fast i mangeln just när de tar bilderna. Jag är ändå glad att möjligheten finns och den som inte tar chansen när inbjudan kommer förstår jag mej inte på.



Ha det så gott du kan.



(titta gärna in på min blogg - valpbilder kommer efterhand. De är tre veckor nu och alldeles ljuvliga!)

2008-12-02 @ 11:44:49
URL: http://eirams.blogg.se/
Postat av: Karin Nylander

Hej!

Jag tror att dina döttrar och Rolf säkert kan ta hand om alla julförberedelserna. De vet ju hur det brukar vara och jag tror att de inte vill ändra på "myset". Njut av att ha dem runt dig och låt de göra "stöket". Det blir en fin jul även från åskådarplats. Jag lovar dig!!

Kram Karin

2008-12-02 @ 15:15:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback