Vilse i pannkakan...

Oj, oj va trött jag är! Har gått vilse i taggbuskland, skulle ut på en liten promenad med Bonnie. Jag fick se en grind som var öppen och naturligtvis ville vi se var den ledde...aj vilket misstag. Det gick så bra, en lite snårig stig men ändå en stig och kul att gå på något nytt ställe för både mig och Bonna. Men, var tog den vägen helt, ja plötsligt tog den slut med ett vattenfyllt dike, JIPPI skrek Bonnie och slängde sig i...ja, ja det fick väl gå men vi får nog ta samma väg tillbaka sa jag till henne och vänder mig om men...var fanns stigen...den var borta! Jag provade lite olika ställen men den var borta, fanns ingen öppning någonstans, allt var bara taggiga "tynnes" buskar. Vem hade trollat bort den,,, Tynne=Slånbärsbuskar med 5-10 cm långa kraftiga taggar och dessutom nyponbuskar med flera meter långa revor fulla med taggar. Ja jag var ju tvungen att ta mig tillbaka och som tur är hade solen kommit fram så jag hade lite hjälp av den med riktningen, trodde jag! Jag gick och gick, skulle väl hitta stigen snart, det är ju ingen stor skogshage jag var i men hur jag än tittade så hittade jag inget som såg ut som en öppning. Taggbuskarna var flera meter höga som en mur var jag än tittade, trodde jag hittat en öppning men icke, det blev bara värre och värre... Bonnie sprang glad och rotade runt i alla kaninhålor, hon är inte typen som bryr sig om det är tätt, det är bara att tränga sig igenom och under. Till slut började jag nästan ge upp, de får hämta mig med helikopter...fast hur skulle det gå till, det fanns ju ingen öppning någonstans...en smidig person med röjsåg var nog bättre idé ...men gud så pinsamt, skulle jag säga att jag gått vilse i Stumles hagen...JÄTTEKUL!!

Men helt plötsligt öppnade sig ett stort grönt fält...eller rättare sagt en liten mossbevuxen plätt med en stig som gick mot ett stängsel och där var GRINDEN!!! Oj så skönt. Vi gick hemåt men stannade till vid idrottsplaten där jag satte mig en stund och åt en väldigt extremt god satsumas + en extra morfinkapsel...det var så gott. Bonnie undrade vad jag höll på med, det var ju så härligt att vara ute tyckte hon som annars är så klok och hjälpsam...men idag visste hon inte vad matte dillade om.


Tur dagen inte har några måsten, för det lär inte bli så mycket mer gjort, värker överallt men bränner härligt i ansiktet av frisklustkänsla och jag lyckades inte ens riva sönder byxor och jacka - bra kvalitet(Pernillas)


Å så skönt det är att ligga i soffan med datorn på magen och dessutom en godisskål bredvid, det är så man ska ha det när man har det som sämst heter det väl eller...



Kommentarer
Postat av: Siv Ödlund

Vad skönt att du hittade tillbaka.
Tack för dina lyckönskningar inför provet! Nu har vi ju i alla fall vattnet klart. Resten får väl bli senare.
Stort grattis till Mocca och Rolf för jaktchampionatet!


Kram från Siv!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback